Meriter

Colling, Lars Johan, f. 17 febr. 1714 i Stockholm, d 10 mars 1786 i Lund. Föräldrar: bergsrådet Olof Colling och Elisabet Norrman. Erhöll enskild undervisning; student i Uppsala 19 febr. 1726—1737 och i Lund 18 dec. 1739; disp. i Lund 15 nov. 1740 (Dissertatio juridica de fideicommissis familiarum illustrium, p. 1; pres. D. Nehrman). Informator för överste J. K. von Berchs på Vrams Gunnarstorp söner Otto Kristoffer och Fredrik; docent i jur. fakulteten i Lund 1 nov. 1743; föreläste under professor D. Nehrmans ledighet 1744; adjunkt i jur. fakulteten 10 jan. 1744; v. akademisekreterare; ordnade på 1740-talet universitetets arkiv; auskultant i Svea hovrätt 20 nov. 1746; uppfördes på första förslagsrummet till jur. professor i Åbo 30 mars 1747; tf. jur. professor vt. 1753; professor i svensk och romersk rätt 13 dec. 1753; akademiens rektor 1757, 1767 och 1781; erhöll avsked 14 dec. 1785. Ledamot av kurmainziska vetenskapsakademien 1755; jur. doktor vid jubelfesten i Lund 26 juni 1768; ledamot av Sällskapet Utile dulci.

Gift 27 jan. 1757 med Elisabet Margareta Westring, f 15 jan. 1799, dotter till kyrkoherden i Virestad, sedermera teol. professorn och domprosten i Lund Ambrosius Westring.

Biografi

C. efterträdde David Nehrman-Ehrenstråhle såsom innehavare av den juridiska lärostolen vid Lunds universitet. Den kappa, som burits av hans berömde företrädare, kunde han ej axla; såsom professor torde han tvärtom varit svag. Klagomål över de betyg, han utdelade, inlöpte från hovrätterna, och han måste mer än en gång genom K. brev förständigas att rätta sig efter gällande examensstadganden. Den juridiska lärokursen tog i Lund blott en termin; examen avlades emellertid stundom på kortare tid. Den skedde oftast genom deltagande såsom respondent i försvaret av en av C. författad juridisk avhandling; de krav, som därvid ställdes på respondenten, voro så små, att universitetets kansler Karl Gustav Löwenhielm i ett brev 1766 säger sig hava från tillförlitlig källa erfarit, att en yngling från Lund, som utgått med gott betyg, ej hade kunnat översätta första raden av den disputation, för vilken han responderat. C:s skriftställarverksamhet gick framför allt ut på att författa dylika ett eller annat ark omfattande akademiska avhandlingar, som kunde tjäna till underlag för en disputation. Det var ju ej ovanligt, att professorerna i en serie av dylika dissertationer utgåvo större verk, men av denna möjlighet begagnade sig C. blott i början av sin akademiska bana, då han såsom akademiska avhandlingar utgav »De fidei-commissis familiarum illustrium» (1740—53) och »De jure sigillorum» (1755—63), vilka båda arbeten äro av en viss betydelse. Ju äldre C. blev, desto mera utpräglat synas emellertid hans skrifter blott haft till syfte att kunna användas vid disputationer. Han behandlade de mest skilda ämnen, och några egentliga bidrag till den svenska rättens förståelse gav han icke. På grund av en av dessa avhandlingar, »De virgine nobili stuprata», kom C. i konflikt med Löwenhielm, som 1767 förbjöd avhandlingens tryckning och ventilering; tryckning hade emellertid ägt rum, då förbudet kom till Lund, men ventilationen inhiberades av C. Anledningen till Löwenhielms ståndpunkttagande, som är märkligt genom att det ägde rum efter det att den preventiva censuren genom tryckfrihetsförordningen 2 dec. 1766 hade avskaffats, var avhandlingens titel, som icke kunde giva om avhandlingen annat än »en slätt idé och även uppväcka mer åtlöje än bifall och uppmärksamhet». Men själva avhandlingen — som Löwenhielm vid utfärdandet av sitt förbud icke hade sett — är även i viss mån skabrös. Vid sitt avskedstagande hade C, enligt uppgift, presiderat för 209 akademiska avhandlingar, av vilka 193 voro författade av honom själv. Nästan över dem alla lade tiden genast glömskans slöja.

Författare

Åke Holmbäck.

Arkivuppgifter

K. biblioteket förvarar C:s brevväxling med S. L. Gahm Pehrsson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl. och program: se J. H. Liden, Catalogus disputationum, 2 (1779) och G. Marklin, Catalogus disputationum Lide-nianus continnatus, 2 (1820) samt P. Sjöbeck, Program utg. vid Lunds universitet 1667—1867 (1912—15). — b) övriga skrifter: Register uppå innehållet af Kongl. May: tz resolutioner, förordningar och placater, sä och Kongl. öfwerrätternes och collegiernes, samt öfwer-ståthållarens i Stockholm, universalier, bref och publicationer, som ifrån början af år 1729 till 1736 års slut utkomne äro af trycket. Sthm 1738. 4: o 90 bl. — Tilökning på registret öfwer Sweriges rikes lag, som år 1734 på riksdagen är antagen, och 1736 tryckt. Sthm 1737. 4: o 4, 53 bl. Ny uppl. Sthm 1740. 8: o 4, 68 bl. — Underdånigt minne af Hennes Kongl. Maj: tz Ulrica Eleonoras, ..., konungsliga begrafning, som på Lundska läro-salen den 4 decemb.. 1742 ... blef framstält. Gtbg [1742], 4: o 12 bl.-—Underdånig f ägnad på Hans Kongl. Höghets ... hertig Adolph Fridrichs hugneliga födelsedag then 3 maj 1744, på stora läro-salen i Lund underdånigst uttolkad. Sthm [1744]. 4: o 20 bl. [Innehåller även: Fägne qwad, .. ., ytrat af Pehr Schaey Jeanson. 4: o 2 bl.] — Därjämte ett antal smärre tillfällighetsdikter vid akademiska festligheter m. m.

Handskrifter: Register på acad. i Lund archivi handlingar (avskr., Lunds univ.-kanslers arkiv, RA). — Dessutom ett stort antal handskrifter av juridiskt och historiskt innehåll i UB.

Källor och litteratur

Källor: Åbo universitets kanslers skrivelse till K. M:t 4 maj 1747 och Lunds universitets kanslers skrivelse till K. M:t 13 nov. 1753 (meritförteckn.), biographica, Svea hovrätts prot. och tjänsteansökningar, allt i RA; Verser vid C:s bröllop 1757 och av C. F. Berling vid hans begravning 1786; S. E. Bring, Lundaafhandlingen »De virgine nobili stuprata» och förbudet mot densamma (Nord. tidskr. för bok- och bibl.-väsen 1920, s. 67 o. följ.); M. L. Ståhl, Biogr. underrättelser om professorer vid Kongl. universitetet i Lund ifrån dess inrättning till närvarande tid (1834); M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia 1668—1868 (1868); G. Virdestam, Växjö stifts herdaminne, 2 (1927), s. 252.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Johan Colling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:14939
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Johan Colling, urn:sbl:14939, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2024-04-19.