Karl (Carl Johan Ericsson) Erixon

Född:1827-06-02 – Misterhults församling, Kalmar län
Död:1900-04-27 – USA, Amerikas Förenta Stater (i New York)

Folkskollärare, Organist, Klockare, Missionspastor


Band 14 (1953), sida 439.

Meriter

Erixon, Karl, ursprungligen Carl Johan Ericsson, f. 2 juni 1827 i Misterhults sn (Kalm.), d. 27 april 1900 i New York, U. S. A. Föräldrar: torparen Eric Persson och Greta Stina Isaksdotter. Organist- och folkskollärarex. i Stockholm 1843; folkskollärare i östra Vingåker juli 1844, tilltr. 1 maj 1846; tillika organist och klockare där mars 1847; hade bokhandel och boktryckeri i Vadstena under firmanamnet Eis 1854–55 (då tjänstledig från lärartjänsten i Ö. Vingåker); föreståndare för stadsmissionens i Stockholm barnhem omkr. 1871; hade tillsammans med H. T. Hall boktryckeri i Stockholm; innehade Nya boktryckeri a.-b. där från 1875; drev förlagsverksamhet under firma Nya förlagsexpeditionen och blev antagen till medlem av Sv. bokförläggareföreningen 1877; innehade missionsbokhandeln »Nya bokhandeln» i Stockholm; utgivare av Nya Posten 1877–78; överflyttade våren 1878 till U. S. A.; lärare, senare rektor vid Ansgarii College, Knoxville, Ill., 1878–80; utgav tidskriften Zions Banér 1878–79 (1879 sammanslagen med Chicago-Bladet); pastor vid missionsförsamlingen i Lindsborg, Kans.; pastor för Gustaf Adolfs-församlingen i Moline, Ill., 1882; pastor vid Bethesdaförsamlingen i New York okt. 1885; utgav New York Mission Tidings 1887; grundade och utgav Österns Veckoblad, med vilken förutnämnda tidning förenades.

G. 2 mars 1849 m. Helena Elisabeth Olsson från Norrbyås (Ör.), f. 20 dec. 1824 där, f i U. S. A., dotter av hemmansägaren Olof Persson och Lena Larsdotter.

Biografi

E. utgick från ett varmt religiöst jordbrukarhem och rönte inflytande av de starka väckelserörelserna i dåtidens Småland. Blott 16-årig avlade han sin folkskollärar- och organistexamen i Stockholm. När Östra Vingåker upprättat en folkskola 1843, valdes E. följande år enhälligt till dess förste folkskollärare och tillträdde 1846 samt blev året därpå även organist och klockare. Den senare befattningen fick han för en tid lämna i samband med att han begärde sig i konkurs 1850. Kort därefter utsattes E. för hård kritik som lärare och tilldelades av skolstyrelsen i socknen varning för försumlighet och uraktlåtenhet i tjänsten. E. visade sig dock senare ha goda lärargåvor och synes ha övat den bästa uppsikt över de så småningom inrättade rotskolorna. I ett tjänstgöringsbetyg hösten 1863 ger skolrådet honom oförbehållsamma lovord.

E. hade dock redan tidigt intressen utanför själva skolarbetet. Han begärde upprepade gånger tjänstledighet – för besökande av lärarsammankomst i Stockholm, för att fullfölja studierna för sin musiklärargrad, m. m. Åren 1850–52 utgav han tidningen Mercu-rius, sedan kallad Triaden och fortsatt under detta namn 1852–56 på olika tryckerier och med växlande tryckort. Den var facktidskrift för organister och folkskollärare och kämpade främst för att förbättra dessa gruppers ekonomiska och sociala ställning. Tidningen levererade skarp kritik av J. H. Ekendals (se SBL 12, s. 680 ff.) »förnöjsamhetspredikningar» (Aquilonius) och gjorde även en insats i änke- och pupillfrågan. Vid folkskollärarnas riksmöte 1852 tjänstgjorde E. som sekreterare. Det var efter detta möte, som han döpte om tidningen till Triaden för att symbolisera samstämmigheten mellan kantorers, organisters och folkskollärares intressen. När E. på nyåret 1854 anhöll och även fick ett års tjänstledighet för att i Vadstena överta ett tryckeri, var det just med tanke på tidningen. Triaden utgavs 1854–56 i Vadstena på tryckeriet Eis, E:s firmanamn. Här utgav han också tidningen Göta (förut kallad Gengångaren, senare fortsatt av Wadstena Läns Tidning). E. fick dock återvända till sin skollärartjänst. Försöket med tryckeri och bokhandel i Vadstena hade ekonomiskt misslyckats.

I augusti 1870 igångsattes en stor aktion mot E. av bl. a. sju ledamöter av kyrko- och skolrådet i Östra Vingåker. E. hade hållit andliga föredrag här och i grannsocknarna och skulle ha sökt nedsätta det ordinarie prästerskapet i allmänhetens omdöme. Han skulle vid ett föredrag i grannsocknen Skedevi ha liknat icke »rätteligen omvända» präster vid »nattmössor». I de samlade besvären mot E., som inlämnats till domkapitlet, klagar kyrko- och skolråd över E:s benägenhet att sysselsätta sig med annat än skollärartjänsten och påpekar som bevis på hans ombytlighet, att han vid tiden för sin tidningsverksamhet kallat sig direktör Eis för att slutligen skriva sig Erixon. Han skall vidare ha visat »benägenhet att vid alla förekommande tillfällen låta höra sig som talare», något som de klagande dock ansågo kunde förklaras av att han hade en obestridlig förmåga att med lätthet yttra sig. På nyåret 1871 begärde E. avsked från sina befattningar i östra Vingåker från 1 maj 1872. Tjänsten skulle till dess uppehållas, genom vikarie.

I slutet av 1871 flyttade E. med familj till Stockholm och blev föreståndare för Stockholms stadsmissions barnhem. Han invaldes i styrelsen för den verksamma Stockholms lutherska missionsförening, som gav stor plats åt lekmannainitiativet. Föreningen hade icke egen kyrka utan lånade i allmänhet Betlehemskyrkan. E. engagerade sig också i Stockholm i nya tidnings- och boktryckeriföretag samt hade vid Drottninggatan en missionsbokhandel, »Nya bokhandeln», med rätt stor omsättning. Den av honom under firma Nya förlagsexpeditionen drivna förlagsverksamheten i Stockholm omfattade mest religiösa småskrifter. Direktör E., som han vid denna tid kallades, samarbetade söm tidningsutgivare och boktryckare till en tid med Herman Hall, som i Jönköping startat utgivningen av Svenska Posten. Denna utkom 1874–75 i Stockholm för att 1875 återflytta till Jönköping. Som ersättning för denna tidnings »Bilaga» utgavs i stället i Stockholm från sept. s. å. Nya Posten, »kristlig politisk tidning för svenska folket», föregångare till Hemlandsvännen, som i sin tur efter-trätts av Svenska Morgonbladet. Nya Posten trycktes på E:s Nya boktryckeri med Hall som utgivare 1875–77, medan E. står som utgivare 1877–78. Redaktionen var ända från början förlagd till samma lokaler som E:s tryckeri.

Våren 1878 lämnade E. de vidlyftigt igångsatta företagen i Stockholm och emigrerade med sin familj till Förenta staterna. Han hade kallats till lärare vid och föreståndare för den frikyrkliga Ansgarssynodens skola Ansgarii College i Knoxville, Ill., blev rektor där under några år och ombildade den till ett slags predikantseminarium. Skolan skall dock 1879 ej ha haft mer än 20 elever. E. utgav här veckotidningen Zions Banér. Inom Ansgarssynoden hade han en tid stort inflytande, blev dess ordförande 1878 och sökte få till stånd ett samgående med Missionssynoden, vilket emellertid misslyckades.

Att T. N. Hasselquist som representant för Augustanasynoden ej skulle se E:s frikyrkliga verksamhet med blida ögon var naturligt, i synnerhet som just vid denna tid brytningen mellan lutheraner och frikyrkliga blev fullständig. I brev till Sverige (dec. 1878) har Hasselquist också yttrat sig starkt kritiskt om E:s skola i Knoxville, vidrör rykten om hans verksamhet i Stockholm och säger att E. vill »stå fram så som en andlig undergörare och ett helgon».

Efter några år som pastor vid olika missionsförsamlingar var E. från 1885 till sin död pastor vid Bethesdaförsamlingen i New York. Här utgav han Österns Veckoblad. Vid en konferens i Worcester (Mass.) 1890, då ett antal missionsförsamlingar slöt sig samman till en distriktsorganisation för de östra staterna, var E. ordförande.

Författare

Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Choral-bok för folk-skolor efter en ny plan med förenklad notskrift utarb. Sthm ni. å. 16 :o XVI, SO s. – Kort kristendomslära eller doktor M. Luthers lilla katekes med Svebelii-Lindbloms förklaring, uppstäld i sjelf-ständiga lärostycken. Norrk. 1860. (4), 139, (1) s. (Anon.) – Sångöfningar i folkskolan, i förenklad sifferskrift systematiskt ordnade och med text försedda af K. E. H. 1*. Norrk. 1860. 15, (1) s. (Sign.) – Nya hemskolan. Systematisk rätt- och wälläsnings-lära. Kurs 1–3. Sthm 1863–65. 1. 1863, 63 s. 2. 1863. 68 s. 3. 1865. (4), 116 s. 2:a omarb. uppl. Kurs 1–2. 1864–66. 1. 1864. 72, (1) s. 2. 1866. 101, (3) s. 3 :e uppl. Kurs 1. Sthm 1866. SO s. – Folkskolans koral-bok. Melodier till svenska psalmboken i förenklad sifferskrift. Sthm 1867. VIII, 72 s. & omsl. (Omsl.: Nya hemskolan. 4 boken. Folkskolans koral-bok i förenklad sifferskrift.)

Redigerat: Mercurius. Tidning för kyrkan, skolan och dess tjänstemän i allmänhet samt organister, kantorer och skollärare i synnerhet. Nyköping 1850—51, Örebro 1851—52. — Triaden. Tidning för kyrkomusikens och folkskolans vänner. Nyköping 1852—53, Norrk. 1853, Vadstena 1854—56. — Söndagsskolan. Läsning i blandade ämnen. Söderhamn 1852. — iSvensk kyrkotidning. Vadstena 1854. — Göta. A^adstena 1854—56. — Predikanten. Sthm 1876—77. — Tidning för söndags-skolan. Sthm 1876—78. — Ynglinga-tidning. Månadsskrift för kristna ynglingaföreningar. Sthm 1S76—79. (Tills. m. N. S. Stenvall.) — Nya Posten. Sthm 1877—78. ¦— Zlons Baner. Knoxville, 111. 1878—79. — New York Mission Tidings 18S7, forts, av österns Veckoblad. New York.

Källor och litteratur

Källor: Adolf Fredriks förs:s i Stockholm inflyttningslängd 1871 och utflyttningslängd 1878, SSA; Norrbyås förs :s födelsebok 1824, Landsarkivet i Uppsala; Misterhults förs:s födelsebok 1827, Landsarkivet i Vadstena. – Emigranterna och kyrkan. Brev från och till svenskar i Amerika 1S49–1892, utg. av G. Westin (1932). – H. Albringer, ö. Vingåkers förste skollärare, organist och klockare (Katrineholms-Kuriren 6/7, 8/7, 10/7 1939); dens., Ur östra Vingåkers skolhistoria (ibid., 13/6 1942) ; K. Aquilonius, Det svenska folkundervisningsväsendet 1809–1860 (Sv. folkskolans historia, 2, 1942) ; I. A. Bonnier & Å. Håneli, Anteckningar om svenska bokhandlare, 1–2 (1920–35) ; O. V. Bowman, Missionsvännerna i Amerika, 2 :a uppl. (Minneapolis 1908); W. Bredberg, P. P. Waldenströms verksamhet till 1878 (1948) ; B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2–3 (1896–1902) ; B. Skarstedt, Pennfäktare, ny omarb. o. tillök, uppl. (1930); The Swedish element in America, 3 (Chicago 1931). – Nekrolog i Prärieblomman 1902. – Meddel. av teol. dr W. Bredberg, Lidingö, och från Utlandssvenska arkivet hos herr O. R. Landelius, Gråbo.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl (Carl Johan Ericsson) Erixon, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15440
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl (Carl Johan Ericsson) Erixon, urn:sbl:15440, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Birgitta Lager.), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se