Biografi

Fabricius och Fabritius, släkter. Namnet är ett yrkesnamn (av lat. faber = smed), således motsvarande ty. Schmid, Schmidt. Dylika släktnamn F., i endera formen, äro ofta förekommande särskilt i Tyskland, liksom i Danmark. I Finland har man haft och har flera släkter Fabritius, se Fabritius, släkter. I Sverige har namnet icke varit så vanligt, ehuru det mera förekommit i äldre tid.

Om enstaka personer Fabricius se ovan, s. 722 ff. och 727 ff.

Till svensk historia, men icke till svensk biografi, hör diplomaten Friedrich Ernst von Fabrice (f. 1683, d. 1750), som var holsteinsk minister hos Karl XII 1710–14 och bevittnade kalabaliken i Bender. Senare gick han i hannoveransk tjänst. Hans depescher från Turkiet ha utgivits under titeln »Anecdotes du séjour du roi de Suéde à Bender ou lettres de M. le Baron de F.» (1760) och äro en viktig källa för kännedomen om Karl XII:s vistelse i Turkiet. Biogr. över v. Fabrice av R. Grieser i Blätter für deutsche Landesgeschichte, 88, 1951, s. 175–204.

Fabritius, släkter. Om denna yrkesnamnform se föregående artikel (Fabricius) ovan; namnskrivningen vacklar ofta (Fabritius, Fabricius).

a) En ursprungligen holländsk släkt F. erhöll svenskt adelskap 1687, se särskild släktart. nedan.

b) Av inhemska släkter F. är egentligen endast en något mera känd, nämligen en småländsk-östgötsk sådan. Den härstammar från kyrkoherden i Stora Åby och Ödeshög (Ög.), prosten Eskil Svensson Fabritius (f. 1625, d. 1692, bondson från Smedstorp i Byarums sn, Jönk. — namnet således förmodligen taget efter Smedstorp), g. 1676 m. Sara Enander, dotter av prosten mag. Johannes Enander (SBL, 13, s. 463), biskop Samuel Enanders bror. Även denne hade suttit som kyrkoherde i Stora Åby och Ödeshög; Eskil F. konserverade således pastoratet. Hans son Johan F. var löjtnant vid Östgöta kavallerireg. och stupade vid Poltava. Dennes bröder voro Nils F. (f. 1683, d. 1721), magister, gymnasieadjunkt i Linköping och utnämnd rektor i Vimmerby, och Samuel F. (f. 1686, d. 1734), notarie i Kommerskollegium. Den sistnämnde var fader till lanträntmästaren i Linköping Nils F. (f. 1712, d. 1784), g. m. Ingrid Helena Hellström. De hade sönerna Johan Samuel F. (f. 1745, d. 1822), postmästare i Falun (som hade söner), och Gustaf Adolf F. (f. 1762, d. 1837), överinspektör vid stora järnvågen i Stockholm. Släktens genealogi är endast summariskt utredd.

c) I Finland förekomma flera släkter Fabritius med kända medlemmar särskilt efter 1809. Den äldsta inhemska av dessa släkter är den s. k. Savitaipalesläkten F., härstammande från kyrkoherden i Savitaipale i södra Savolaks Laurentius Petri Fabricius (d. 1663). Hans sonson kyrkoherden i Björkö, södra Karelen, Peter Fabritius (t 1711) äktade Catharina Elisabeth Lilliesköld (d. 1746), dotter av kommissarien Erik (Jespersson, adlad) Lilliesköld på Haneberg (Koikkala) i Jokkas sn, S:t Mickels län, i södra Savolaks. Som änka inlöste denna fru F., född Lilliesköld, faderns nämnda gods, som till in på 1800-talets mitt kvarblev i släkten F:s ägo. Det tillhörde bl. a. hovrättssekreteraren Erik Gustaf F. (f. 1742, d. 1808) och hans son Carl Gustaf F. (f. 1780, d. 1845). Arkivalier från Haneberg (Koikkala) funnos kvar i modern tid hos släkten men förstördes under finska frihetskriget. En bror till nämnde E. G. F. var lagmannen, häradshövdingen i Torneå domsaga Peter Reinhold F. (f. 1739,  d. 1819). Vissa nu levande släktmedlemmar skriva sig Fabricius.

Fabritius, ursprungligen holländsk släkt, sedan svensk adlig ätt, härstammar från Johan Gregorius Fabritius (1600-talet), med. doktor och professor i Leiden, Nederländerna, som undan spansk förföljelse flydde till Brasilien. Hans son artilleriofficeren Ludvig F. (se särskild art. nedan) var först i rysk tjänst men övergick 1677 till Sverige, blev svensk diplomat i Persien och Ryssland och adlades 1687. Två hans söner bilda tvenne svenska grenar; en tredje son var överinspektören vid Avesta kronobruk och kopparmynteri Alexander Rudolph F. (f. 1705, d. barnlös 1775). Ätten utdog på manssidan med Ludvig F:s sonsons son löjtnanten vid Upplands reg. Wilhelm Ludvig F. år 1834.

Författare

Källor och litteratur

Källor:

a) o b) Hülphersska sanil., vol. 6, s. 89, Läroverksbibi., Västerås. — J. A. Almquist, Kommerskollegium ocb riksens ständers manufakturkontor samt konsulsstaten (1912—1915) ; A. Grape, Ibreska handskriftssamlingen i Uppsala universitets bibliotek, 1 (1919), s. 22; E. Grape, Postkontor och postmästare (1951) ; A. Kugelberg, Gamla Linköpingsgårdar, 1 (1943), s. 108; Linköpings stifts herdaminne, utg. af J. A. Westerlund, J. A. Setterdahl & E. Meurling, 5:2 (1943) ; K. G. Oden, östgötars minne (1902) ; A. Setterdahl, Östgöta nation i Lund 166S—1913 (1913) ; TV. Stenhammar & K. Stenbock, Kungl. andra liv-grenadjärregementet (1941) ; [V. örnberg], Sv. ättartal, 6, 1890, s. 136, och 9, 1893, s. 273.

c) A. Bergholm, Sukukirja, 1 (1901); Finsk biografisk handbok, utg. af T. Carpelan (1903), sp 566-569; Släktkalender, utg. av P. E. Gadd (Hfors 1949; innehåller fyra nu levande släkter E„ bl. a. Savitaipalesläkten). — Meddel. av kanslirådet O. Durchman.

Fabritius: Källor: se under Ludvig F. nedan.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fabricius och Fabritius, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15588, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15588
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fabricius och Fabritius, släkter, urn:sbl:15588, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-19.