Meriter

Fagergren, Conrad Gustaf Ferdinand, f. 7 aug. 1818 i Stockholm (Jak.), f 10 okt. 1879 i Schiraz, Persien. Föräldrar: ornamentsbildhuggaren Anders Fagergren och Sara Catharina Ponthan. Elev hos badaremästaren A. F. Skarpman i Stockholm 1838; barberare i Linköping 1839; fältskär vid länslasarettet där; vistades en tid i Kalmar; grundade gymnastikinrättning i Falun; studier vid Karolinska institutet i Stockholm omkring 1844–45 och underläkare vid Allmänna garnisonssjukhuset; fotvandring genom Tyskland och Frankrike; enrollerad i rysk tjänst i Paris; följde en rysk armékår till Tjerkessien; tillfångatagen; bataljonsläkare i turkisk tjänst; besök i Sverige 1846; i persisk tjänst i Teheran 1847; guvernementsläkare i Schiraz 1848; tjänstgjorde även som officer i sydpersiska armén; avsked med överstes titel och superintendent över alla läkare i provinsen Fars omkring 1870.

G. omkring 1849 m. N. N. Semenov, dotter till en (rysk?) general.

Biografi

Conrad F., som var son till en ornamentsbildhuggare på Norrmalm, började som fältskärs- och barberarelev i Stockholm och var 1838 anställd hos badaremästaren Adolf Skarpman på Södermalm. Efter några år som barberare och fältskär i Linköping och Kalmar och ett försök att i Falun driva en gymnastikinrättning enligt Lings system studerade han en tid vid Karolinska institutet och skall även ha tjänstgjort vid Allmänna garnisonssjukhuset i Stockholm. Någon examen avlade han aldrig utan begav sig ut på en fotvandring genom Tyskland och Frankrike. I Paris lät han enrollera sig i rysk krigstjänst och deltog i ett fälttåg till Tjerkessien, där han blev tillfångatagen. F. lyckades emellertid fly till Turkiet, tjänstgjorde där som bataljonsläkare inom turkiska armén och gjorde 1846 ett besök i Sverige. Då F., även nu till fots, återkommit till Turkiet, var emellertid hans tjänst besatt av annan person. Han fortsatte då sin färd till Persien, där han sedan kom att stanna resten av sitt liv.

F:s öden i Persien äro kända genom hans brev hem (återgivna av J. C. Hellberg och C. Forsstrand), genom den ungerske språkforskaren H. Vámbérys persiska reseskildring och A. de Gobineaus »Trois ans en Asie». I Teheran hade F. genast framgång och stod högt i gunst hos Muhammed schah, som upplät fri bostad åt honom och gav honom 500 dukater i årlig lön. F. belägrades av hjälpsökande sjuka och samlade på två år en rätt avsevärd förmögenhet. År 1848 dog emellertid Muhammed, och innan den nye härskaren Nasreddin installerats, fick F. som utlänning lida förföljelse och utplundrades. När tryggare förhållanden inträdde, lämnade F. dock Teheran och flyttade söderut till Schiraz som guvernementsläkare i provinsen Fars. Han lyckades på nytt samla förmögenhet, även om hans ställning enligt landets sed var förenad med stora omkostnader. Han måste hålla tio betjänter och sex hästar samt ge rikligt med presenter och drickspengar.

I sex veckor hösten 1862 bodde reseskildraren Vámbéry i F:s gästfria hus och beskriver sin värd som en ovanlig typ »för den någon tid i östern vistande européen. Utan att hava förlorat sin sinnes-spänstighet, utan att hava kunnat bortlägga den västerlänningen egna ständiga ävlan, överträffar han varje österlänning i gästfrihet och hjärtelagets godhet.» Våmbéry fick också uppleva en av de ofta återkommande jordbävningarna, då F. med vana och klokhet dirigerade sin familj och sitt hus för att undvika de värsta skadeverkningarna. Vid en jordbävning 1869 skadades F. svårt, drabbades även av kolera och tog avsked från sin tjänst. Han erhöll då överstes rang och utnämndes till superintendent över alla läkare i provinsen Fars med 1 200 dukater i årlig lön. I de Gobineaus reseskildring från Persien ges också exempel på F:s förmåga att ta befolkningen på rätta sättet och att sätta sig i respekt. Han beskrives där som en skicklig militär inom den sydpersiska armén, både som kavalleriofficer och taktiker, och kallas »un homme, plein de coeur, d'honneur, de désintéressement».

Trots sina obestridliga framgångar i Persien tycks F. aldrig ha trivts i landet. Språket lärde han sig behärska väl, men han hyste inga höga tankar om befolkningen och längtade att få besöka Sverige före sin död. Tre gånger gjorde han försök att resa hem men sjuknade på vägen.

Författare

Birgitta Lager.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Bref från Persien. Nyköping, tr. P. M. F. Lundberg 1871. (4) s. (Ex. i Wernerska bibl., SSA; fotostat i KB.)

Källor och litteratur

Källor: Jakobs förs : s födelsebok 1818, ovart under Tryckta arbeten angivna brev, SSA. – T. J. Arne, Svenskarna och österlandet (1952); C. Forsstrand, Svenska lyckoriddare i främmande länder (1916) ; A. de Gobineau, Trois ans en Asie (1859); [J. G. Hellberg], TJr minnet och dagboken om mina samtida ... af Posthumus, 6 (1871); H. Vámbéry, Resa i Persien (Familje-bibl., 8, 1869). – Osign. artikel i Sv. Dagbl. 23 juli 1933: »Hos en svensk läkare i Persien pä 60-talet» samt nekrolog i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidn. 10 nov. 1879. – Meddel. från Utlandssvenska arkivet hos herr O. R. Landelius, Gråbo.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Conrad Gustaf Ferdinand Fagergren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15595
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Conrad Gustaf Ferdinand Fagergren, urn:sbl:15595, Svenskt biografiskt lexikon (art av Birgitta Lager.), hämtad 2024-04-25.