Per Erik Fagerholm

Född:1883-01-15 – Spånga församling, Stockholms län
Död:1944-08-08 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Geodet, Astronom


Band 14 (1953), sida 743.

Meriter

Fagerholm, Per Erik, f. 15 jan. 1883 i Spånga sn (Sth.), d. 8 aug. 1944 i Stockholm (Engelbr.). Föräldrar: godsägaren Per Hjalmar Fagerholm och Hildur Carlsson. Mogenhetsex. i Visby 14 juni 1901; student vid Uppsala univ. 18 sept. 1902; amanuens vid astronomiska observatoriet där 1 juli 1903–1 dec. 1906 och vt. 1908; fil. kand. där 28 maj 1904; fil. lic. där 14 dec. 1905; disp. pro gradu 17 okt. 1906; förste amanuens och biträdande astronom vid Vetenskapsakad:s observatorium i Stockholm 1 jan.–1 juni 1907; fil. dr i Uppsala 24 maj s. å.; docent i astronomi vid Uppsala univ. 2 nov. 1908–vt. 1911; geodet vid Rikets allmänna kartverk 4 dec. 1909–1912; observatör vid geodetiska avdelningen i Rikets allmänna kartverk 1 jan. 1913–9 aug. 1920; professor i geodesi vid Tekniska högskolan i Stockholm från 9 aug. 1920; lärare i artillerigeodesi vid militära artillerimätkursen 1922, 1923, 1925, 1928, 1930, 1932; tillika lärare i artillerigeodesi vid Artilleri- och ingenjörshögskolan från 1934. – Utsedd av Astronomische Gesellschaft att biträda professor N. Dunér vid arbetet för katalogen över föränderliga stjärnor; astronomiska observationer vid gradmätningen på Sveriges västkust 1907; skilda uppdrag av militär-geodetisk natur 1917–34; sakkunnig i Marinförvaltningen vid utarbetande av en av honom uppfunnen avståndsmätare; teknisk ledare för a.-b. Svensk bildmätning 1938; geodetiska beräkningar för Blekinge kustartilleriförsvar 1939; geodetisk utredning i samband med broras vid Sandö s. å. RNO 1930.

G. 11 sept. 1913 i Härnösand m. Elsa Westbergh, f. 15 dec. 1894 där, dotter av landskanslisten Petrus (Per) Westbergh och Berta Eugenia Sofia Espelund.

Biografi

Astronomi och geodesi samt fotogrammetri voro de områden som Erik F. ägnade sitt liv. De båda förstnämnda äro gamla arbetsområden, som emellertid under F:s verksamhetsperiod undergingo betydande utveckling. Fotogrammetrin blev under samma period definitivt introducerad i Sverige och utvecklades snabbt till en viktig faktor i svensk kartläggning.

F:s insatser inom geodesin äro fördelade inom ett betydande antal av dess grenar. Han ägnade sig åt bl. a. den viktiga frågan om landhöjningen och undersökte densamma genom att utnyttja lantmäterikartor från 1600- och 1700-talen. Undersökningar rörande områden omkring Östersjön gåvo slutsatsen, att landhöjningen för Stockholmstrakten syntes vara i hastigt avtagande. För tyngdkraftsundersökningar hade F. livligt intresse och besökte upprepade gånger den internationella jordmätningens centralbyrå i Potsdam. Han bidrog även till konstruktionen av och anskaffande till Sverige av en pendelapparat för tyngdkraftsmätningar. En viktig insats är vidare F:s arbete på det militärgeodetiska området, som under hans tid snabbt utvecklades i Sverige. Den under 1920- och 1930-talen förbättrade eldledningsmetodiken inom artilleriet är i betydande utsträckning sammanhängande med användningen av geodetiska metoder. I samarbete med flygvapnet och kustartilleriet samt marinförvaltningen konstruerade F. ett antal instrument, som patenterats över stora delar av världen. Han gjorde bl. a. även mätningsarbeten för Vaxholms och Bodens fästningar, i huvudsak trianguleringar för positionskartor samt planläggningar på Skillingaryds, Marma, Tofta och Tånga skjutfält för nya eldledningsmetoder. Som sakkunnig biträdde F. 1934 vid utredning av de matematiska grunderna för bombfällning. Han tilldelades i anslutning därtill av K. M :t en belöning på 5 000 kr. för ett av honom uppfunnet nytt bombsikte.

Under senare delen av sin verksamhet ägnade sig F. i betydande omfattning åt fotogrammetrin. Genom upprepade studieresor till Tyskland, Frankrike och England m. fl. länder följde han särskilt utvecklingen utomlands och fick den bestämda uppfattningen, att fotogrammetrin borde få väsentligt större betydelse för Sverige än tidigare. F. intresserade sig livligt för den under 1930-talet aktuella frågan om landets ekonomiska kartläggning med en fotogrammetriskt framställd karta såsom grund.

F. hade även egna förslag till organisationen av landets fotokartläggning 1937, då den statliga utredningen av landets ekonomiska kartläggning skulle behandlas av riksdagen. Under kriget framlade han även förslag till ändrad metodik för framställningen av militära eldledningskartor.

F. var jämte kapten B. Thordeman teknisk ledare för det inom Esselte-koncernen 1938 startade företaget Svensk bildmätning, som utförde ett antal fotogrammetriska kartläggningar. Företagets verksamhet avstannade emellertid så småningom på grund av andra världskriget.

Den största delen av F:s verksamhet var förlagd till Tekniska högskolan. Utnämningen 1920 till professuren i geodesi föregicks av en långvarig strid med andra sökande. Redan tidigt upptog F. undervisning i fotogrammetri vid högskolan men måste i brist på erforderliga instrument inskränka undervisningen till huvudsakligen teoretiska delar. Han nedlade emellertid ett stort arbete på att anskaffa en fullgod fotogrammetrisk instrumentutrustning och lyckades trots många svårigheter att genomföra detta med gott resultat. Då han lämnade högskolan, stod en förhållandevis mycket god utrustning till undervisningens och forskningens förfogande. Han arbetade också ivrigt för att göra fotogrammetrin till ett självständigt ämne. Efter F:s frånfälle inrättades en professur i fotogrammetri vid högskolan. F. tog även livlig del i frågan om förläggningen av lantmäteriundervis-ningen och yrkade redan 1922 på, att den skulle ingå i Tekniska högskolan. År 1932 blev detta förslag realiserat.

F. var en stridbar man, som i mångt och mycket hade sina egna åsikter och som inte tvekade att kämpa för dem. I flera polemiker utgav han inlägg (exempelvis i striden om professuren), som vittna om de skarpa hugg som skiftades. För eftervärlden framstår F. kanske främst genom sina insatser för fotogrammetrins utveckling i landet. Han insåg tidigt dess stora betydelse för kartläggningsuppgifter och i andra sammanhang och var väl medveten om vikten av forskning och undervisning inom ämnesområdet. Den nuvarande organisationen och goda instrumentutrustningen i fotogrammetri vid Tekniska högskolan är till stor del hans verk. Han verkade kraftigt för utvecklingen av Svenska sällskapet för fotogrammetri och var mångårig ledamot av dess styrelse.

Författare

Bertil Hallert.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Definitiv banbestämning för komet 1886 VIII (Barnard). Upps. 1905. 22 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, Bd 2, N:o 19.) – Ueber den Sternbaufen Messier 67. Inaugural-Diss. [Uppsala]. Upps. 1906. (2), 83 s., 1 pl. – Talcott-observations made at Upsala during the summer of 1905. Upps. 1906. 18 s. (Arkiv för matematik, astronomi och fysik, Bd 2, N:o 30.) – Photographical measurement of the principal stars in the duster of Coma Berenices and determination of their proper motions. Upps. 1906. 30 s., 1 pl. (ibid., Bd 2, N:o 31.) –Undersökningar öfver stjärnhopen G. C. 341. Upps. 1909. 123 s. (ibid., Bd 5, N:o 14.) – Longitude astronomique observée à l'observatoire de Treurenberg. Sthm 1915. 4:o (4), 80, (1) s. & omsl. (Missions scientifiques pour la mesure d'un are de méridien au Spitzberg ... 1899–1902 ..., Mission suédoise, T. 1, Sect. 3:D.) – Basmätning, red. (Stockholms triangel- och polygonmätning, utförd åren 1907–1911 ..., red. av J. C. Enberg, Sthm 1916, s. 67–102; även sep. under titel: Mätning av baslinien vid Bromma). — Besvär över att lärarkollegiet vid K. tekniska högskolan till sakkunnig vid besättandet av professuren i geodesi utsett observatör H. v. Zeipel. Till högskolans styrelse ingivna den 31 okt. 1917. Sthm 1917. 34 s. – Polhöjdsbestäruning på Lidingön, enligt delvis ny metod utförd 1913. Sthm 1917. (2), 63 s. – Tabeller för barometerhöjdmätning, Sthm 1917. 30 s. & omsl. – Dr Fagerholms interpolationstabell. Sthm 1918. 1 bl. – Treställig plakattabell för centesimal-(ny-) delning. Utg. Sthm 1918. 1 bl. & omsl. — Fyrställiga logaritmtabeller, utarb. Sthm 1922. 4: o 31 s. – Handbok för höjdmätning i Sverige. Sthm 1925. (2), II, (1), 244 s., 3 kartbl. (Tills. ni. O. Thufvesson.) – Statistisk utredning rörande befordringsutsikterna på veterinärbanan. Sthm 1925. 16 s. ..., utförd i december 1929. Sthm 1929. 4 s. – Artilleriets geodetiska mätningar. Utarb. 192S års uppl. Sthm 1928. X, 317 s. – Flygfotogrammetri och kartläggning (Sv. lantmäteritidskr., 1930, s. 9–17, 1 pl.; även sep.). – Vad visar klockan på andra platser, när den är 12 pa [sic] dagen i Stockholm? Tabell över tidsskillnader enligt förhållandena år 1932... Sthm 1931. 11, (1) s. & omsl. – Vad kostar en flygbildkarta under gynnsamma omständigheter? (Sv. lantmäteritidskr., 1933, s. 37–47; även sep.). – Fotokartan som artillerikarta samt ett nomogram för astronomisk grundriktningsbestämning (Artilleritidskr., Årg 66 1937 s 138–149, 1 pl.; även sep). – Fotogrammetri. Sthm 1942. 169 a., 5 pl., i par steroskop. glasögon. – Översikt av fotogrammetriens historia i Sverige. På uppdrag av Svenska sällskapet för fotogrammetri utarb. Sthm 1943. 34 s. & omsl.

Redigerat: Fotogrammetriska meddelanden från Kungl. tekniska högskolans institution för fotogrammetri. Bd 1: H. 1–2. Sthm 1943–44.

Källor och litteratur

Källor: Födelsebok för Härnösand 1894 och vigselbok 1913; F:s meritförteckningar, Tekniska högskolans kansli. – F:s egna skrifter. – Inbjudning till filosofie doktors promotionen i Uppsala domkyrka den 24 maj 1907 (1907); T. Sillén, Gotländske studenter, 2:a uppl., 1865–1928 (1929); Uppsala universitets matrikel 1906 (1906) och 1916 (1917). — Nekrolog av P Tham i Sv Dagbl. 9 aug. 1944. — Meddel. från familjen och personlig bekantskap.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Erik Fagerholm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15596, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hallert.), hämtad 2019-11-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15596
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Erik Fagerholm, urn:sbl:15596, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bertil Hallert.), hämtad 2019-11-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se