Jöns (Johan) Peter Cronhamn

Född:1803-05-07 – Östra Karups församling, Kristianstads län
Död:1875-06-15 – Stockholms stad, Stockholms län

Kompositör, Organist, Musikkritiker, Musiklärare, Kammarskrivare, Flöjtist


Band 09 (1931), sida 158.

Meriter

1. Jöns (Johan) Peter Cronhamn, f. 7 maj 1803 i Östra Karups socken, d. 15 juni 1875 i Stockholm. Föräldrar: godsägaren å Dömestorp i Hasslövs socken, överstelöjtnanten Adolf Fredrik Tornérhielm och Gunhild (Gunilla) Fredrika Cronhamn. Lärde glasmästaryrket hos sin morbror glasmästaren Lars Cronhamn i Lund; gick vid tio års ålder i gördelmakarlära i Lund; elev vid Musikaliska akademien ht. 1825—1829; erhöll därstädes Musikaliska akademiens belöning (jeton) 2kl i orgelklassen 1826, 2kl i pianoklassen 1827, 2kl i harmoni- och pianoklassen 1828 samt 1 kl i harmoniklassen 1829; student i Uppsala 1 juni 1832; avlade kameralexamen 12 dec. 1833. Flöjtist vid södra skånska infanteriregementet; biträdande lärare vid Lunds fattigskola; skolmästare i (Norra) Nöbbelövs församling 1821—23 och i Husie församling 1 okt. 1823—30 maj 1825; undergick förhör i vad som rör vaccination och åderlåtning (klockareexamen) i Lund 25 maj 1825; flyttade till Stockholm 1825; folkskollärare i Danderyds församling; vik. organist, kantor och klockare vid Sabbatsbergs fattighus 9 jan. —30 apr. 1827; organist i Skeppsholmens församling 1 juni 1827— 1837 (erhöll vitsord 17 jan. 1837); e. o. kammarskrivare vid Stockholms inkommande sjötullskammare 21 jan. 1829; erhöll transport till generaltullstyrelsens revisionskontor 22 jan. 1829; e. o. landskontorist vid Stockholms läns landskontor 27 febr. 1834; e. o. kammarskrivare i kammarrättens överrevisionsdepartement 18 sept. 1834 och erhöll upprepade gånger förordnande som kammarskrivare, första gången 16 mars 1838; föreståndare för ett sånginstitut i Stockholm 1835—43; tf. kammarskrivare vid generaltullstyrelsens revisionskontor 2 maj 1840; kammarskrivare därstädes 8 sept. 1841; tf. lärare i elementar- och koralsång vid Musikaliska akademien 2 apr. 1842; kammarskrivare i kammarrättens överrevisionsdepartement 18 apr. 1845 (enligt K. brev 3 apr. 1845); av K. M:t utsedd att i egenskap av musikalisk artist vara industriidkarnas expedition till världsutställningen i London följaktig sommaren 1851; företog med statsunderstöd en resa till Tyskland m. fl. länder 1853; av K. M:t utsedd 27 mars 1858 att biträda vid granskning av räkenskaperna över K. teaterns pensionsinrättning för året 1856 —57; erhöll avsked med pension från kammarskrivarebefattningen i generaltullstyrelsen 5 febr. 1859; lärare i korsångklassen 5 okt. 1859; erhöll professors titel 5 okt. 1859 (enligt K. brev 22 juni 1859); ledamot av kommittén angående förnyade stadgar för Musikaliska akademien 28 nov. 1859—19 apr. 1862 och 1863 (bet. avgivet 16 mars 1863); tf. sekreterare i Musikaliska akademien 30 apr. 1860; revisor i kammarrätten 22 okt. 1860; förestod musikavdelningen i Dagens nyheter 1864—71; erhöll avsked från revisorsbefattningen 22 apr. 1870 med pensionsrätt enligt K. brev 8 apr. 1870; sekreterare i Musikaliska akademien 30 dec. 1870. LMA 1843; RVO 1865; hovkamrerare ; innehade medaljen Litteris et artibus.

Gift 1) 8 nov. 1835 med Amalia Charlotta Lommerin, f. 18 okt. 1810, d. 22 okt. 1846, dotter till uppsyningsmannen och bevakningsinspektören vid tullverket Johan Gabriel Lommerin; 2) 5 mars 1848 med Erika Margareta Törngren, f. 26 apr. 1825, d. 23 mars 1851, dotter till kopvardiekaptenen Törngren och fosterdotter till expeditionssekreteraren Karl Johan Klingenstierna å Lundstorp i Södertälje landsförsamling; 3) 28 juli 1855 med Matilda Augusta Lönngren, f. 29 febr. 1832, d. 1 maj 1898, dotter till juveleraren Otto Vilhelm Lönngren i Stockholm.

Biografi

C: s musikaliska begåvning framträdde mycket tidigt. Då han blott var fyra år gammal, togs han om hand av en morbroder, som var glasmästare i Lund och utbildades i dennes yrke. Men han lärde sig samtidigt själv blåsa flöjt och spela gitarr samt lyckades bli anställd som extra »spel i nummer» vid södra skånska infanteriregementet. Henrik Schartau, som blev hans konfirmationslärare, bevisade honom sedermera stor hjälpsamhet. Genom hans försorg fick han lära sig spela orgel och avlägga folkskollärarexamen. Han hade också redan i fyra år innehaft skollärarbefattning på skånska landsbygden, då han efter sin välgörares död 1825 till fots begav sig till Stockholm. Han var nu tjugutvå år gammal och måste själv skaffa sig sitt uppehälle genom att giva lektioner i musik. Icke desto mindre genomgick han med utmärkelse Musikaliska akademien och fann under sina sista studieår jämväl sysselsättning som organist. Icke heller med det resultat, han sålunda uppnått, nöjde han sig emellertid, utan begav sig 1832 till Uppsala, där han efter ett och ett naivt år avlade kameralexamen. Denna öppnade för honom tillträde till verken i Stockholm. För utkomstens skull åtog han sig en ganska vidsträckt tjänstgöring hos olika myndigheter och visade sig därvid, även om han ej uppnådde vitsordet »skicklig», »städse villig», »ordentlig» och »pålitlig» (generaltullstyrelsens personella berättelser). Hans betydelse ligger dock helt och hållet på det musikaliska området.

Även sedan C. blivit tjänsteman, fann han tid att ägna sig åt musiken, bl. a. som stiftare av och sånganförare i sällskapet »Sångföreningen» 1840—43 samt ledare av ett sånginstitut. Därjämte var han musikkritiker i flera tidningar, längst i Post- och inrikes tidningar (1850- och 60-talen). Redan under studietiden vid Musikaliska akademien hade han gjort sig känd som kompositör, ehuru ännu ingen sång av honom trycktes — den tidigaste torde vara »Bevärings-ynglingen», som publicerades först i Nytt musikaliskt lördagsmagasin 1839. På 1830-talet voro hans soldatsånger vida kända, och under 1848/49 års krig brukade de danska soldaterna och de i deras led kämpande svenska frivilliga storma fram sjungande »Naar hornen smattre, trummerne gaar / Nyt liv, friskt mod soldaterne faaer» (Wijkander). Texten till denna »Infanterisång» var av Vilhelmina Stålberg, musiken var komponerad av C. Samtidigt hade han också gjort en annan insats av betydelse. År 1832 riktade han nämligen den svenska konsertlitteraturen med en värdefull samling Bellmanssånger arrangerade för manskör. Förut hade man endast sjungit Bellman solo, men nu började Bellmansmusiken få nytt liv och allt oftare höras å konserter. De sextio Bellmanssångerna utkommo tillägnade sällskapet Par Bricole, där de flitigt sjungits. Själv inträdde C. i detta sällskap först 1840 och då tillsammans »med elever från sitt sånginstitut».

Som kompositör tillhörde C. ej de stora genomgripande personligheterna, som fängsla genom originalitet och markant tongivning. Själv betraktade han sig alltid som dilettant och fäste mindre avseende vid sin produktion. Han skrev endast inom två konstarter: manskören och solosången med piano (eller gitarr). Av solosångerna torde knappast några ha överlevat honom. Däremot sjöngos många av hans manskvartetter allmänt ännu på 1880-talet, och flera förekomma ännu på körföreningarnas repertoar. I den av M. Rystedt utarbetade statistiken för kvartettsången i Sverige 1883 (se Lindgren, Kvartettsången i Sverige), intager C. andra platsen bland alla populära manskörstonsättare, såväl i antal sånger som i antal ämnesgrupper. Först kommer givetvis Otto Lindblad med sextiosex sånger, sedan C. med fyrtiosex, därefter prins Gustaf med tjugufyra, J. A. Josephson med tjugutvå, O. V. Udden med tjugo, J. A. Söderman med aderton etc. Av C: s sånger är nära tredjedelen (femton) krigssånger. Nästan alla äro skarpt rytmiska och passa därför bäst som marschsånger. Till de populäraste höra: »Jagtsång» (»Bröder, horden I signalen»), »Krigarens dröm» (»Krigarn vilar sig i mark och skog»), »Sång för bildningscirkeln i Stockholm» (»Upp, bröder, kring bildningens fana»), »Stjärnan» (»Lilla stjärna, ack hur gärna»), »Sång på hafvet» (»Låt gå, stormen viner»). Flera av C:s sånger finnas satta för manskör (även solokvartett), blandad kör eller solosång (med piano eller gitarr).

Vid sidan av sin kompositoriska verksamhet framträdde C. som arrangör och redaktör av sångsamlingar för kyrkan och skolan. Största betydelsen erhöll sångsamlingen »Musica sacra», varav första delen utkom 1854 och andra delen 1867, båda med tämligen lika innehåll. Av andra sångsamlingar redigerade han på 1860-talet den länge mycket spridda »Sjung» och »Tolf lätta sånger... satte trestämmigt». Därjämte utgav han en »Sånglära för skolan» 1870. För Rikard Dybecks folkmusikaftnar arrangerade han ofta musiken, ävenså för flera av de tryckta melodierna i »Runa». Sitt gitarrspel från tiden i Lund synes han ej ha glömt i huvudstaden, ty han omnämner själv i Musikaliska akademiens hundraårsskrift (s. 51), att han; »satt gitarrackompagnement till över 1,000 sånger». Förmodligen avses med dessa de många sångerna i »Lördagsmagasin för guitarrspelare» (1839 o. följ.) och i »Necken, Veckoblad för guitarr-spelare», »Otto Lindblads sånger med guitarr eller piano» m. fl. samlingar på 1830- och 40-talet från Abr. Hirschs musikförlag. I dessa träffas även en del solosånger av C. med gitarrackompanjemang. Ej heller flöjtintresset lämnade honom. Ett vittnesbörd därom är en översättning av Förstenaus berömda »Flöjtskola», som han utgav år 1841.

Som skriftställare framträdde C. på 1840- och 50-talet mest som musikkritiker, men sedan han 1860 blivit sekreterare vid Musikaliska akademien, fick han oftare tillfälle att göra sig gällande som författare. Kända äro hans årsberättelser och minnesrunor över avlidna ledamöter. Under den tid akademiens Handlingar utkommo (1865—73) redigerade C. själv dessa. För dem utarbetade han även andra uppsatser, såsom »Bidrag till akademiens historia» (1865) och »Musikaliska föreningar i Sverige och Norge» (1866, 67, 68). Den förstnämnda kan betraktas som en förstudie till hans 1871 utgivna bok: »Kungl. musikaliska akademien åren 1771—1871», den senare åter utgör en mycket värdefull källskrift till svenska och norska musikens kulturhistoria. 1851 företog han en resa till London »för att enligt K. Maj: ts nådiga uppdrag taga kännedom om de vid världsexpositionen därstädes utställda musikaliska instrumenten) och utgav redan samma år av trycket en berättelse om sina iakttagelser. 1853 företog han en ny resa med statsunderstöd, denna gång till Tyskland m. fl. länder »för inhämtande av kunskap om kyrkomusiken och musikläroverken». Över denna resa föreligger blott en kort handskriven berättelse (Musikaliska akademiens arkiv). Som skriftställare visar C. visserligen ej någon betydande författarbegåvning, men hans stil är underhållande och angenäm. Han gör sig ej ringa möda att vara så exakt i uppgifterna som möjligt, söker ständigt att välja de bästa sidorna och belysa det värdefulla hos en musiker. Skarpt kritiskt klandrande är han sällan.

Hela C: s personlighet andades försynthet och uppriktighet, välvilja och hjärtegodhet. I en minnesruna maj 1903 karakteriserar Birger Schöldström honom på följande sätt: »Harmonierna voro de som övervägande föllo på J. P. Cronhamns lott, ty disharmonierna, dels tyckas de ej varit många, dels slog han lätt bort dem med sitt glada, hurtiga väsen, sitt optimistiska lynne och sin grundfasta religiositet, en religiositet, som i barnaåren grundlagts av Henrik Schartau, för att i mannaåren vika in åt Swedenborgs åsikter.» Längre fram yttrar han: »C. var en ärans man i allo, hjälpsam och god, välvilligheten själv.» Som sekreterare i akademien hade C. den mycket krävande och maktpåliggane uppgiften att förbereda alla akademiens ärenden (bl. a. den först 1873 lösta nybyggnadsfrågan) med akademiens dåvarande preses hertigen av Östergötland. Prins Oskar hade med glödande entusiasm omfattat sitt uppdrag och väckte nya förslag, som ålade sekreteraren en betydande arbetsbörda. Prinsen kom då ofta på besök till C. och tillbragte hela förmiddagar i förtroligt samspråk med honom. Ett sådant besök finnes skildrat i en artikel i Svenska dagbladet 20 juli 1916. Även som konung bibehöll Oskar II samma hjärtliga välvilja mot C., en välvilja, som efter dennes död överflyttades på sonen Fritiof Cronhamn. — Den 7 maj 1886 avtäcktes å C: s grav på Nya kyrkogården en gravvård, prydd med hans porträttmedaljong i brons av hans dotter fru Estella Wallgren.

Författare

T. NORLIND.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Musikaliska akademiens bibliotek förvarar åtskilliga brev till och från C, bl. a. från Oskar II i akademifrågor. I Vetenskapsakademiens bibliotek finnas tre brev från C. till K. Palmstedt (1865—66).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Musik och musikaliska instrumenter (Berättelser utaf sv. industri-idkare rörande... verldsexpositionen i London, Ser. 1, Sthm 1852, s. 1—12, mus.-bil., pl. 1—2). — Praktisk lärobok i flerstämmig sång, innehållande förberedande lärogrunder samt duetter, trion och qvartetter i progressiv följd. Sthm 1851. 4: o XVIII, 47, (3) s. ¦— Sånglära för skolan. För folkskolan och elementarskolans [allmänna läroverkens] lägre klasser. [1.] För lärare. Sthm 1870. XLVII, (1), 78 s. 2:ä uppl. Sthm 1881. XLIII, 78 s. [2.] För lärjungar. (Utdrag ur den fullständiga sångläran.) Sthm 1870. XXVIII, 43 s. 6:e uppl. Sthm 1886 (2: a tr. 1895). XXVIII, 43 s. — Kongl. Musikaliska akademien åren 1771—1871. Historiska anteckningar. Sthm 1871. (6), 79, 15 s., 1 pl. (=9 medaljongavbildningar) -4- Bihang 15 s. — Minnesrunor över K. Musikaliska akademiens avlidna ledamöter samt andra uppsatser i Musikaliska akademiens handlingar 1865—1873. — Musikkritiska och musikhistoriska artiklar i Post- och inrikes tidningar (1850- och 1860-talen), Dagens nyheter (1864—1871), m. fl. tidningar.

Översatt och bearbetat: A. B. Fiirstenau, Flöjt-skola. 2: a uppl., tillökad med Th. Bohms tabeller öfver flöjtens nya construction. Sthm u. å. Fol. X, 17, (5) s.

Redigerat: Kongl. Musikaliska akademiens handlingar. Sthm 1865—1873.

Kompositioner i tryck: Sex sånger med piano-forte. Sthm u. å. Tv. fol. 8 s. [Inneh.: Dalvisa. Chorus. Julafton i prestgården. Jägaren och hans maka. Jägarens återkomst. Wexelsång.] — Romanser för mezzo-sopran eller baryton med accompagnement af pianoforte. Sthm u. å. Fol. 7 s. [Inneh.: Hjertats tricor-dium. Soldaten och hans kappa. Stjernan. Lifvets fröjd.] — Hymn. »Till svenska folket.» Ord af Talis Qualis. Sthm u. å. (3) s. (I sättning dels för en röst vid piano, dels för blandad kör och för manskör.) — Flerstämmiga sånger för mansröster. (Även med tysk titel.) Sthm [1842]. 16: o (73) s. [Inneh.: Sångens tröst. Serenade. Duett med chör. Serenade. Sång vid bålen. Jägarsång. Jägaren. Flickornas skål.] — Sånger för mansröster, Sveoska arméen tillegnade. H. 1—4. Sthm [1846—50.] (29), (31), (32), (33) s. [Varje häfte inneh. sex sånger, samtliga av C] —¦ Nya militär-sånger för en röst vid piano-forte samt för mansröster. H. 1*. Sthm 1855. Fol. (14) s. [Inneh. sex sånger av C] (Ur denna och föregående samling krigarsånger utgavs även ett urval, sex sånger, på tyska: Soldaten-lieder fur vier Männer-stimmen. Berlin... u. å. (42) s.) — Tre sånger för mansröster, Skandinaviens student-sångföreningar tillegnade. Sthm 1836. 7 s. [Inneh.: Nordens Aand. Nordmandssang. Student-sång.] — Bästa rådet. Andeligt poem af J. O. Wallin, komp. för trio med chör [och med ackompagnement af piano eller orgel]. Sthm [1864]. Fol. 5 s. — Ett antal kompositioner av C. därjämte i nedannämnda av honom utg. sångsamlingar, ävensom separat utgivna.

Redigerat och utg. följande sångsamlingar m. m.: Chörer för mansröster med och utan accompagnement af piano-forte. Sthm u. å. 4: o (25) s. — Chörer för mansröster, tillegnade Skandinaviens sångföreningar. H. 1—2. Sthm u. å. (24) s.; (24) s. [Inneh. bl. a. två sånger av C: Fosterländsk ynglinga sång och Sång på hafvet.] — Svenska folkvisor satta för mansröster. Sthm u. å. Tv. 8: o (35) s. ¦—Tolf lätta sånger af åtskilliga kompositörer för scholor och gymnasier, satta trestämmigt. Sthm u. å. Fol. 7 s. [Inneh. bl. a. två sånger av C: Krigarens dröm och Jagtsång.] —• Sextio sånger af Carl Mikael Bellman satta för mansröster och sällskapet P. B. tillegnade. H. 1—10. Sthm [1832]. Tv. 8: o (4), 8s.; 12 s.; 12 s.; 12 s.; 20 s. [Ett urval härur: Sechs kompositionen von Carl Michael Bellman, fik mehrstimmigen Männergesang bearb., utg. på tyska och bifogat P. J. Willatzen, Carl Michael Bellman, der Weingott Nordens (Bremen 1892); 16 s.] — Svenska folkvisor. H. 1—2. Sthm 1839. Tv. 8: o 24 s.; 16 s. (Anon.) — Svenska choral-boken och svenska messan, satta fyr-stämmigt för mansröster. Sthm 1848. (3), 72, (1) s. — Lätta sånger för folkskolorna arrangerade tvåstämmigt. H. 1—2. Sthm 1849, 1851. Tv. 8: o (15) s.; (15) s. [Inneh. tills. 32 sånger, därav 7 av C] ¦— Lätta sånger för skolor och gymnasier arrangerade trestämmigt. H. 1*. Sthm 1852. Tv. 8: o (15) s. [Inneh. 12 sånger, därav 3 av C] — Andeliga sånger från Amerika, harmoniskt bearb. för en röst vid piano eller orgel och för sång-qvartett. Sthm 1852. Tv. 8: o (15) s. — Musica sacra. Sånger för kyrkan och skolan ur de störste mästares arbeten, från tonkonstens äldsta period till nyare tiden, för låg sopran, alt, tenor och bas, med svensk text, saml. och utg. D. 1—2. Sthm [1854—11867. Fol. V, 48 s.; (5), 32 s. — Sånger för varje högtidsdag i året samt vid andra kyrkliga högtider, med svensk text, satta för mansröster. Sthm [1855], Fol. 30 s. — Fosterländska sånger för mansröster. H. 1*. Sthm 1863. (3), 32 s. [Inneh. bl. a. Stridssång av C, till ord av B. von Beskow.] —. Sjung I 200 äldre och nyare omtyckta sånger vid piano. D. 1—3. Sthm 1866. [1—2:] 398, (5) s.; (7), 164, (1) s. — C. har dessutom arrangerat ett antal av melodierna iR. Dybecks »Runa», satt ackompagnement, till guitarr eller piano, till ett stort antal sånger och arrangerat särskilt dansmusik i mycket stor utsträckning.

Handskrifter: Ett flertal av C:s sånger finnas i handskrift (orig. eller avskr.) i olika samlingar i MA bibi. — Beväringsmarsch (KB, sign. S. 221). — Reseberättelse 1853, MA arkiv.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 21 mars 1854 och 1 febr. 1867 ang. inlösen av 400 ex. av Musica sacra, finansdep. handl. 3 apr. 1845 (meritförteckn.) ocb 8 apr. 1870, kammarrättens prot., registr., diarier och sekreterarehandl., allt i RA; personella berättelser, generaltullstyrelsens arkiv; familjealbum (tillh. gymnastikdirektören G. Cronhamn, Paris, deponerat i MA bibi.); handl. och tidningsurklipp m. m. i MA bibi. och Musikhist. museet; självbiogr. uppgifter av C. i Kongl. Musikaliska akademien åren 1771 — 1871 (1871); nekrolog i Svea 1876; Sv. musiktidri. 15 maj 1886; Sv. dagbladet 20 juli 1916; V. Berg, Musiklexikon (hdskr., MA bibi.); A. Hillman, Fr. Berwald (1920); .A. Lindgren, Kvartettsången i Sverige (Musikaliska studier, 1896); T. Norlind, Allm. TnnsiWlevikon. 1 (19161; T. M. Rosén, Några minnesbilder (1877); C. O. Wijkander, Ur minnet och dagboken (1882).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöns (Johan) Peter Cronhamn, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15673, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. NORLIND.), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15673
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöns (Johan) Peter Cronhamn, urn:sbl:15673, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. NORLIND.), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se