Meriter

Dahlblom, Lorentz Edvard Theodor, f. 2 dec. 1865 i Strömstad. Föräldrar: urmakaren Edvard Ferdinand Dahlblom och Hedvig Vilhelmina Dassau. Elev vid Strömstads treklassiga läroverk 16 jan. 1877 och vid Göteborgs h. latinläroverk ht. 1879; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 28 maj 1884; elev vid tekniska högskolans avdelning för gruvvetenskap 13 sept. 1884—19 maj 1888; har företagit ett stort antal studieresor, bl. a. till England 1888, Tyskland, Österrike och Belgien 1890, Österrike 1903, Förenta staterna 1907, Frankrike 1909, med statsanslag till Canada för bevistande av elfte internationella geologkongressen m. m. 1913 samt till Belgien 1923. Förklarad behörig gruvmätäre i mellersta bergmästardistriktet 21 febr. 1888 och i Gävle-Dala och södra distrikten 18 dec. 1888; auskultant i kommerskollegiet 29 maj 1888; ingenjör vid Isåsens zinkgruvor, Lerbäcks socken, 1888—91; upprepade gånger tf. gruvingenjör i mellersta, västra och Gävle-Dala bergmästardistrikt 1891—94; ledare, av driften vid Ljungs-gårda stenkolsgruva, Södra Vrams socken, 1892—95; gruvingenjör i Gävle-Dala bergmästardistrikt 18 sept. 1894; tillika e. lärare i mineralogi, geologi, gruvbrytning och gruvmätning vid Falu bergsskola ht. 1894—vt. 1900; upprepade gånger tf. bergmästare i Gävle -Dala distrikt 1895—1903; uppförd å tredje förslagsrummet till professor i gruvvetenskap vid tekniska högskolan 15 mars 1901 och å andra förslagsrummet till bergmästare i mellersta distriktet 19 nov. 1901; ledamot av styrelsen för Ingeniörsklubben i Falun från dess stiftande " 21 dec. 1901 (v. ordförande 1906—10, ordförande 1911—12 och 1924 —26); bergmästare i Gävle-Dala distrikt 10 juli 1903; ledamot av styrelsen för Centralbyggnads-a.-b. i Falun 6 maj 1912—5 apr. 1913; en av stiftarna av Fastighets a.-b. Backagårdarna i Falun 1920 och ledamot av dess styrelse från 29 mars 1920. — Har därjämte varit verksam som konsulterande ingenjör och gruvexpert i Sverige, Norge, Finland, Mexiko (1907), Böhmen (1917) och Spetsbergen (1918). RVO 1913.

Gift 28 sept. 1893 med Augusta Johanna Lidberg, f. 30 sept. 1865, dotter till bokhållaren, sedermera grosshandlaren i Falun Johan August Lidberg och Johanna Ericsson.

Biografi

Vid sidan av sin omfattande praktiska verksamhet som driftsledare i enskild tjänst, bergsingenjör, bergmästare och konsulterande ingenjör har D. framträtt som skriftställare och forskare samt tagit livlig del i föreningslivet, särskilt inom Ingeniörsklubben i Falun. Från sina ovannämnda talrika studieresor har han publicerat iakttagelser bl. a. i uppsatserna »Beskrifning öfver grufvor och anrikningsverk i Cornwall» (Jernkontorets annaler, 1890), »Om Schlesiens zinkgrufvor» (ibid., 1891) och »Zinkhandteringens nuvarande ståndpunkt och utsikterna för en svensk zinkindustri» (Teknisk tidskr., 1891) samt i ett inledningsföredrag vid brukssocietetens diskussionsmöte 1909, »Moderna rasbrytningsmetoder och deras lämplighet i svenska grufvor» (Järnkontorets annaler, 1909).

D. har sysselsatt sig med de magnetometriska metoderna för fyndigheters undersökande och har utgivit en lärobok i ämnet: »Om magnetiska fyndigheter och deras undersökning medelst magnetometer», Falun 1898 (översatt till tyska och utgiven av P. Uhlich, Freiberg 1899). Han har även konstruerat en i nyssnämnda arbete beskriven tillsats till Thalén. Tibergs magnetometer, den s. k. sinusarmen, avsedd för bestämning av horisontalintensiteten, samt en modifikation av magnetometern, den s. k. fickmagnetometern (Tekn. tidskr., kemi o. bergsv., 1904). Någon nämnvärd praktisk användning torde emellertid åtminstone den sistnämnda konstruktionen icke hava fått. Direkt sammanhang med D:s inspektionsverksamhet inom gruvindustrien som bergmästare hava de studier över uppfordringslinor, som han publicerat under titel »Om stållinor» (Ingeniörsklubbens i Falun förhandlingar 1922). Han har här sammanfört ett omfattande och delvis svårtillgängligt material. Ett bergsmekaniskt spörsmål har han behandlat i uppsatsen »Maskinborrningen i Stollbergsgrufvan med elektriskt drifna borrmaskiner» (Bih. till Jernkontorets annaler, 1910). D:s rent vetenskapliga intresse för fysikalisk kemi och geologi har resulterat i självständiga, mer eller mindre omfattande undersökningar eller referat, såsom »Ebb- och flodfenomenet, jordsferoidens plasticitet samt landets höjning och sänkning» (Geologiska föreningens förhandlingar, 1898), »Osmotiska trycket i vattenlösningar och dess betydelse för dissociation och löslighet» (1921), »The Permeability of rocks» (Ecohomic geology, 1924), »Wegeners hypotes om kontinenters förflyttning» (Ing.-klubbens i Falun förhandl., 1926) och »Relationen mellan lösningars elektriska ledningsförmåga och deras ångtryck samt relationens innebörd» (Teknisk tidskr., 1928).

Som flitig aktiv deltagare i offentliga diskussionsmöten med gruvtekniska och närliggande ämnen har D. framlagt självständiga synpunkter, vilka dock ej sällan blivit utsatta för kritik. Med en viss förkärlek här han inriktat sig på principiella och teoretiska spörsmål och har därvid ofta ådagalagt stor uppslagsrikedom.

Författare

Harald Carlborg.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Eckl.-dep. handl. 7 juni 1901 samt finansdep. handl. 31 jan. 1902 och 10 juli 1903 (meritförteckn.), RA; J. A. Almquist, Kommerskollegium (1912—15). — Se i övrigt, ang. D:s deltagande i offentliga diskussioner m. m.: Jern-kont. annaler 1899, 1902, 1905, 1908, 1909, 1911— 1917, Ingeniörsklubbens i Falun förhandlingar 1908—1926, Tekn. tidskr. 1909, 1928, Geol. fören. förhandlingar 1891, 1895, 1898, 1909, Congrès géologique international, Compte rendu de la XII:e session, 1913.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L E Theodor Dahlblom, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Carlborg.), hämtad 2024-05-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15794
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L E Theodor Dahlblom, urn:sbl:15794, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Carlborg.), hämtad 2024-05-09.