Meriter

Ekmark, Johan Olof, f. 10 febr. 1841 i Örebro, d. 18 maj 1896 i Stockholm (Hedv. EL). Föräldrar: lanträntmästaren Olof Ekmark och Maria Elisabeth Vesterberg. Student vid Uppsala univ. 25 maj 1858; fil. kand. där 5 maj 1869; disp. pro gradu 29 maj s. å.; fil. doktor 31 maj s. å.; vik. kollega och e. lärare vid Katarina lägre elementarläroverk i Stockholm 1872–75; kollega vid Ladugårdslands (sedermera Östermalms) lägre elementarläroverk 26 nov. 1875; föreståndare, jämte G. A. Carlsson, för en förberedande elementarskola i Stockholm 1882–87.

G. 25 okt. 1873 i Stockholm (Svea art.reg.) m. Ida Olivia Thim, f. 22 febr. 1845 där (Jak.), d. 9 sept. 1925 i Skövde, dotter utom äktenskapet av ammunitionsförvaltaren Isak Bernhard Thim.

Biografi

E. hade anseende för att vara en mycket kunnig och skicklig lärare, men mest blev han känd genom den rad av historiska läseböcker för skolans lägre stadier, som han författade. Den första av dessa var den i två delar utgivna läseboken i svensk historia för skolans lägre klasser (1884–85), som var helt och hållet uppställd efter C. T. Odhners då allmänt begagnade lärobok. Boken blev först utsatt för en rätt skarp kritik, huvudsakligen på grund av den ibland något vårdslösa eller i onödan barnsliga stilen, men E. värjde sig tappert mot anmärkningarna, och han kunde härvid åberopa åtskilliga mycket erkännsamma uttalanden i dagspressen. En anmälare skrev t. ex.: »Arbetet utmärker sig för en särdeles enkel, okonstlad och redig stil, klart och lättbegripligt framställningssätt ävensom grundliga insikter i och kärlek till det föresätta ämnet.» Visst är, att såväl den nämnda läseboken som den han en del år senare (1891) utgav i allmän historia blev mycket populär och länge kom att bibehålla sin plats inom den historiska undervisningen på skolans lägre och mellanstadier. Mindre framgång hade E. med sin utgåva av »Svensk läsebok för de allmänna läroverkens tre lägsta klasser», som utkom 1887. Den var avsedd att ersätta den gamla »Läsebok för folkskolan», som man rätt allmänt börjat tröttna på. Innehållet var uppdelat i större avdelningar, motsvarande de olika klasser, i vilka boken skulle användas. Vidare var materialet grupperat i sammanhängande framställningar, uteslutande koncentrerade på svenska förhållanden, vilket var en förtjänstfull nyhet. Å andra sidan anmärktes även här på stilistiska brister, särskilt en viss tyngd och enformighet i framställningen. E:s sista försök inom skolbokslitteraturen var hans lärobok i allmänna historien (1892). Författaren tillämpar här till stor del det s. k. biografiska systemet, d. v. s. låter viktiga händelser gruppera sig kring de ledande personligheterna, varigenom vinnes, att samtidigheten mellan olika händelseförlopp lättare uppfattas av lärjungarna. Någon större spridning torde denna lärobok dock icke ha fått.

Författare

G. Jacobson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Huru i de skandinaviska rikena böndernas ställning utvecklade sig till tiden för enväldet. Sthm 1869. (2), 77 s. (Diss. Upps.) – ABC-bok med tillämpad läslära för skolan och hemmet. Sthm 1883. XVIII, 54 s., 4 pl. – Läsebok till C. T. Odhners svenska historia för skolans lägre klasser. D. 1–2:1–2. Sthm. 1. 1SS4. (4), III, 327 s. 2:1. 1885. (2), II, 299 s. 2:2. 1885. IV, 300 s. 5:e uppl. D. 1–2. Sthm (tr. i TJpps.). 1. 1906. (4), 330, (2) s. 2. 1912. IV, 297 s. – Genmäle mot signaturen A. Ö:s recension af 3. O. Ekmarks läsebok till Odhners svenska historia (Pedagog, tidskr., Årg. 21, 1885, s. 178—184). Även sep. utg. Sthm 1885. 8 s. [Med anledning av: A. O., Läsebok till C. T. Odhners svenska historia iför skolans lägre klasser af J. O. Ekmark ... (Pedagog, tidskr., Årg. 21, 1885, s. 71–75).] – Läsebok till allmänna historien. D. 1–2. Sthm 1891. 1. Gamla tiden. VIII, 283, (4) s. 2. Medeltiden. 422, (5) s. J. O. Ekmarks Läsebok till allmänna historien. D. 3–4 = Nyare tiden: 1–2. Sthm 1896. 3. Reformations-tidehvarfvet. Af A. Rydfors och K. Hildebrand. (4), 312, (5) s. 4. Den oinskränkta furstemaktens tidehvarf och revolutionstidehvarfvet. Af A. Rydf ors. (6), 407, (1) s. 2:a uppl. D. 1. Sthm 1907. VIII, 302, (4) s. – Lärobok i allmänna historien för allmänna läroverkens mellanklasser. Sthm 1892. (8), 160 s. 2:a uppl. Sthm 1892. (8), 171 s. – öfningar att säkert böja det tyska adjektivet och passivum af det tyska verbet. Sthm 1894. (4), 14 s. – Kan lärjungen i första klassen lära sig det tyska adjektivets böjningar på något lämpligare sätt än det hittills vanliga V (Pedagog, tidskr., Årg. 30, 1894, s. 129–136). – Om lärokurserna i historia för 4:e och 5:e klasserna (ibid., Årg. 31, 1895, s. 204–208). Även sep. utg. Örebro 1895. 5 s. – Läsebok i allmän historia för realskolan klass 4 och 5. 1–2. Sthm. 1. Medeltiden och nya tiden till år 1650. 1919. (4), 399 s. 2. Nya tiden efter år 1650. 1920. (S), 383 s. (Tills, med A. Rydf ors.)

Utgivit: Svensk läsebok för de allmänna läroverkens tre lägsta klasser. Sthm 1887. (4), XI, (1), 64S s. 4:e uppl. D. 1–3. Sthm. 1. 1900. (4), IV, 202 s. 2. 1901. (2), V, 312 s. 3. 1904. (2), V, 352 s. 5:e uppl. D. 1. Sthm 1905. Ny omarb. uppl. af J. Nordlander. D. 1–3. Sthm. 1. 1897. VII, 182 s. 2. 1901. 322 s. 3. 1904. (6), 268 s. 3:e uppl. D. 1–8. Sthm. 1. 1906. VII, 206 s. 2. 1908. (6), 232 s. 3. 1908. (8), 246 s. 4:e uppl. D. 1. Sthm 1908. VII, 211 s. – Svensk läsebok för de allmänna läroverkens 4:de och 5:te klasser. Afd. 1–2. Sthm 1888. 1. Fjärde klassen. (2), V, (1), 376 s. 2. Femte klassen. XI, (1), 296 s.

Källor och litteratur

Källor: Jakobs förs:s i Stockholm tlublettdopbok 1838–48, SSA. – Samtida tidningar; recensioner i Pedagogisk tidskr. – S. G. Dahl, Lärovärks-matrikel för läsåret 1892–93 (1894); Inbjudning till öfvervarande af års-examina vid Stockholms gymnasium och lägre elementarläroverk vårterminen 1870; J. Lagerholm, Södermanlands-Närkes nation (1933).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Olof Ekmark, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15896, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:15896
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Olof Ekmark, urn:sbl:15896, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-20.