Biografi

Elmgren, småländsk prästsläkt, härstammar från hemmansägaren Gabriel Knutsson i Elmesås, Moheda sn (Kron.), som med Märit Germundsdotter hade sonen Samuel Elmegren (f. 1691, d. 1744), fil. magister i Lund 1723, kyrkoherde i Södra Hestra (Jönk.) 1726 och prost 1741. Han var en lärd och mångkunnig man, vars minne med många egendomliga utsmyckningar omhändertogs av lokaltraditionen, såsom N. G. Djurklou fick erfara vid en resa i trakten så sent som 1870. Begåvad var även S. E:s son med Märta Catharina Ruda, kyrkoherden i Reftele Johannes Elmgren (f. 1740, d. 1794), känd bl. a. för sitt nit för allmogens upplysning. Hans bror läkaren och Linnélärjungen, fil. magister Gabriel E. (f. 1730, d. 1765) dog ung. De hade ytterligare två bröder, bokbindaren i Stockholm Erik E. (f. 1732, var d. 1791) samt bokbindaråldermannen i Åbo David E. (f. 1738, d. 1810), båda stamfäder för finländska släktgrenar E. (se nedan). Johannes E. var fader till domprosten i Växjö Samuel E. (se art. nedan). Den sistnämndes son, domkyrkokomministern i Växjö, fil. doktor Johan (Janne) David E. (f. 1815, d. 1889), är känd som »ett bland de största original, som väl någonsin trampat Växjö gator», föremål för otaliga anekdoter. Han dog ogift. Hans efterlämnade förmögenhet donerades delvis till understödsändamål (fattiga teol. studerande i Uppsala och Lund, pauvres honteux i Växjö, fattiga prästänkor i Växjö stift). Med honom utdog släkten i Sverige.

Av de finländska släktgrenarna härstammar den äldre från Erik E:s (se ovan) sonson, prosten och kyrkoherden i S:t Mårtens (Åbo o. Björneb. 1.) Johan Wilhelm E. (f. 1804, d. 1864). Den fortlevande yngre grenen i Finland åter stammar från David E:s i Åbo son, kapellanen i Pargas (Åbo o. Björneb. 1.), fil. magister Gabriel E. (f. 1776, d. 1866). En dennes son var den kände finländske biblioteksmannen och lärdomshistorikern, tituläre e. o. professorn Sven Gabriel E. (f. 1817, d. 1897), vice bibliotekarie vid Helsingfors' universitetsbibliotek 1862–91. Han förtecknade Fennica-samlingen där och tryckte bibliografiska vägledningar över finsk litteratur (1861, 1865). Det var S. G. E., som upptäckte det fragment av »Konunga- och hövdingastyrelsen», genom vilket äktheten av denna skrift kunde bevisas. Hans svenskspråkiga minnesanteckningar 1853–68 äro under finsk titel (»S. G. Elmgrenin Muistiinpanot») utgivna (1939; Suomen historian lähteitä, 2) av A. Maliniemi.

Författare

Bengt Hildebrand.

Källor och litteratur

Källor: G. A. Aldén, Hemma och i Uppsala (1927), s. 88 f. [om Janne E.]; S. G. Elmgren, Slägten Elmgren (1875); Finländsk släktkalender, 1, 1920, utg. av F. Landgren (1920); Lolo Krusius-Ahrenberg, Der Durchbruch des Nationalismus und Liberalismus im politischen Leben Finlands 1856–1863 (1934; Annales Academise Scientiarum Fennicae, B. 33; om S. G. E.); G. Virdestam, Kring östrabo och Sankt Sigfrids källa (1934); dens., Växjö stifts herdaminne, 2, 5, 8 (1927–34); P. G. Vistrand, Smålands nation i Uppsala, 1 (1894).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elmgren, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2025-02-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16027
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elmgren, släkt, urn:sbl:16027, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2025-02-14.