Frans Johan Elof Eneström

Född:1870-07-23 – Värnamo församling, Jönköpings län (på torpet Rydet)
Död:1915-02-22 – Maria Magdalena församling, Stockholms län

Fornforskare, Folklorist


Band 13 (1950), sida 536.

Meriter

Eneström, Frans Johan Elof, f. 23 juli 1870 på torpet Rydet i Värnamo sn (Jönk.), d. 22 febr. 1915 i Stockholm (Maria). Föräldrar: torparen Carl Magnus Jansson och Anna Stina Svensdotter. Genomgick folkskola i Nederby; värvad vid Svea trängbataljon på Marieberg 1888–92; anställd vid Statens järnvägar 1892, sedan vid Halmstad–Nässjö järnväg; packmästare i Halmstad till 1901; konduktör vid nämnda järnväg på sträckan Reftele–Gislaved 1901; riksantikvariens ombud. Fornforskare, folklorist. Iqml 5:e storl. 1911. – Ogift.

Biografi

Frans E:s fader var torpare under Hinsekinds gård, men släkten hade tidigare varit en självägande bondesläkt; farfadern var hemmansägaren Jan Peter Jansson i Klinthult, Nydala. Efter genomgången folkskola kom E. i tjänst hos en lantbrukare, sedan hos major E. M. Kruckenberg på Bäckaskog (Värnamo sn), tog värvning och tjänstgjorde vid Svea trängbataljon i fyra år. Han övergick emellertid 1892 till järnvägstjänst, snart vid Halmstad–Nässjö järnväg. Först bodde han som extra, sedan ordinarie packmästare i Halmstad, men från 1901, då han blev konduktör på bansträckan Reftele– Gislaved, var han bosatt i Gislaved. Vid sidan av dessa brödfödetjänster ägnade emellertid E. sina krafter på lidelsefullt och uppoffrande sätt åt något helt annat, nämligen fornforskning av olika slag. Han kom från en trakt, som är rik på gravhögar och stensättningar, men enligt uppgift av en E:s bror, bokhandlare Carl Carlsson i Gislaved, hade E. som ung visserligen särintressen, men då t. ex. för stensprängning. Han bildade sig emellertid själv genom läsning. Uppslaget till sin fornforskning tycks E. ha fått som packmästare i Halmstad, då han på 1890-talet fann några antika, egenartade fönster där, vilka han sände upp till riksantikvarien H. Hildebrand. Detta blev början till ett livligt samarbete. E:s vtidigaste bevarade brev till Hildebrand är visserligen först från dec. 1903, men då har tydligen samarbetet rätt länge varit i gång. Riksantikvarien skänkte E. 1903 en serie av Vitterhetsakademiens månadsblad, för E. »av oskattbart värde» enligt tackbrevet. Av den fortsatta brevväxlingen framgår, att E. fick olika förordnanden, dels i rent arkeologiska ärenden rörande fornlämningar och fornfynd, dels i fråga om vården av kyrkobyggnader och kyrkoinventarier. Sålunda rapporterade han i maj 1904 angående branden i Källeryds kyrka och insände i dessa olika frågor officiella rapporter till riksantikvarien. När E., som även gjorde folkloristiska studier, debuterade med »Gnosjöborna» (1906), trycktes en Hildebrands rekommendation för arbetet i början av detta. Den från flera synpunkter värdefulla boken innehåller bl. a. uppgifter om den gamla småländska tråddragshemslöjdens uppkomst och utveckling. En ny upplaga kom 1912. Förhållandet mellan Hildebrand och E. hade även sin idylliska sida, i det att den tydligen mycket tacksamme och tillgivne Gislavedkonduktören då och då sände sin beskyddare gåvor i form av tjäder, orre eller hare från de småländska skogarna.

Grävningar företogos av E. på flera gravfält i Värnamotrakten, och han fann därvid mynt och vapen m. m., vilka sändes upp till riksantikvarien. Bl. a. anställde E. på egen bekostnad undersökning av gravhögar från yngre järnåldern vid Mossle i Värnamo sn (1906) och anträffade vid grävning i Reftele en del av en 50 år tidigare förkommen runsten. År 1910 undersökte han fyra gravhögar vid Draftinge i Ås sn och 32 högar vid Mossle Jössegård, Värnamo sn (vikingatid och tidig medeltid), 1911 bl. a. 29 högar på Bolmsö och 1912 ytterligare 24 gravhögar på Bolmsö samt femton i Reftele. Även med Hildebrands efterträdare O. Montelius liksom med A. Hazelius på Nordiska museet hade E. förbindelser; också till det senare museet lämnade han bidrag. Själv samlade E. vapen och antika möbler. Som etnolog framträdde han även med arbetet »Finvedsbornas seder och lif» (1910), med förord av Montelius. Även av detta arbete kom en andra upplaga (1914). Vid kronprins Gustaf Adolfs besök på Bolmsö 11 sept. 1912 fick E. resa med och deltaga i undersökningarna av öns fornminnen. Är 1915 blev E. opererad för magsjukdom på Maria sjukhus i Stockholm och avled där. Han begrovs på Värnamo kyrkogård, där gravstenen under namn och årtal har orden »Fosterlands- och fornminnes vännen».

Författare

Bengt Hildebband.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till E. från arkeologiska forskare finnas deponerade i K. biblioteket, men bli tillgängliga först år 2015.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Gnosjöborna, deras hemslöjd, seder och lefnadssätt, skrock och vidskepelse m. m. Halmstad 1906. V, 123 s.; 2:a uppl. iSthm 1912. (2), III, (1), 137 s. – Finvedsbornas seder och lif. Halmstad 1910. (2), 264 s ; 2-a' uppl. Sthm 1914. 269, (2) s.

Källor och litteratur

Källor: E:s brev till H. Hildebrand, HA. – K. W. Johansson, En hembygdsforskare (Värnamo hembygdsförenings årsskrift 1933); K. Löfström, Kungl. medaljen Illis quorum meruere labores (1933). – Meddel av prof. T. J. Arne, Stockholm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans Johan Elof Eneström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16111, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebband.), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16111
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans Johan Elof Eneström, urn:sbl:16111, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebband.), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se