Meriter

1. Otto Engelke, f. 18 sept. 1815 i Göteborg (Domk.), d. 14 okt. 1895 i Norrköping. Föräldrar: tullfiskalen, vice häradshövding Johan Fredrik Engelke och Johanna Fredrika Gyllich. Kom till Norrköping från Uddevalla senhösten 1831; anställd hos specerihandeln Lindström & Skog där, sedan hos handlanden Carl Johan Nelin, därpå hos fabrikören Johan Jacob Schubert; egen klädesfabrik 1845; disponent för Norrköpings bomullsväfveri a.-b. 3 maj 1853–77, led. av styrelsen för detsamma 1852–90; led. av styrelsen för Enskilda industribanken i Norrköping 1864–69; led. av centralstyrelsen för Norrköpings enskilda bank 1870–88 (vice ordf. 1879); led. av styrelsen för Norrköpings sparbank 1872–86 (vice ordf. 1880–86); administratör vid likvidationen av Smedjeholmens a.-b. 1878–81; led. av styrelsen för Ströms a.-b. 1881–89. RVO 1877. – Ogift.

Biografi

Otto E., en västkustens son, kom i unga år till Norrköping, där han fick olika kommersiella anställningar och genom en dylik hos fabrikören J. J. Schubert utbildade sig i klädesbranschen. Han kunde därigenom 1845 etablera sig som egen klädesfabrikör. Hans fabriksdrift omfattade under det första verksamhetsåret fyra vävstolar och fjorton arbetare, därav sju minderåriga, 1850 sex vävstolar och 36 arbetare; tillverkningsvärdet steg från 29 679 första året till 62 552 rdr bko 1850. Ungefär samtidigt med E. ankommo till Norrköping E:s barndomsvän Oscar Wilhelm von Schmalensée från Uddevalla, från 1829 anställd hos klädesfirman i Norrköping G. Lejdenfrost^[1], samt Henning Schale från Göteborg. Dessa båda, E. och ett par andra personer beslöto 1852 tillsammans att anlägga ett ylleväveri men övergingo i stället till att starta ett bomullsväven. Så började nämnda år Norrköpings bomullsväfveri a.-b. med E. som styrelseledamot och förste disponent samt verkställande direktör. Bolaget tecknades av 12 personer med 120 aktier, vardera å 2 000 kr., och hade således ett startkapital av 240 000 kr (160 000 rdr bko). För dess räkning inköptes egendomen nr 2 i kv. Kullen med tillträde 1 april 1853, och vid bolagsstämman 3 maj s. å. utsågs E. till disponent. Antalet vävstolar, från början endast 70, var redan 1854 uppe i 247. Vid utvidgning av företaget 1855 ökades antalet aktier till 400. År 1856 inköptes fabriksegendomen Gryt för 108 000 rdr bko. Här anlades nu ett spinneri för 17 000 spindlar, av vilka dock i början endast 10 000 kunde igångsättas. Företaget utvidgades ytterligare på flera sätt av E., och 1860 blev aktieantalet 600. E. införde den mekaniska vävstolen i sina anläggningar – tidigare hade man endast haft handvävstolar – och torde varit en av pionjärerna i Norrköping härvidlag. Under E.s tid gjordes uteslutande oblekta, blekta eller färgade bomullsvävnader; detta ändrades under E:s brorson C. D. Engelkes tid (se E. 3). Under första tillverkningsåret, 1853, producerade företaget 178 400 alnar diverse bomullsvävnader (om märket »Tuppen» se nedan s. 604). Motsvarande siffra uppgick 1855 till 1 502 000 alnar med tillverkningsvärde av 324 335 rdr. Som äldre sjuklig drog sig E. med utgången av år 1877 tillbaka från den direkta ledningen av sitt företag; produktionen var då 6 666147 alnar. Han efterföljdes av brorsonen Daniel E. (E. 3). Handlingar ang. E:s förhållande till Smedjeholmens a.-b:s likvidation 1878–81 finnas i Holmens bruks arkiv.

Författare

Bengt Hildebrand. Björn Helmfrid.

Källor och litteratur

Källor: Göteborgs domkyrkoförs:s födelsebok 1815, Landsarkivet i Göteborg; S:t Olai in- och utflyttningslängder B 1, nr 5, Landsarkivet i Vadstena; Norrköpings hall- och manufakturrätts protokoll, Norrköpings magistratsarkiv; styrelseprotokoll, bolagsstämmeprotokoll, fastighetshandlingar i Norrköpings bomullsväfveri a.-b :s arkiv; Ströms a.-b:s styrelseprotokoll, Holmens bruks arkiv. – S. Brisman, Östergötlands enskilda bank aktiebolag 1837–1937 (1937); G. Indebetou, Engelke (Svenska släkter, utg. af T. Uggla & V. Ljungfors, 1908–15); E. Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 6. Bidrag till Norrköpingsindustriens historia (1923); dens., Norrköpings sparbank 1824–1924 (1924); Sveriges privata företagare. Östergötlands och Gotlands län (1942), s. 359 f. – Om miljön jfr Ingegerd Thysell, Ekonomisk-geografisk undersökning av Norrköpings textilindustri (Sv. geografisk årsbok, 15, 1939).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto Engelke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Björn Helmfrid.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16144
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto Engelke, urn:sbl:16144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. Björn Helmfrid.), hämtad 2024-04-25.