J Christian Bülow

Född:1833-10-28 – Östra Ingelstads församling, Kristianstads län
Död:1921-01-20 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Tidningsredaktör, Journalist, Boktryckare


Band 07 (1927), sida 8.

Meriter

1. Jöns Christian Bülow, f. 28 okt. 1833 i Östra Ingelstad, d. 20 jan. 1921 i Lund. Föräldrar: lantbrukaren och smedsmästaren Nils Jönsson och Kristina Helena Sjöstedt. Kom efter den första undervisningen till morbrodern fanjunkaren Karl G. Bjelke på Bo i Knista socken som ett slags bokhållare 1849; skrivare på landskansliet i Örebro samt hos häradsskrivaren K. F. Lindbergsson i Öster Närkes fögderi sept. 1853; medarbetare i Folkets röst i Stockholm sépt. 1854—55; redaktör, för Folkets tidning i Lund 1 dec. 1856 (utgivningsbevis 3 nov.}—30 nov. 1891; innehade tillika boktryckeri 1858—1908; stadsfullmäktig i Lund 1878—90 och 1894—1906 och deltog därunder i kommittéutredningar rörande fattigvårds-, brandkårs-, saluhalls- och järnvägsfrågor; ledamot av riksdagens andra kammare för Lund 1891—93; ledamot av styrelsen för Lund— Revinge järnvägs-a.-b. 8 apr. 1903—27 maj 1911.

Gift 8 juni 1861 med Hedvig Matilda Wallengren, f. 11 nov.. 1838, d. 25 mars 1895, dotter till prosten Olof Petter Wallengren i Trolle-Ljungby och Gualöv.

Biografi

Sina journalistiska lärospån gjorde B. i den av Frans Sjöberg utgivna och av M. J. Crusenstolpe redigerade tidningen Folkets röst. Vistelsen i huvudstaden kom att sätta sin prägel på B: s hela livsgärning. Han gjorde bekantskap med August Blanche, som tack vare sin forna förbindelse med tidskriften Freja aldrig upphörde att betraktas som »rabulist». I Blanches och Crusen-stolpes sällskap insöp han gammalliberalismens teorier, och på dessa båda vänners inrådan lämnade han 1856 Stockholm och slog sig ned i Lund, där han med vanlig energi gjorde förberedelser för utgivandet av en ny tidning. I den sydsvenska lärdomsstaden fanns visserligen ända sedan 1775 tidningen Lunds weckoblad, mm' icke utan skäl ansågs denna ganska ofri, särskilt gentemot den akademiska klassandan, som B. nu beslöt att bekämpa. Så kom 1 dec. 1856 första nuniret av Folkets tidning, vilken B. sedan redigerade ända till 1 dec. 1891, då den övertogs av sonen Valdemar (se nedan). Det språk, som från första stund fördes i den nya tidningen, chockerade ej så få. Nästan hela akademistaten ställde sig ävog mot' densamma, understödd av stiftets prästerskap, som vid alla möjliga tillfällen fick sina vassa snärtar av B: s penna. Till opponenterna sällade sig märkvärdigt nog också folkskollärarkåren, vilken B. visserligen uppmuntrade men samtidigt manade att ej söka flyga högre än vingarna kunde bära. Ej minst tack vare sin. torroliga humor vann B. starka sympatier bland borgarna och småfolket i Lund, och som deras kandidat blev han invald i stadsfullmäktige och för én period (1891—93) i riksdagens ändra, kammare. Vare sig han tog till orda i stadsfullmäktige eller i riksdagen, var tonen i hans anföranden en helt annan än den han brukade i sina egna tidningsspalter, men den träffsäkra humor, som alltid kryddade hans anföranden, gjorde, att han hade lyssnarna likaväl som skrattarna på sin sida. Landets kommunikationsväsen talade han alltid varmt för och försummade aldrig att betona, att första numret av hans tidning kom ut samma' dag som bandelen Malmö—Lund öppnades för trafik. På sin sjuttiofemårsdag 1908 hyllades han av hela svenska pressen som Sveriges äldste publicist, och allmänt uttalades, att den sveda, hans skarpa penna orsakat, var glömd, men ej hans alltjämt frejdiga ungdomsmod och rakryggade hållning.

Författare

 



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

 



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Christian Bülow, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16219, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-07-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16219
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Christian Bülow, urn:sbl:16219, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2019-07-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se