Meriter

Gustaf Nils Theodor af Callerholm, f. 11 juli 1852 i Hedemora, d. 4 febr. 1912 i Stockholm. Föräldrar: v. häradshövdingen Gustav Teodor Callerholm och Johanna Dorotea Callerholm. Elev vid nya elementarskolan i Stockholm ht. 1862; avlade mogenhetsexamen därstädes 15 maj 1871; student i Uppsala ht. 1871; jur. fil. kand. 29 maj 1872; jur. utr. kand. 29 jan. 1,877. E. o. notarie i Svea hovrätt 7 febr. 1877; förestod domarämbetet inom Hedemora domsaga sammanlagt sex år, elva månader och nio dagar och höll därunder bl. a. åttionio lagtima ting samt förrättade tillika efter särskilt förordnande förberedande utredning av fastighetsförhållandena i domsagan, allt under tiden 1 nov. 1877 till hösten 1889; v. häradshövding 30 maj 1879; ledamot av stadsfullmäktige i Hedemora från 28 dec. 1883 och var därunder v. ordförande 1890 —93 och ordförande från 1894 samt ledamot av fattigvårdsstyrelsen, styrelsen för Bachmanska stiftelsens samskola och styrelsen för kommunbiblioteket; adjungerad ledamot i Svea hovrätt sammanlagt sex månader och tjugusex dagar under tiden 20 aug. 1886—30 sept. 1889; tf. häradshövding i Hedemora domsaga 6 okt. 1889 och häradshövding därstädes 18 apr. 1890; adelsman vid farbroderns död 1 dec. 1891; ordförande i styrelsen för Hedemora samskola från 1893; ledamot av styrelsen för Södra Dalarnes järnvägs-a.-b. från 13 juni 1894 (sekreterare och ombudsman från 1894 samt tillika ordförande från 10 jan. 1904); ordförande i Hedemora föreläsningsförening från 1899; ledamot av riksdagens andra kammare för Falun, Säter och Hedemora 1900—11 och för Kopparbergs läns östra valkrets 1912 och var därunder bl. a. valman för tryckfrihetskommit- terade 1900—01, v. ordförande i första särskilda utskottet (ang. elektriska anläggningar) 1902, ledamot av tredje särskilda utskottet (ang. ecklesiastik boställsordning) 1903 och av konstitutionsutskottet 1903—12 (v. ordförande 1907 —09 och 1911, ordförande 1912), kanslideputerad 1903 —12, ledamot av liberala samlingspartiets förtroenderåd från 1906 samt andra kammarens v. talman från 22 apr. 1910; ledamot av Kopparbergs läns landsting från 1901 (ordförande från 1905); sakkunnig inom justitiedepartementet angående prästval 1907 (K. bemyndigande 13 sept.; bet. 9 nov.); ledamot av kommittén angående lättnad i riksdagens arbete 20 sept.—13 dec. 1907 samt av löneregleringskommittén från 31 jan. 1908; sakkunnig vid revision av tryckfrihetsförordningen 11 sept.—18 dec. 1909. RNO 1900.

Gift 27 aug. 1881 med Aina Charlotta Gustava Bovin, f. 15 nov. 1855, d. 14 mars 1908, dotter till häradshövdingen Johan Anton Bovin.

Biografi

G: s riksdagsmannatid sammanfaller så gott som fullständigt med liberala samlingspartiets progress och högkonjunktur under det innevarande seklets första decennium. Han inträdde på sin första riksdag i det just då bildade partiet, blev småningom medlem av dess förtroenderåd och avancerade väsentligen på grund av sin framskjutna partiställning slutligen till ordförandeposten i konstitutionsutskottet ocb ställningen som andra kammarens vice talman. C:s politiska verksamhet, för så vitt den blir synlig i motioner och inlägg i riksdagsdebatterna, avspeglar också ganska noggrant de strävanden och aktioner, som känneteckna svensk liberal politik under nyssnämnda tidsperiod. I rösträttsfrågan följde han partiets riktlinjer hela vägen; han röstade även i första omgången emot det Lindmanska rösträttsförslaget 1907 men har offentligt och oemotsagt uppgivits hava biträtt sammanjämkningsförslaget — i varje fall var han icke med bland dem, som anmälde sin reservation mot det fattade beslutet. I försvarsfrågan hörde C. till de mera försvarsvilliga inom partiet; han bidrog med sin röst till beslutet om 1901 års härordning, men han deltog å andra sidan i den liberala aktionen möt den s. k. F-båten (1911). För övrigt medverkade han i en rad liberala yrkanden och partimotioner, t. ex. om kvinnorösträtten (1908, 1909, 1911), om kvinnors tillträde till statstjänst (1907), om öppen omröstning i riksdagen (1908 och 1909), om utredning angående folkomröstning (1908), om lokalt veto (1909, 1910, 1911), om lant- och sjöförsvarsdepartementens sammanslagning (1905), om förbud för bolag att förvärva fast egendom (1903, 1909, 1910), om styckning av kronoegendomar till egna hem (1908), om expropriation av vattenfall (1909, 1910). C. yttrade sig ganska sällan i debatterna; när det skedde, gällde det företrädesvis lagfrågor, med vilka han som domare haft praktisk beröring, dechargefrågor och på senare tid — sedan han blivit medlem av löneregleringskommittén — lönefrågor. C: s inlägg präglades av saklig vederhäftighet och en lugn, lidelsefri ton. Han var, så starkt han än var engagerad i sitt partis ledning och program, icke någon stridens man, och han åtnjöt både' inom riksdagen och i sin hembygd sympati för sitt urbana och rättframma väsen, sin gedigenhet och sin stora arbetsförmåga.

Författare

G. Jacobson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Just.-dep. handl. 18 apr. 1890 (meritförteckn.), RA; riksdagens prot. och handl.; samtida tidningar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
G N Theodor Callerholm, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16326, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16326
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
G N Theodor Callerholm, af, urn:sbl:16326, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-26.