Meriter

Calwagen, Ernst Gottfried, f. 7 mars 1829 i Härnösand, d. 8 nov. 1906 i Uppsala. Föräldrar: v. pastorn i Härnösand, sedermera kyrkoherden i Neder-Luleå pastorat, kontraksprosten Per Calwagen och Kristina Margareta Norrbom. Inskriven vid Uppsala universitet 12 okt. 1847; avlade studentexamen därstädes 3 dec. 1847; disp. 15 okt. 1853 (Om undervisning i modersmålet; pres. T. F. Grafström); fil. kand. 30 mars 1854; disp. 1 juni 1854 (Kritisk skärskådning af Schil-lers äldsta lyrik; pres. K. V. Bottiger); fil. doktor 9 juni 1854; företog studieresor till Tyskland och England ht. 1866 och som innehavare av det större resestipendiet till Tyskland och Frankrike ht. 1883—vt. 1884. Dels vik. kollega, dels duplikant vid h. elementarläroverket i Härnösand ht. 1854—ht. 1856; kollega vid Luleå skola 23 jan. 1856; e. lärare vid nya elementarskolan i Stockholm ht. 1859; adjunkt därstädes 29 dec. 1859; huvudlärare i tyska 30 nov. 1870; ledamot av kommittén angående likformig uppställning av grammatiska läroböcker 25 okt. 1878—22 aug. 1881; lektor i tyska och engelska vid nya elementarskolan 24 aug. 1892; erhöll avsked från denna befattning 24 aug. 1894 fr. o. m. 1 sept. (pension enligt K. brev 6 juli 1894); ledamot av nya elementarskolans direktion ht. 1896—vt. 1901; bosatt i Hedemora från hösten 1901 och i Uppsala från okt. 1903. RVO 1883; RNO 1894.

Gift 23 nov. 1860 med Charlotta Margareta Carsberg, f. 22 maj 1836, d. 22 juni 1901, dotter till kaptenen vid flottan Johan Jakob Carsberg.

Biografi

Lärjungar, som åtnjöto C:s undervisning under hans krafts dagar, minnas honom som en i flera hänseenden förnäm personlighet och en högt aktad, rättvis och hovsam lärare. Sina elever kände han då mycket väl, och om han ej var frikostig på betyg, var han å andra sidan ej heller i egentlig mening sträng. Redan tidigt torde han emellertid ha intresserat sig mera för sitt författarskap än för undervisningen. Han verkade något trött, ofta som om han haft tankarna på annat håll. Med åren framträdde tydligen de mindre fördelaktiga dragen skarpare, och C. utvecklades till ett lärarorginal, vars egenheter och tankspriddhet blivit anekdotiska. Det intresse, han numera visade för eleverna och undervisningen, tedde sig åtminstone för lärjungarna som ganska minimalt. Sålunda föreföll det, som om han ej längre brydde sig om att lära sig namnen på lärjungarna. Då och då ropade han vid läxförhören: »därnäst» eller »näste man», och om någon pojke förargat honom, kunde han på måfå slunga ut ett namn, vilket som föll honom in. Ofta blev det ett namn, som icke alls bars av någon i klassen. C: s betygssättning blev också alltför schablonmässig och bestämdes främst av elevernas plats i klassen. På den tiden sutto nämligen lärjungarna efter sina kunskapsbetyg. Talövningar förekommo naturligtvis icke, knappast ens hörövningar. Det hela var explikation och åter explikation.

Att C. verkligen måste ha varit en kunskapsrik man, som med en större grad av energi och personligt ingripande i den muntliga undervisningen skulle ha kunnat verka väckande på sina elever, det visa hans läroböcker, av vilka åtskilliga upplevat många upplagor och som gjort hans namn känt över hela vårt land. Många årgångar av skolgossar och skolflickor ha skolan igenom följts av C: s läroböcker i tyska och engelska. Hans tyska språklära (l:a uppl. 1874, 14: e 1903 och ännu använd i K. O. Nordgrens överarbetning) och engelska språklära (1: a uppl. 1882, 7: e 1905) kännetecknas av redig uppställning. De verka kanske avskräckande på eleverna genom sin alltför stora utförlighet, och som skolgrammatikor äro de säkerligen alltför betungade med detaljer. Men de ha varit till stor nytta för språkstudier på ett mera framskridet stadium. C: s läro-och övningsböcker utgjorde naturligtvis tillämpningar av det vid tiden för deras framträdande strängt grammatiska studiet av främmande språk. I elementarböckerna eftersträvades sålunda i allmänhet icke sammanhängande texter: de erbjuda i stället en koncentrerad samling av exempel, avsedda att belysa de för avsnittet ifrågakommande grammatiska företeelserna. Ett avbräck i sin en lång tid nästan allmänna användning vid våra skolor ledo de under det induktiva språkstudiets period vid sekelskiftet, men det ser nästan ut, som om insikten om den induktiva metodens brister under de senaste åren åstadkommit en ny renässans för C:s läroböcker. Varken genom sin personlighet eller genom nya, originella tankar har C. verkat livande och eggande på språkundervisningen i vårt land. Men han ägde stora kunskaper och förstod att genom sina böcker göra dem fruktbärande för en större allmänhet.

Författare

O. Heinertz.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tysk språklära för elementar-undervisningen. Sthm 1874. (4), 176 s. 14 :e uppl. Sthm 1903. (3), 189, (3) s. 15 :e omarb. och tillök, uppl. med titel: Tysk språklära för de allmänna läroverken. Utg. av C. O. Nordgren. Sthm 1911. IV, 281, (2) s. 16 :e uppl. Sthm 1919. IV, 281, (2) s. — Tysk elcmentarbok Sthm 1919. 160 s. — Tysk läsebok för skolans mellersta och högre klasser. Med ordförklaringar och anmärkningar. Sthm 1877. (7), 336 s. 5: e omarb. uppl. Sthm 1889. (4), 218, (2) s. 7:e uppl. Sthm 1898. (4), 218, (2) s. — Engelsk språklära för skolor. Sthm 1882. (8), 188 s. 7:e uppl. Sthm 1905. VIII, 195 s. — Öfversättnings-öfningar till engelska. Såsom bihang: Öfversättnings-prof för mogenhetsexamen utg. af Kongl. eckl.-departementet. Sthm 1882. (4), 132 s. 8:e uppl. Sthm 1906. 150, (1) s. 9:e uppl., utg. af A. A: son Lindqvist. Sthm 1909. VIII, 151 s. 12: e uppl. Sthm 1923. (8), 177 s. — Nyckel till engelska öfversättnings-öfningar. Sthm 1882. 91 s. 3:e uppl. Sthm 1906. 104 s. Nyckel till 9: e uppl. av E. G. Calwagens översättnings-övningar till engelska utarb. av A. A: son Lindqvist & O. S. Fearenside. Sthm 1909. 191, 1,1) s. Nyckel till 11: e uppl. Sthm 1921. (3), 99 s. — Öfningar i tyskt talspråk, efter Wolfram, »Deutsches Echo» m. fl. bearb. Sthm 1884. (4), 139 s. 4:e uppl. Sthm 1895. (4), 106 s. — Öfningar i engelskt talspråk efter Waddy, »English echo» m. fl. bearb. Sthm 1885. (6), 119, (1) s. 2: a uppl. Sthm 1887. (6), 119 s. — Engelsk elementar- och läsebok. Sthm 1887. X, 107, 28 s. 4:e uppl. Sthm 1903. X, 107, 28 s. — Tysk elementar- och läsebok för skolans tre lägsta klasser. [Med ordlistor till afd. 1—3 och (tyskt) ordregister till afd. 1—2 samt fr. o. m. 2: a uppl. svensk-tysk ordbok till afd. 1—2.] Sthm 1888. XIV, 111 s., 47 s. 11 :e uppl. Sthm 1905. XIV, 111 s., 53 s. 12: e omarb. uppl. utg. av C. O. Nordgren. Avd. 1—3. Sthm 1907. VI, 177 s., 21, 22, 36 s. 16 :e omarb. uppl. Sthm 1920. VI, 177 s., 80 s. — Kortfattad engelsk språklära med utsatt uttalsbeteckning. Såsom bihang: Öfningar för muntlig öfver-sättning. Sthm 1888. VII, 80 s. 4:e uppl. Sthm 1903. VII, 80 s. 5:e omarb. uppl. utg. av A. A: son Lindqvist. Sthm 1907. XVI, 88 s. 7:e omarb. uppl. Sthm 1920. XVI, 88 s. — Engelska studier. 1. Bidrag till de futurala hjälpverbens syntax. 2. Om några satsförkortningar med prepositionerna for och to. Sthm 1893. 4: o 19 s. (Bil. till Årsredogörelse för Nya elem.-skolan i Stockholm 1892/93.) — Kortfattad tysk språklära. Sthm 1894. (4), 134 s. 2:a uppl. Sthm 1899. (4), 134 s. 3:e uppl., omarb. av C. O. Nordgren. Sthm 1907. (3), 151 s. 6:e uppl. Sthm 1919. (3), 155 s.

Utgivit (tills, med K. A. Melin): Fur Schule und Haus. Auswahl aus der neuren deutschen Litteratur. Mit Anmerkungen. Sthm 1890—97. 1. W. Jensen, Aus Liibecks alten Tagen. 1890. 81 s. 4:e Aufl. 1907. 2. W. H. Riehl, Burg Neideck [&] Th. Storm, Im Saal. 1890. 67 s. 4:e Aufl. 1907. 3. G. Freytag, Die Journalisten. 1891. (4), 118 s. 6:e Aufl. 1922. 4. H. Hoffmann, Das Antikenkabinett. 1892. (4), 47 s. 5. H. Seidel, Leberecht Hiihnchen. 1892. 79 s. 5:e Aufl. 1913. 6. P. Heise, Roland's Schildknappen. 1897. 134 s.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 6 juli 1894, RA; Årsredogörelse för Nya elem.-skolan i Stockholm... 1894/95 (1895); muntliga meddelanden av fru Anna Åkerblom, Uppsala, och av åtskilliga forna elever till C; B. Säterstrand, Gubben Calwagen (Sv. dagbl. 2 jan. 1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ernst Gottfried Calwagen, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16334, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Heinertz.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16334
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ernst Gottfried Calwagen, urn:sbl:16334, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. Heinertz.), hämtad 2024-04-18.