Biografi

Cantzler, från Tyskland härstammande släkt, som mot 1700-talets slut inflyttade till Sverige samt där uppnådde goda förmögenhetsvillkor och en ansedd ställning utan att dock på något märkligare sätt framträda i det offentliga livet. Släktens svenska gren härstammar från borgmästaren i Wolgast Carl Friedrich C. (f. 1719, d. 1803), vars yngre son Thomas Gottlieb C. (f. 1767, d. 1826 i Stockholm) åtminstone sedan 1790-talet — då han (1793) intogs i Par Bricole — var bosatt i den svenska huvudstaden, där han bedrev handel med bl. a. stångjärn och järnmanufaktur. Hans bouppteckning visar en behållning av 269,493 rdr och upptager bl. a. egendomen Ormen n:r 3 och 10 vid Peder Myndes backe (16,666 rdr) och ett stenhus Cybele n:r 9 vid Stora Nygatan (17,000 rdr). Grosshandelsrörelsen fortsattes av sonen Christian Gottlieb C. (f. 1796, d. 1887 i Nora), vilken exporterade stångjärn och andra järnvaror till Tyskland och därjämte handlade med viktualier och specerier, särskilt spannmål och kaffe, klöverfrö och tran. År 1841 hade han två handelsbetjänter. Han var ägare av fastigheterna Luna, (nytt) n:r 3, vid Lilla Hoparegränd i Staden, och Lappskon mindre, (nytt) n:r 1, på Södermalm, av vilka den sistnämnda inköptes 13 okt. 1832 (fastebrev 3 apr. 1833). Son till honom var konduktören vid överintendentsämbetet arkitekten Bernhard Oscar C. (f. 1832, d. 1894), vilkens faster, Thomas Gottlieb C:s dotter Sophia Magdalena C. (f. 1799, d. 1891^[1]), var gift med sin kusin grosshandlaren Carl Henrik C. (se nedan 1), son till borgmästaren Carl Friedrich C: s äldre son hovrådet Johann Friedrich C. (f. 1761, d. 1828). Söner till Carl Henrik och Sophia Magdalena C. voro konsuln Carl Fredrik August C. (se nedan 2), v. konsuln Henrik Wilhelm C. (f. 1823, d. 1907) och disponenten Herrman Gottlieb C. (f. 1826, d. 1902) samt konstnärerna Axel och Oscar C. (se nedan 3—4). Till Sverige inflyttade även (1816) en yngre bror till Carl Henrik C, grosshandlaren Gottlieb C. (f. 1796 i Mecklenburg, d. 1837 i Paris), vilken 5 dec. 1820 förvärvade svensk medborgarrätt och erhöll en större förmögenhet genom sitt gifte (1827) med Rosa Carolina Augusta Michaelson (f. 1804, d. 1882, omgift 1850 med hovmarskalken friherre Axel Gabriel Oxenstierna). — Okänt är, huruvida till den ovan behandlade släkten bör räknas även Johann Georg Canzler (f. 1740, d. 1809), vilken var sachsisk legationssekreterare i Stockholm 1768—75 och 1776 blev oberrechnungsrat i Dresden samt gjort sig känd som författare till arbetet »Mémoires pour servir ä la connoissance des affaires politiques et économiques du royaume de Suéde, jusqu'á la fin de la 1775: me année», 1—2 (London och Dresden 1776; ny uppl. och tysk uppl. 1778), ett av de första verk, varigenom svensk statskunskap och statistik gjorts tillgängliga för utlandet, och en på grund av uppgifternas pålitlighet och rikhaltighet stundom ännu åberopad källskrift.

Författare

E. Vennberg.

Källor och litteratur

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Cantzler, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16350, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16350
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Cantzler, släkt, urn:sbl:16350, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-19.