Meriter

4. Johan Oscar Cantzler, den föregåendes broder, f. 20 febr. 1844 i Stockholm, d. 27 okt. 1921 därstädes. Efter avslutad skolgång handelsbokhållare; bedrev sedan konststudier i Stockholm och i Paris under åren 1882—83; var senare verksam som målare i Stockholm. — Ogift.

Biografi

Det var först sedan C. någon tid som handelsbokhållare försökt sig i det fäderneärvda yrket, som han beslöt att på allvar ägna sig åt måleriet. Sin utbildning grundlade han som lärjunge till G. Hafström och E. Perseus och avslutade den sedermera i Paris. Återkommen till hemlandet deltog han i början av 1890-talet vid Nya konstnärsgillets stiftande. Som målare begränsade han sig till porträttet och genren. Hans ej så få oljefärgstavlor hava mest hamnat på herrgårdar och i andra enskilda samlingar. Så finnes t. ex. på Stenhammar hans porträtt av hovmarskalken R. von Kræmer och på Taxinge Näsby genrebilderna »Rökande gubbe» och »Flicka, som diskar en lerkruka. Stor popularitet åtnjöt på sin tid »En liten apelsinmånglare». Hans »I kyrkan» och »Lutspelerska» förtjäna även att nämnas, likaså ett av honom målat porträtt av Oskar II, som hänger på Grand hotell i Stockholm.

C. var en hängiven dyrkare av den skönhet, han om än blott endels fångade i sin konst och åt vilken han även i pianots toner kunde ge ett, måhända friare och mer personligt uttryck. I hans sätt och uppträdande skymtade en äldre tids förfinade maner, och han kunde i umgängeslivet utveckla en personlig, älskvärd charm som få. Han var släktens siste manlige medlem, och han hade också sett dess förmögenhet smälta bort.

Författare

E. Vennberg.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: C. Benedicks, Johan Oscar Cantzler in memoriam (Sv. dagbladet, 31 okt. 1921); Gurli Linder, Sällskapsliv i Stockholm under 1880- och 1890-talen (1918); Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början: Södermanland (1908—14): nekrologer samt artiklar över C. av G. Nordens van i Allg. Lexicon der bildenden Künstler, hrsg. von U. Thieme, 5 (1911), och i Nord. familjebok, 3:e uppl., 4 (1925).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Oscar Cantzler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16355, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16355
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Oscar Cantzler, urn:sbl:16355, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Vennberg.), hämtad 2024-04-19.