Meriter

Carlborg, Per August Harald, f. 26 maj 1886 på Skinnskatteberg. Föräldrar: brukspatronen August Carlborg och Eva Lovisa Ericsson. Elev vid h. realläroverket i Stockholm vt. 1897; avlade mogenhetsexamen därstädes 18 maj 1903; elev vid tekniska högskolan 14 sept. 1904 och genomgick där fyraårig kurs vid fackskolan för bergsvetenskap med avgångsbetyg 1 mars 1909. Underlöjtnant i fortifikationens reserv 15 dec. 1905—25 apr. 1919; har företagit en resa i finska Lappmarken på enskilt uppdrag för eftersökande av malmer 1906 samt studieresor till Förenta staterna och Kanada 1924, till Norge och Tyskland 1925 och till Spanien 1926; handhade förvaltningen vid Ljusne-Voxna a.-b:s gruvor i Roslagen, särskilt Skedika och Ramhälls gruvfält, 1 jan. 1909—1 dec. 1911; e. o. tjänsteman vid kommerskollegiets byrå för ärenden angående bergshanteringen och vid bergsstaten 30 apr. 1909 samt tjänstgjorde under kortare perioder i kommerskollegiet 1911 och 1915; erhöll koncession som gruvmätare 2 dec. 1909; gruvingenjör och förvaltare hos Bastkärns gruv-a.-b. och a.-b. Svartviks gruvor i Ställdalen 1 jan.—30 apr. 1912; anställd hos doktor Trajano S. V. de Medeiros, Rio de Janeiro, Brasilien, 1912—13; assisterande superintendent hos Medeiros, Campbell et C: ia, Rio de Janeiro, 1913—3 aug. 1914; gruvmätare hos Grängesbergs gemensamma förvaltning 1 mars—15 apr. 1915; ingenjör och driftsledare vid aktieselskabet Röragens krommalmsgruvor i Norge 15 apr.— 30 nov. 1915; gruvingenjör vid Uttersbergs, bruks a.-b. och dotterbolaget Klockfältets gruv-a.-b. från 1 dec. 1915 samt tillika ingenjör för järnverken från 1 okt. 1916, platsdisponent från 25 nov. 1918 samt ledamot av styrelsen för Uttersbergs bruks a.-b. 25 nov. 1918 —18 maj 1921; en av stiftarna av Skandinaviska kullagerfabriks a.-b. och ledamot av dess styrelse 15 okt. 1917—25 juli 1919; förste byråingenjör vid kommerskollegiet 6 maj 1921; ledamot av styrelsen för Margretelunds gruv-a.-b. från 22 okt. 1924. — Ogift.^[1]

Biografi

Den praktiska ingenjörsverksamhet, åt vilken C. efter avslutade studier ägnade sig, förde honom bl. a. för en tid till Brasilien, vars järn- och manganmalmstillgångar han, med särskild hänsyn till förutsättningarna för deras tillgodogörande, belyst i ett par smärre uppsatser i Jern-kontorets annaler (1915). Sedan C. återvänt till hemlandet, blev han i några år (1915—21) bunden vid Uttersbergs bruk i Västmanland för att sedermera som förste byråingenjör vid kommerskollegiets bergsbyrå ägna sig åt administrativa uppgifter. — Anställningen vid Uttersberg förde C. till den bergslagsbygd, som utbreder sig kring de rika malmförekomsterna i Skinn-skatteberg och utmed Hedströmmen. Åt bruksnäringens historia i denna trakt, där hans barndomshem Baggå bruk är beläget, har C. ägnat ihärdiga studier, vilkas resultat framlagts i arbetena »Uttersbergs bruk» (1920), »Om järnhanteringen i Skinnskattebergs bergslag från mitten av 1500-talet till omkring 1620» (»En bergsbok till Carl Sahlin», 1921) och »Kohlswa järnverk» (1924) samt historiken och den teknisk-ekonomiska beskrivningen i den av kommerskollegium gemensamt med Sveriges geologiska undersökning utgivna beskrivningen av »Riddarhytte malmfält» (1923). Ett liknande tjänstearbete av C. är behandlingen av motsvarande partier i den på samma sätt tillkomna beskrivningen av »Persbergs malmtrakt» (1925). Dessa sakrika, väsentligen deskriptiva skildringar bära vittne om alltmer ingående forskningar i kammararkivet och bergskollegiets arkiv samt andra för brukshistorien betydelsefulla arki-valiska serier. Frukter av C: s forskningar äro även talrika smärre meddelanden i Blad för bergshandteringens vänner i Örebro län. Uppsatser av C: s hand förekomma jämväl i Jern-kontorets annaler, Teknisk tidskrift och Kommersiella meddelanden. Till den under utgivning varande upplagan av »Uppfinningarnas bok» nar han bidragit med gruvtekniska uppsatser.

Författare

B. BOËTHIUS.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källa: Hand.-dep. handl. 6 maj 1921, handelsdepartementet.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P A Harald Carlborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16389, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16389
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P A Harald Carlborg, urn:sbl:16389, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BOËTHIUS.), hämtad 2024-04-20.