Meriter

4. Sigrid Carlheim-Gyllensköld, den föregåendes brylling, f. 9 maj 1863 i Vederslövs församling. Föräldrar: överstelöjtnanten Adam Henrik Carlheim-Gyllensköld och Augusta Amalia Jakobina Sjöstedt. Åtnjöt privat undervisning t. o. m. 1879; elev vid K. musikkonservatoriet jan. 1880—dec. 1884 och fortsatte därefter studierna i Dresden nov. 1885—maj 1886 och i Wien sept. 1886—maj 1889. Öppnade Stockholms musikinstitut 15 sept. 1889; har medverkat vid ett flertal konserter. LMA 1912; erhöll medaljen Litteris et artibus 1918.

Biografi

S. C. växte upp i ett musikaliskt hem. Modern hade som ung flicka studerat sång och pianospel i Adolf Lindblads musikskola i Stockholm, där hon ofta hade tillfälle att se och höra den av eleverna högt beundrade Jenny Lind. Av flera äldre pianospelande systrar hade Valborg Carlheim-Gyllensköld (f. 1854) i Stockholm tagit lektioner för professor Hermann Berens; för henne spelade S. C. intill sitt sextonde år. Sedan familjen 1879 flyttat till Stockholm, åtnjöt hon efter vunnet inträde i musikkonservatoriet undervisning i pianospel av Hilda Thegerström (1880—84) och uppmuntrades, efter att förut ha erhållit Mazérska jetongen för insikter i harmonilära, vid sin avgång från konservatoriet med den stora belöningsjetongen för pianospel.

Den 31 okt. 1885 framträdde S. C. offentligt vid en av henne i Vetenskapsakademien given debutkonsert, som erhöll fördelaktigt bedömande av kritiken, så bl. a. av märket A. L. (Adolf Lindgren) i Aftonbladet; särskilt framhöll denne »detta resoluta anslag, varpå man igenkänner fröken Thegerströms metod». Kort därefter avreste S. C. till Dresden, där hon fullföljde sin utbildning för den fram- stående pianisten Mary Krebs-Breuning samt studerade samspel för violinisten professor Johan Lauterbach. Från hösten 1886 åtnjöt hon i tre år handledning av den berömde pianopedagogen Teodor Leschetitzky i Wien. Under ett besök i Stockholm hösten 1888 uppträdde hon såsom solist i Saint-Saens' c-mollkonsert vid en på Operan given symfonikonsert samt gav (13 nov. s. å.) en egen konsert i Musikaliska akademien, vid vilken »den samvetsgranna och skickliga artisten uppmuntrades av livligt bifall» (A. L. i Aftonbladet).

Även efter avslutade studier framträdde S. C. ibland vid konserter, bl. a. i Stockholm, landsorten och Helsingfors. Främst har hon dock redan från början ägnat sig åt pianopedagogisk verksamhet. Hösten 1889, vid några och tjugu års ålder, öppnade hon »Stockholms musikinstitut», vilket inrättades efter samma mönster som och stod i förbindelse med »Göteborgs musikinstitut», grundat av fröken Robertine Bersén; då den sistnämnda snart gifte sig (med fabrikören Adolf Schéel), upplöstes dock detta göteborgska institut. Liksom i Rickard Anderssons musikskola, som grundats tre. år tidigare än den nämnda stockholmska och då var den enda större privata läroanstalten i sitt slag i huvudstaden, har pianospel varit huvudämnet i S. C: s institut. Vid undervisningen häri har föreståndarinnan biträtts av bl. a. två systrar, den ovannämnda Valborg och Cecilia (f. 1858), av vilka den senare alltjämt verkar som första biträdande pianolärarinna. I insikt om den betydelse, som kunskaper i harmonilära äga för musikutövning, har S. C. alltifrån institutets begynnelse låtit meddela undervisning i detta ämne; lärare däri ha varit nuvarande konservatoriedirektören professor Bror Beckman, som var verksam i tolv år, därefter numera professor Otto Olsson samt organisten och tonsättaren Gustav Nord-qvist, av vilka den senare för närvarande innehar denna befattning. Hösten 1912 tillkommo även ämnena violinspel, solosång och musik- historia. Bland därvid anlitade lärarkrafter voro violinisten Julius Ruthström, sånglärarinnan fru Clary Morales och numera professor Olallo Morales. Men efter några år fann föreståndarinnan det lämpligast att åter inskränka undervisningen till det av henne själv odlade ämnet, sålunda pianospel, dock med allmän musiklära och harmonilära såsom biämnen. Under årens lopp har institutet utvidgats genom öppnandet av filialer i Lidingö villastad och Stocksund. Med få undantag ha årligen givits offentliga musikuppvisningar. Den 20 okt. 1924 firade skolan sitt 35-årsjubileum med en konsert i Musikaliska akademien, varvid tre unga elever framträdde som solister tillsammans med orkester. Bland pianister, som utbildats under S. C:s kunniga och nitiska ledning och som framträtt vid offentliga konserter, märkas: fru Dagmar Moltrecht-Asplund, bosatt och verksam som pianist och lärarinna i New York, fruarna Anna Ulmgren-Tranchell och Rut Tärnö-Berven, vilka dock efter sina giftermål dragit sig tillbaka till privatlivet, samt fröken Iris Törn, känd genom konserter såväl i hemlandet som utomlands. Åren 1897—99 lämnade S. C. privat undervisning åt prinsessan Ingeborg.

Författare

Herman Glimstedt.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Enskilda meddelanden: samtida tidningar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigrid Carlheim-Gyllensköld, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Glimstedt.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16414
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigrid Carlheim-Gyllensköld, urn:sbl:16414, Svenskt biografiskt lexikon (art av Herman Glimstedt.), hämtad 2024-04-26.