Meriter

Carlquist, Nils Wilhelm Gunnar, f. 3 febr. 1889 i Knästorp. Föräldrar: kamrern Johan Otto Mauritz Carlquist och Carolina Charlotta Zickerman. Elev vid Lunds h. allmänna läroverk ht. 1900; avlade mogenhetsexamen därstädes 28 maj 1906; student vid Lunds universitet 4 sept. 1906; fil. kand. 23 mars 1909; fil. magister 22 mars 1910; fil. lic. 30 jan. 1915; disp. 15 sept. 1920; fil. doktor 31 maj 1921; har i studiesyfte företagit flera utländska resor, bl. a. till Tyskland och Italien 1912, till Tyskland 1914 samt till Frankrike 1926. E. o. amanuens vid Lunds universitetsbibliotek 2 okt. 1909; bibliotekarie vid skånska nationernas bibliotek 20 maj 1910—30 juni 1921; v. förman för Akademiska föreningens bibliotek 5 dec. 1910; amanuens vid Lunds universitetsbibliotek 1 jan. 1912; förman för Akademiska föreningens bibliotek 24 okt. 1912; sekreterare i föreningen Det gamla Lund från 1918; tf. andre bibliotekarie från 1 mars 1918; andre bibliotekarie vid Lunds universitetsbibliotek 5 nov. 1918; förste bibliotekarie därstädes 10 dec. 1920; sekreterare i Bara härads hembygdsförening från 1922; erhöll sept. 1925 av Skånska brandförsäkringsföreningen i uppdrag att till dess hundraårsjubileum 1928 utarbeta historik över inrättningen; skattmästare i Karolinska förbundet 1926. LSKS 1920; LVetsoc. i Lund 1925; LLHS 1925. Gift 30 mars 1912 med Arma Marie (Mim) Schwenn, f. 14 aug. 1885, dotter till over-retssagf0rer Rudolf Schwenn i Aarhus.

Biografi

Under sin sjuttonåriga tjänstgöring i olika befattningar vid Lunds universitetsbibliotek har C. gjort en starkt personlig insats inom flera av bibliotekets viktigaste avdelningar. Hans arbetskraft har sålunda i åtskilliga är tagits i anspråk för den utländska inköps- och bytesavdelningens räkning, varjämte han ägnat särskilt intresse åt handskriftsavdelningen och inom denna erhållit en mängd arbetsuppgifter. Vidare hade han under längre perioder förestått den lokala utlåningen vid expeditionen, då ,han vid sin utnämning till förste bibliotekarie blev föreståndare för utlåningsavdelningen i dess helhet. Denna uppgift utbyttes 1924 mot föreståndarskapet för svenska tryckavdelningen. Även utanför sin egentliga syssla liar C. haft krävande uppgifter som bibliotekarie vid de skånska nationernas gemensamma bibliotek och som förman för Akademiska föreningens bibliotek, av vilka det förra huvudsakligen utgör en större samling litteratur i universitetets olika ämnen och det senare framför allt tillgodoser behovet av skandinavisk skönlitteratur inom studentkåren. På det bibliografiska och angränsande områden har C, publicerat en rad uppsatser i Biblioteksbladet, Nord. tidskrift för bok-och biblioteksväsen, Sv. boktryckareföreningens meddelanden m. fl, C: s biblioteksarbete har befruktats av och befruktat en mångsidig och omfattande vetenskaplig verksamhet på det historiska området, vilken på ett för institutionsmannen naturligt sätt orienterats jämväl åt lärdoms-, person- och ortshistorien. Till hans tidigare skrifter höra en undersökning rörande »The history of the wars of Charles XII» (1911) och editionen av »J. B. Savarys relation om Karl XII: s vistelse i Turkieb) (1913), båda i Karolinska förbundets årsbok, till vilken C. sedermera bidragit med en omfångsrik uppsats, »Om och ur Josias Cederhielms papper» (1915), samt genom med- delandet av en nyanträffad redaktion av Rutger von Aschebergs dagbok 1678 (1918). Till det karolinska skedet hör även hans skildring av »Karl XII: s ungdom och första regeringsår» (i det av S. E. Bring utgivna samlingsverket Karl XII, 1918). En frukt av C: s arbete inom bibliotekets handskriftsavdelning är ett urval »Ur Henning Hamiltons brefsamling», 1—2 (1914). Av personhistorisk karaktär äro vidare, jämte talrika smärre bidrag såsom interiörer från Uppsala- och Lundauniversiteten (Personhist. tidskr., 1923, 24), arbetet »Landshöfdingen Gustaf Wathier Hamilton och hans anteckningar från Karl Johanstiden» (1921), historiken över apoteket Svanen i Lund (1921) samt framför allt den omsorgsfulla editionen av J. K. Barfods bekanta »Märkvärdigheter rörande skånska adeln» (1925). C:s biblioteksintressen och personhistoriska studier ha i förening gjort honom till en utmärkt kännare av de skånska herrgårdarnas bibliotek och arkiv, för vilka han vid Sveriges allmänna biblioteks-förenings tionde årsmöte i Helsingborg 1924 lämnade en upplysande redogörelse (jmfr hans artikel i Sydsvenska dagbladet Snällposten, 7 dec. 1924, n:o 335). Sitt mest samlade uttryck ha C:s av ovannämnda arbeten karakteriserade studier fått i gradualavhandlingen »Carl Fredrik Scheffer och Sveriges politiska förbindelser med Danmark åren 1752—1756» (1920), vilken såsom titeln antyder med sina »av mogen uppfattning och klar blick för personernas karaktär och händelsernas sammanhang» präglade omdömen (A. Stille vid betygsättningen) tillika utgör ett vägande bidrag till den politiska historien. Samma förening av intresse för det biografiska och det historiskt betydelsefulla röja C:s teckningar av en rad 1700-talsstatsmän och politiker i »Svenskt biografiskt lexikon» (se särskilt Bielke, Bonde), vilka jämte biografier över en del Lundapersonligheter utgöra hans synliga bidrag till arbetet. Än större betydelse för lexikonet äga emellertid hans oförtröttat lämnade upplysningar ur Lunds universitetsbiblioteks samlingar och ur universitets- och landsarkiven i Lund, vilka kommit verkets flesta sydsvenska förhållanden berörande artiklar till godo. — Som sekreterare i föreningen Det gamla Lund sedan dess stiftande 1918 har C. nedlagt ett intresserat arbete. Genom publicerandet och kommenterandet av 1691 års sjättepennings-längd för Lund i föreningens Skrifter (1923, 24) har han åstadkommit ett grundläggande hjälpmedel för orientering i stadens svåröverskådliga topografi i äldre tid, och vid utgivandet och kommenterandet av N. P. Osbergs »Lundaminnen» (1927) har han sammanfört lokal- och personhistoriska fakta från det tidigare 1800-talets: Lund. Andra bidrag till, den historiska topografien äro de av C. utgivna ortsbeskrivningarna »Sockenbeskrivningar från Frosta härad för- fattade av häradets präster åren 1746—47» (1920) och »Berättelse om Bara härad 1775» av N. O. Lönqvist (1924). Sistnämnda arbete är utgivet på uppdrag av Bara härads hembygdsförening, till vars istif tände C. bidragit och vars sekreterare han är. Om C: s omfattande intressen vittna även här ej nämnda bidrag, till Historisk tidskrift, Personbistorisk tidskrift och Samlaren samt de många artiklar i historiska, kulturhistoriska och litterära ämnen, han publicerat i Sydsvenska dagbladet Snällposten.

Författare

G. Thomæus, med bidrag av H. Küntzel.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 10 dec. 1920 (meritförteckn.), eckl.-dep  Lunds universitets matrikel 1924/25 (1925). - Ang. C:s tryckta arbeten se nämnda matrikel samt Kr. Setterwalh Sv. hist. bibliografi 1901—20 (19231 följ. års bibliografier, i Hist. tidskr.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N W Gunnar Carlquist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16416, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Thomæus, med bidrag av H. Küntzel.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16416
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N W Gunnar Carlquist, urn:sbl:16416, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Thomæus, med bidrag av H. Küntzel.), hämtad 2024-04-19.