Meriter

Carlson, Fritz David, f. 23 juli 1888 i Vimmerby. Föräldrar: gårdsägaren. Johan Vilhelm Carlson och Lovisa Matilda Carlson. Elev vid Vimmerby 1. allmänna läroverk ht. 1899—vt. 1903 och vid Linköpings h. allmänna läroverk ht. 1903; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 4 juni 1907; student vid Uppsala universitet 5 sept. 1907; fil. kand. 30 maj 1911; fil. lic. 14 dec. 1912; disp. 26 maj 1914; fil. doktor 30 maj 1914; har som Liljewalchs stipendiat studerat vid universitetet i Göttingen jan.— aug. 1916 och vid universitetet i Berlin samt tekniska högskolan i Berlin—Charlotlenburg sept.—dec. 1916 samt som Thunsk stipendiat företagit en studieresa till Paris 1920. Vik. adjunkt vid Statens samskola i Vimmerby ht. 1910—vt. 1911; biträdande aktuarie i Brand- och livförsäkrings-a.-b. Svea 2 juni—8 sept. 1911; docent i matematik vid Uppsala universitet 3 juni 1914; vik. adjunkt vid folkskoleseminariet i Uppsala ht. 1914—vt. 1915; uppehöll delvis den ena professuren i matematik vid Uppsala universitet 7—27 maj 1920; professor i beskrivande geometri vid tekniska högskolan 9 juli 1920; censor vid studentexamina sedan 1923; professor i högre matematisk analys vid Stockholms högskola 24 nov. 1927. LVS 1927.^[1]

Gift 8 aug. 1923 med tandläkaren i Uppsala Marie Louise Ljungberger, f. 24 juni 1894, dotter till pappershandlaren Johan August. Pettersson i Uppsala.

Biografi

C: s gradualavhandling, »Sur une classe de series de Taylor» (1914), behandlar potensserier, i vilka koefficienten för xn " är en analytisk funktion av n. Dessa funktioners egenskaper (singuläriteter m. m.) lyckades han klarlägga genom en del satser, vilka visat sig vara viktiga för analysens utveckling. I slutet av sin avhandling och i uppsatsen »Sur les series de coefficients binominaux», tryckt i Nova acta R. societetis scientiarum Upsaliensis, T. 4, 1915, behandlar C. problemet att finna en funktion, som tar uppgivna värden i ett oändligt antal punkter, som dock ej få ha något hopningsställe inom ändligt område. Detta allmänna interpolationsproblem är ej entydigt, men genom att lägga villkor på den sökta interpolationsfunktionens tillväxt uppnår C. viktiga resultat. Vidare har han i ett tjugutal efterföljande avhandlingar behandlat olika områden av den matematiska analysen, bl. a. nollställen till Dirichletska serier (Arkiv f. matem. etc, Bd 15, 1921); medelvärdesatsen inom teorien för samma serier (Comptes rendus de 1'acad. des sc. de Paris, T. 172, 1921, Arkiv f. matem. etc, Bd 16, 1922, Bd 19, 1926); aritmetiska egenskaper och analytiska karaktären hos vissa funktioner (Mathem. zeitschrift, Bd 9 och 11, 1921); framställning av en analytisk funktion medelst polynomserier (Arkiv f. matem. etc, Bd 17, 1923, Bd 19, 1926).

Författare

 H. J. Heyman.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källa: Eckl.-dep. handl. 9 juh 1920 (meritförteckn.), eckl.-dep.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fritz D Carlson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16428, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16428
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fritz D Carlson, urn:sbl:16428, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.