Meriter

4. Paul Bernhard Severin Cavallin, den föregåendes son, f. 21 febr. 1868 i Lund, d. 5 aug. 1901 i Göteborg. Elev vid karolinska katedralskolan i Lund ht. 1878; avlade mogenhets: examen därstädes 27 maj 1886; student vid Lunds universitet ht. 1886; fil. kand. 31 maj 1888; fil. lic. 31 maj 1893; disp. 17 nov. 1894; fil. doktor 31 maj 1895. E. o. amanuens vid universitetsbiblioteket i Lund jan. 1889—sept. 1891; genomgick provårskurs vid karolinska katedralskolan i Lund 1893—94; tf. adjunkt vid h. allmänna läroverken i Norrköping från vårterminens början till 6 mars 1895 och i Kristianstad från 1 febr. 1896 till vårterminens slut; upprätthöll rektors undervisningsskyldighet vid 1. allmänna läroverket i Trälleborg från vårterminens början till 24 maj 1897. — Ogift.

Biografi

C. bortrycktes i förtid av samma tärande bröstsjukdom, varav hans fader lidit. Även hans själskrafter fingo under hans senare levnadsår vidkännas en påfrestning, vilken han dock efter någon tid övervann. Före sin död hade han medhunnit ett filosofiskt författarskap, som trots sin ringa omfattning blivit en verkligt värdefull forskningsinsats, vilken röjer ej mindre skarpsinne och självständighet än grundlig lärdom.

I den avhandling, som C. 1894 under titeln »Identiska och syntetiska satser» försvarade för vinnande av doktorsgraden, upptog han till behandling det problem, som av Kant formulerades i distinktionen mellan analytiska och syntetiska omdömen. Vad Kant kallade analytiska omdömen bör enligt C. betecknas som ett specialfall av identiska omdömen och inom denna klass särskiljas från de rent tautologiska omdömena. Efter denna terminologiska reservation påvisar C, att distinktionen mellan identiska, respektive analytiska och syntetiska omdömen här gamla traditioner, vilka från 1700-talets tyska upplysningsfilosofi över skolastiken kunna spåras ända ned i antikens logiska undersökningar. Efter denna om stor lärdom vittnande historiska orientering av problemet övergår C. till en principiell undersökning av omdömets natur, varefter han söker påvisa,: att Kants skarpa distinktion mellan de båda omdömestyperna — med den terminologiska reservation, som redan nämnts — är fullt berättigad och att de inkast, som av Schleiermacher, Trendelenburg m. fl. däremot gjorts gällande, äro obefogade. Själv formulerar C. åtskillnaden mellan identiska och syntetiska satser under anknytning till Stuart Mills från skolastiken upptagna distinktion mellan vad Mill kallar medbetecknande (connotative) och icke-medbetecknande (non-connotative) ord. Ett egennamn såsom Johan eller S t o c k h o lm betecknar endast det individuella subjekt, som därmed utpekas, men intet därutöver. Likaså äro egenskapsord som vithet, längd, dygd etc. icke medbetecknande. Däremot äro ord som människa, häst etc. ej blott individualnamn, utan syfta på ett obestämt antal enskilda individer, vilka kunna sägas vara medbetecknade i ordet. Så avser ock ordet kort, svart etc. ett obestämt antal medbetecknade individualobjekt. Är ett omdöme av den typ, att det föremål, som subjektnamnet betecknar eller betyder, har till predikat eller är det, som subjektnamnet betyder eller betecknar och med-betecknar, så är omdömet enligt C. identiskt, såsom omdömet: »Ett föremål, som är fyrkantigt, är fyrkantigt.» Syntetiskt blir åter ett omdöme, då det föremål, som subjektnamnet betecknar, förutom vad subjektnamnet medbetecknar, därjämte är vad predikatnamnet betyder eller betecknar eller betecknar och medbetecknar. Ett omdöme av denna typ är t. ex. »Idélärans upphovsman var Sokrates' förnämste lärjunge», ävensom alla omdömen, vari subjektnamnet är ett egennamn, såvitt de ej äro rent tautologiska.

Vid sidan av avhandlingens rent logiska exposéer har C, ehuru endast mera i förbigående, behandlat ett kunskapsteoretiskt grundproblem, varvid han vid de filosofiska debatterna i Lund med förkärlek dröjde. Gentemot den subjektivistiska idealism, för vilken J. G. Fichte och K. J. Boström äro typiska representanter och för vilken kunskapandet av ett föremål sammanfaller med det omedelbara förnimmandet därav, hävdade C.,, att kunskapsobjektet endast på ett medelbart sätt ingår i medvetandet men icke av detta direkt förnimmes. På ett extremt sätt urgerade han härvid den ståndpunkt, som av Eduard von Hartmann m. fl. utformats under beteckningen »transscendental realism». C. anteciperade såtillvida den mot den transcendentala idealismen och dess »psykologism» oppositionella riktning, som efter C:s tid funnit en banbrytare i Uppsala i Axel Hägerström och vid hans sida förfäktats av Adolf Phalén, Karl Hedvall m. fl.

I en avhandling, som C. 1899 publicerade under titeln »Determination och multiplikation», har han under anknytning till distinktioner och begreppsanalyser, som tidigare gjorts i doktorsavhandlingen, utförligt behandlat den logiska determinationens innebörd, varvid han bl. a. söker visa, att alla omdömen innebära en identifikation av subjekt och predikat, även om de icke tillhöra de identiska omdömenas klass. I avhandlingens senare del upptager han till behandling ett problem, som av den engelske logikern G. Boolo och senare bl. a. av Wilhelm Wundt lancerats, nämligen i vad mån den matematiska multiplikationen kan betecknas som ett specialfall av logisk determination. I likhet med Wundt giver C. ett positivt svar på detta spörsmål, ehuru på andra grunder och med avståndstagande från de restriktioner, som Wundt gjort i fråga om ett fullständigt likställande av multiplikationen med den logiska determinationsprocessen. Avhandlingen röjer en omfattande orientering på det gebit, som i våra dagar vunnit så stark aktualitet i form av. den »logistik», vilken representeras av Bertrand Russel, Peano, Hilbert m. fl.

Förutom sina logiska arbeten utgav C. även en psykologisk studie över »Dröm och vaka» (1901), vilken är en på goda själviakttagelser baserad analys av det problem, som i titeln angives.

Författare

Axel Herrlin.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Identiska och syntetiska satser. En kritisk-antikritisk undersökning. Lund 1894. IV, 79, (3) s. (Gradualavh.). — Determination och multiplikation. Logisk-matematiska undersökningar. Lund 1899. VII, 184, (1) s. — Dröm och vaka. Sthm 1901. 48, (1) s.

Källor och litteratur

Källor: Meritförteckning 29 iuli 1897 (i släktens ägo): B. Cavallin, Släkten Cavallin från Håldala (1919).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Paul B S Cavallin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16508, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Herrlin.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16508
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Paul B S Cavallin, urn:sbl:16508, Svenskt biografiskt lexikon (art av Axel Herrlin.), hämtad 2024-04-24.