Meriter

Edberg, Einar Theodor, f. 20 okt. 1877 i Stockholm (Maria), d. 5 febr. 1945 i Göteborg. Föräldrar: grosshandlaren Wilhelm Theodor Edberg och Anna Mathilda Theresia Sundelius. Mogenhetsex. vid Södermalms h. allm. läroverk 15 maj 1896; med. fil. ex. i Uppsala 15 dec. 1897; med. kand. vid Karolinska institutet 1 sept. 1901; med. lic. där 28 okt. 1905; e. o. och ord. amanuens vid Karolinska institutet, patologiska avd., 1 jan.–30 maj 1904, vid Sabbatsbergs sjukhus kir. avd. 8 juni–18 sept. och 3 okt.–31 dec. s. å.; underläkare- vid barnsjukhuset Samariten 1 april–31 okt. 1905, vid Hälsingborgs länslasarett 18 dec. 1905–07; klinisk amanuens vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn i Stockholm, pediatriska kliniken, 16 juni–31 dec. 1909; andre läkare vid kir. avd. 1 jan. 1910–16 sept. 1924; föreståndare för Serafimerlasarettets kir. poliklinik 1 maj 1914–16 juni 1917; tf. överläkare vid Göteborgs barnsjukhus kir. avd. 17 sept. 1924–13 juli 1926, ord. där 14 juli 1926–31 okt. 1942; styresman för Göteborgs barnsjukhus 1928–42; tf. överläkare under vakans vid Styrsö kustsanatorium 1 juli 1925–28 febr. 1927; av Medicinalstyrelsen förordnad undersöka sviterna efter barnförlamningsepidemien i Norrland jan. 1912; innehade enskilt sjukhem för ortopedi och barnkirurgi 1912–22; studieresa till Tyskland och Schweiz 1912; enskild praktik i Stockholm 1910–24 och i Göteborg från 1925. Led. av Svenska läkaresällskapet 1908. RNO 1938.

G. 9 juni 1907 i Ersta kapell i Stockholm m. Ada Ocklind, f. 4 jan. 1885 i Skellefteå, dotter av rektorn fil. doktor Carl Ocklind och Euphrosyne Markstedt.

Biografi

Tidigt kom Einar E. att intressera sig för barnkirurgien, särskilt behandlingen av medfödda missbildningar i gom och läppar samt tarminvagination och andra former av tarmförträngning. Behandlingen av harläpp, hålgom och varggap är i många fall kirurgisk, dennas teknik delikat. Det är förvånande, att han med sina ingalunda gracila fingrar kunde så skickligt hantera de endels diminutiva don, som dessa operationer fordra. Även i fråga om efterbehandlingen, fortsatt kirurgisk tillsyn och samarbete med tandläkare med flera gjorde E. personliga insatser. Han hade en levande händighet, en djup medkänsla för småttingarna och ett oändligt, varsamt tålamod. E. blev känd och sökt av föräldrar i hela Skandinavien. Göteborgs sjukhus blev i viss. mån en riksanstalt för behandling av dessa åkommor.

Tarminvaginationen – då tarmdelar förskjutas in i efterföljande – är en företeelse svår att bedöma och farlig. E: s erfarenheter härom voro betydande. Han studerade vidare blindtarmsinflammationerna, olika ben- och ledskador samt infektions- och inresekretionsproblem. E:s intresse för social barnavård tog sig bland annat uttryck i propaganda till förebyggande av olycksfall i barnaåldem. Han var här en föregångsman. Det hörde till E:s vana att meddela erfarenheter och rön i skrifter och föredrag från "sina favoritområden. Hans stil är överskådlig, uttrycksfull och aldrig tråkig.

E:s utbildning var ej grundad på långvarig, följdriktig tjänstgöring hos mästare. Flera av hans lärare voro dock erkänt framstående, såsom Oskar Medin och Jonas Waern. E. var icke berest, men han var beläst på sitt område och tillgodogjorde sig sina erfarenheter. Han kan betraktas som en självlärd, erkänd fackman; hade anlag för yrket, objektivitet och människokärlek, arbetslust, gott förstånd och avsevärd observationsförmåga. E. var anspråkslös, ytterligt försynt med en blid, men rätt verksam humor.

Författare

Richard Erhardt.

Tryckta arbeten

Handskrifter: Om recidiverande tarminvagination hos,barn. Föredrag i Sv. kirurgförb. 8 mars 1941. – Belastnings-insufficienser och deras behandling. Göteborgs högskola 5 sept. 1942. – Skolhygieniskt arbete beträffande hållnings- och rörelseorganen. Föredrag 23 sept. 1943 i Sv. skolläkarfören:s kurs i Göteborg 18–25 sept. s. å. – Fortsatt föredrag den 17 nov. 1943 rörande utpräglade avvikelser från rörelseorganens normaltillstånd under barn-och ungdomsåren. (Samtl. hos fru Ada Edberg, Göteborg.)

Tryckta arbeten: Några fall af septiska led- och bensjukdomar hos späda barn (Allm. sv. läkartidn., Årg. 7, 1910, s. 629–642; särtr. s. å. 14 s,) – Om.följderna av barnförlamningsepidemien i Norrland år 1911 (ibid., Årg. 9, 1912, s. 393–399). – Om purulenta spädbarnsartriter och deras betydelse för framtida deformiteter (Hygiea, Bd 75, D. 1, 1913, s. 203—225; särtr. s. å. 23, (1). s.). – Om konstgjorda lemmar (Arbetarskyddet, Årg. 2, 1914, s. 133–135, 151–156). – Uber die Beziehungen zwischen multiplen cartilaginären Exostosen. und Veränderungen der Schilddruse. Sthm 1915. 40 s., 2pl.-bl. (Nord. med. arkiv, 1914, Afd. 1, H. 4, Nr 29). – Ett fall av kongénital tarmatresi (Hygiea, Bd 78, 1916, s. 1798–1800). – Ett fall av primär paro-tisaktinomykos hos ett 3 års barn (Allm. sv. läkartidn., Årg. 13, 1916, s. 571–575; särtr. s. å. 5 s. '& omsl.; även i: Hygiea, Bd 78, 1916, s. 1741–1743, 1797–1798). – Om behandling av harläpp (Allm. sv. läkartidn., Årg. 13, 1916, s. 1028–1036; särtr. s. å. 8 s. & omsl.). – [Demonstration av konstgjord arm] (Hygiea, Årg. 79, D. 1, 1917, s. 411–412). – Solitärt neuro-fibrom i n. ulnaris (Hygiea, Arg. 80, D. 1, 1918, s. 389–391). – Fall av Marchands organ vid bråckoperation (ibid., s. 391–394). – Studien iiber die s. g. Osteochondritis coxae juvenilis (Nord. med. arkiv, 1918, Afd. 1, Bd 51, H. 1, Nr 2, s. 63–108, 4 pl.-bl.). – [Meddel. om tekniken vid klumpfotsbehandling] (Hygiea, Årg. 84, 1922, s. 763–764). – Congenital labio-palatine malformations (Acta chirurgica scand., Vol. 55, [1922]–23, s. 1–26). – Medfödda läpp- och gommissbildningar. Föredrag .. . (Sv. läkartidn., Årg. 20, 1923, s. 441–445). – Experiences of appendicitis in childhood (Acta chirurgica scand., Vol. 60, 1926, s. 397–434). – The treatment of cleft palate (Acta otolaryngologica, Vol. 10, 1927, s. 366–370). – »Bukempyem» hos spädbarn (Hygiea, Årg. 89, 1927, s. 181–183). – Några fall av ostitis fibrosa (ibid., s. 183–185). – Demonstration av två fall av njurtuberkulos (ibid., s. 185). – Bakre mediastinalabscess hos 2-årig flicka (Sv. läkartidn., Årg. 25, 1928, s. 817–818, 1016–1018). – Ett fall av inverterat duodenaldivertikel (ibid., s. 1019–1021, 1043–1044). – On intussusception in children (Acta paediatrica, Vol. 8, 1929, s. 130–184). – Some experiences of filling osseous cavi-ties with plaster (Acta chirurgica scand., Vol. 67, 1930, s. 313–319, 3 pl.-bl.). – tJber den Wert der Röntgenuntersuchung bei akuter Darminvagination (Acta radiologica, Vol. 11, 1930, s. 194–203 & pl.-bl. 12–13). – Gammalt och nytt om behandling av harläpp och hålgom (Hygiea, Årg. 94, 1932, s. 529–558). – Deux affections rénales peu communes (Acta chirurgica scand., Vol. 73, 1933, s. 161–180, 1 pl.-bl.). – Om armbågsfrakturer i barndomen. Föredrag. . . (Hygiea, Årg. 96, 1934, s. 161–178). – Om underarmsfrakturer i barndomen (Hygiea, Årg. 97, 1935, s. 49–59). – Erfarenheter från vården av läpp- och gommissbildade barn (Nord. medicin, Bd 1, 1939:1, s. 89–92; ref.: Sv. läkartidn., Årg. 35, 1938, s. 2171–2172). – Olycksfall i den tidiga barnaåldern (Sv. läkartidn., Årg. 36, 1939, s. 905–925). – Experiences of appendicitis in children during the first five years of age (Acta prediatriea, Vol. 26, 1939, s. 121–139). – Olycksfall inom den tidigare barnaåldern och deras förebyggande (Förebyggande hälsovård för moder och barn, utg. av A. Wallgren, 1940, s. 225–240). – Akut appendicit under de fem första åren. Föredrag... (Sy. läkartidn., Årg. 38, 1941, s. 1118–1132). – On the treatment of acute intussusception in children (Acta chirurgica scand., Vol. 86, 1942, s. 369—378). – Några ord om Meckels divertikel [samt:] Fall av opererat njursarkom hos spädbarn (Sv. läkartidn., Årg. 40, 1943, s. 2958–2965). – Div. smärre meddel. och yttranden i medic. tidskr. och förhandl.

Källor och litteratur

Källor: Minnesord av G. Asplund i Sv. dagbladet och av A. Wallgren i Göteborgs handels- och sjöfartstidn. 7 febr. 1945; Sveriges läkarehistoria, F. 4. red. av A. Widstrand, 1 & 5 (1930, 35); enskildas meddel. och personlig bekantskap.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar Theodor Edberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16589, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16589
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar Theodor Edberg, urn:sbl:16589, Svenskt biografiskt lexikon (art av Richard Erhardt.), hämtad 2024-04-25.