Meriter

1. Fredrik Wilhelm Edelsvärd, f. 19 aug. 1798 på Pardala, Sulkava sn (Kymmenegårds län), d. 17 april 1858 på Maaskola vid Viborg, Finland. Föräldrar: landshövdingen Adolf (Meinander, adl.) Edelsvärd och friherrinnan Sophia Magdalena Carpelan. Överflyttade från kadettskolan i Hapaniemi till Karlberg och blev kadett där 30 sept. 1812; kompaniofficer där 27 sept. 1815; utex. 21 sept. 1816; fänrik vid Skaraborgs reg. 1 okt. s. å.; kommenderad med en arbetsstyrka av samma reg. vid Hjälmare kanal och slussverk sex månader 1820; underlöjtnant vid Jämtlands fältjägarreg. 20 dec. 1820; löjtnant där 9 okt. 1821; fick för brott mot duellplakatet avsked från reg. 26 aug. 1825; lantmäterielev i Karlstads län sommaren 1826; löjtnant i armén 5 okt. s, å.; anställd vid lantmäteri- och justeringsverket 4 dec. s. å.; nivellör och arbetsofficer vid Göta kanalverk maj 1827; kapten i armén 13 dec. 1828; arbetschef vid nämnda kanalverk 1829; distriktschef och kanalbyggmästare för östra linjen av Göta kanal 1832–5 maj 1836; majors n. h. o. v. 26 sept. s. å.; chef för kronoarbetskårens soldatklass 11 febr. 1843; kommenderad vid Trollhätte kanal och Strömsholms nya kanal- och slussbyggnad 1843–44; tf. kommendant å Vaxholms fästning 16 jan. 1845; major i armén 30 jan. s. å.; bataljonschef vid kronoarbetskåren samt chef för de på Vaxholm och Rindön förlagda kompanierna av densamma 30 april s. å.–14 jan. 1850; avsked ur svensk krigstjänst s. å.; finsk undersåte 5 aug. 1851; tro- och huldhetsed 24 nov. s. å.; erhöll rätt att vinna inträde och befordran vid lantmäteri- och forststaterna i Finland 14 juli 1852; sekr. hos Viborgs läns lantbrukssällskap 1853; led. av ridderskapet och adeln vid riksdagarna 1828–30 och 1840–41 (led. av bevillningsutskottet); erhöll Uppsala läns hushållningssällskaps silverjeton 1842, dess hedersled. 1843; hedersled, av Skaraborgs läns hushållningssällskap 1844; erhöll Viborgs läns lantbrukssällskaps stora medalj 1856; led. av kejserliga finska hushållningssällskapet i Åbo s. å.; erhöll kejserlig rysk belöningsmedalj 1857.

G. 1 aug. 1822 i Tuns kyrka (Skarab.) m. Charlotta Christina Thun, f. 1798, d. 7 mars 1857 på Frösvi i Romfartuna sn (Vm.), dotter av kommissionslantmätaren Anders Thun och Gustafva Catharina Örn.

Biografi

Jämte sin moder och sina syskon överflyttade E. 1812 från Finland till Sverige. Efter sitt avsked ur regementstjänst 1825 på grund av brott mot duellplakatet deltog E. 1827–32 i byggandet av Göta kanal å dess östra linje, först som nivellör, sedan som arbetschef samt efter invigningen 1832 som kanalbyggmästare och distriktschef å linjen Motala–Mem med boställe å Carlsborg nära Söderköping. E. hade ritat och byggt boställs- och expeditionshus med mera i Mem och ett stort godsmagasin, där festsal inreddes vid invigningen 26 sept. nämnda år. Sedan E. 1837 lämnat sin plats vid kanalverket, arrenderade han nära fem år egendomen Jälla i Uppland. Han utarbetade under denna tid även lantbruksskrifter, grundlade och utgav sålunda 1840–46 Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien, som 1861 övergick till Lantbruksakademiens handlingar och tidskrift. I sitt praktiska arbete hade E. dock att kämpa mot alltmer växande svårigheter. Han fick emellertid snart en ny uppgift. Hos justitiestatsministern friherre J. Nordenfalk ingav E. ett förslag att inrätta ett arbetssoldatkompani att användas vid kanalbyggnader och andra större arbetsföretag. Sedan förslaget, godkänts och efter förberedelser vintern 1842–43 å Karlsborgs fästning, där en liten trupp straffat manskap, s. k. pionjärer, redan fanns, uppsattes ett kompani på 120 man, beväpnat men utan bajonetter. Denna »kronoarbetskårens soldatklass» skulle först användas vid byggandet av Trollhätte kanal. Direktionen vägrade dock först, att mottaga kompaniet, men genom sin gamle vän och kamrat från Göta kanalverk Nils Ericson genomdrev E. kompaniets anställande vid Trollhättan. E. tog faderlig hand om de anställda, och experimentet lyckades väl. I slutet av maj 1844 avtågade kompaniet för att arbeta vid Strömsholms kanals ombyggnad. Ingen enda rymning och högst få bestraffningar ägde rum under E: s tid som chef för kompaniet. Då E. 1845 blivit tf. kommendant på Vaxholm, hade han att där organisera, uppsätta och övertaga chefskapet för en bataljon av 400 arbetskarlar, mest fångar, jämte några frivilliga.

Till slut tröttnade E. likväl på detta slag av fångvårdsarbete och beslöt att återflytta till sin gamla hembygd i Finland, vilket skedde 1850. Han skötte där först en större egendom, tillhörig assessor Pistolekors. Emellertid hade E:s förtjänstfulla lantbruksskrifter och tidskriftsarbete uppmärksammats av Viborgs läns lantbrukssällskap, som 1853 kallade honom till sin sekreterare. Sällskapet spelade vid denna tid icke någon större roll; försöket att få till stånd en mönsterfarm vid Maaskola hade ej utfallit väl, bland annat på grund av sällskapets alltför dåliga penningresurser. E. arbetade visserligen också för en lantbruksskola där. Men viktigare var, att han på annat sätt lyckades utveckla sällskapet till en verksam och nyttig institution. Detta skedde bland annat genom utsträckt offentlighet i dess debatter, genom att skapa s. k. hushållsgillen i orterna – varvid han vann stöd av guvernören i Viborg general A. Thesleff – och genom att publicera dessa hushållsgillens förhandlingar. Samtidigt blev E. 1855 en av grundläggarna av pressorganet Wiborg, tidning för litteratur, handel och ekonomi, och var själv ända till sin död en av denna tidnings främsta bidragsgivare. Under Krimkriget deltog E. 1853–54 i försvarsanordningarna å fästningen i Viborg, vilket belönades med kejserlig medalj.

E. hade en rik och mångsidig begåvning. Han hade redan som svensk officer varit intresserad och initiativrik, ehuru ett hans förslag, utarbetat mot slutet av 1830-talet, att modernisera den svenska armén, var för tidigt väckt. Även som lantmätare, kanalbyggare, jordbrukare, författare samt fångvårds- och lantbruksorganisatör visade han sin storartade arbetsförmåga, sin idérikedom och sina kunskaper. Till karaktären var han godhjärtad och öppen, samtidigt en eftersökt sällskapsmänniska. Han sökte icke egen fördel och han dog fattig. Även i sitt första och sista fosterland Finland gjorde han sig aktad och omtyckt och fick i Viborg ett vackert eftermäle.

Författare

Bengt Hildebrand.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några ord, angående de i armén qvarstående oplacerade officerare (KrVA Tidskr., 1834, s. 281–284; sign. F. W. E–d). – I anledning af under-officers-bildning (ibid., s. 490–494; sign. F. W. E–d). – Om arbetscommenderingarne vid Götha kanal (ibid., 1837, s. 1–12; sign. F. W. E–d). – Om jäset eller sjelfupphettadt foder (Aftonbladet, 1839, n:r 175, 181: suppl.; omtr. i Strödda anteckn. i landtmanna- och communalekon., H. 1, 1840, s. 24–39, och i Gefleborgs läns hushålln. sällsk:s tidn., 1843, s. 33–39). – Anförande till ridderskapets och adelns protocoll den 11 mars i anledning af frih. von Kramers motion om Ulltuna kungsgårds upplåtande till ett landtbrukscentral-institut (Correspondenten, Ups. 1840, n:o 28: Bih.). – Landtbruk och landthushållning. Reflexioner rörande dessa ämnen i allmänhet (Strödda anteckn. i landtmanna- och communalekon., H. 1, 1840, s. 3–12; anon.). – Anvisning till ett ändamålsenligt sält att föra dagsverks-journal vid större landtegendomar (ibid., s. 12—18, 2 bl. formulär; anon.). – Boskapsskötsel. Några ord derom (ibid., s. 19–24; anon.). – Om contract med jord-torpare (ibid., s. 79–86; anon.). – Om vexelbruk (ibid., H. 2, 1841, s. 8–36; anon.). – Reflexioner rörande potatis-bränning, drankutfodring m. m. (ibid., s. 52–62). – Arabiska hästen (ibid., H. 3, 1841, s. 92–98). – Kort underrättelse om boskaps-förädling (Upsala läns Kongl. landthushålln.-sällsk:s handl., H. 24, 1842, s. 73–81; även särtr., Ups. 1842. (4) s.; omtr. i Tidskr. för landtmanna- och kommunalekon., 1844, s. 134–141). – Polemik rörande landtbruks-institutens organisation (Tidskr. för landtmanna- och kommunalekon., 1842, n:r 1, s. 70–83; anon.). – Några ord om wickerodling (ibid., 1842, n:r 2, s. 1–5; anon.). – Om större landtmanna-föreningar i allmänhet, och en svensk isynnerhet (ibid., 1842, n:r 3, s. 81—90; anon.; omtr. i Gefleborgs läns hushålln. sällsk:s tidn., 1842, s. 33—36; anon.). – Om fruktträds och köksträdgårdens skötsel (Tidskr. för landtmanna- och kommunalekon., 1843, s. 151–158; anon.). – Om gödsel och gödsling (ibid., s. 185–195; anon.). – Dessutom recensioner och ekonomiska korrespondensartiklar i Post-och Inrikes m. fl. svenska tidningar. – Anföranden till Ridd. och adelns prot. 1828/30, 1840/41. – Utgivit: Strödda anteckningar i landtmahna- och communalekonomien, H. 1–3, 1840–41 (h. 1 även i 2:a uppl., 1843); Fr. o. m. H. 4 med titeln Tidskrift för landtmanna- och kommunalekonomien, Arg. 1842–46 (1845–46 tills, med J. Arrhenius). – Grundade 1855 »Wiborg, tidning för litteratur, handel och ekonomi» och var en av dess främsta medarbetare.

Handskrift: Återblick på Tankar om Sweriges försvars anstalter och Swe-riges förswar samt i anledning deraf gjorda anmärkningar och reflexioner. [1829.] (UB: Westin 567 a.)

Källor och litteratur

Källor: Handskriven biografi över E. av sonen A. W. Edelsvärd, jämte andra handlingar (i kammarherre F. W. Edelsvärds, Stockholm, ägo). – Nekrolog över E. i Wiborg, tidning för litteratur, handel och ekonomi, 21 april 1858; personliga upplysningar.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Wilhelm Edelsvärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16600
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Wilhelm Edelsvärd, urn:sbl:16600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-19.