Meriter

3. Carl Ehrensvärd, den föregåendes broder, f. 29 jan. 1713 i Uppland, d. 25 jan. 1770 i Stockholm (Art.-förs.) och begr. i Solna. Kvartermästare vid hessiska livreg. 28 mars 1729; adjutant där 20 okt. 1731; kornett 24 dec. 1732; styckjunkare vid svenska artilleriet 4 dec. 1735; underlöjtnant där 29 mars 1736; avsked ur hessisk tjänst 26 juni 1739; löjtnant vid Artilleriet 18 febr. 1740; överadjutant under kriget i Finland 1741–42; kapten 4 dec. 1741; konfirm.-fullm. 29 okt. 1742; kompanichef 15 aug. 1743; major och kommendant på Vaxholm 9 juni 1747; fullmakt 21 febr. 1749 att genom kapitulation uppsätta ett artillerikompani av 150 man till ständig garnison samt att vara dess chef; överstelöjtnant 16 febr. 1753; överste och tf. generalfälttygmästare med säte och stämma i Krigskollegium 27 nov. 1759; överste för Artillerireg. 7 juli 1761; friherre 26 juni 1764; generalmajor 25 april 1769; ordf. i arméns pensionskassas direktion 1769. RSO 1748.

G. 1) 5 juli 1743 i Stockholm (Art.-förs.) m. friherrinnan Margaretha Gyllengranat, f. 11 dec. 1719, d. 1 nov. 1762 på Hallunda, Botkyrka sn (Sth.), dotter av generalmajoren Gustaf Gyllengranat, frih. Gyllengranat,och Maria Zimmerman; 2) 2 sept. 1764 på Uttersberg, Skinnskattebergs sn (Vm.) m. grevinnan Anna Antoinetta Gyllenborg, f. 25 maj 1730, d. 18 mars 1789 i Stockholm (Finska), dotter av presidenten greve Fredrik Gyllenborg och friherrinnan Elisabeth Stierncrona.

Biografi

E. bevistade med det hessiska livregementet kejserliga arméns kampanjer 1735 vid Rhen och Mosel mot fransmännen. Hemkommen ägnade han sig liksom fadern och äldre brodern åt tjänst vid artilleriet. Ehuru han icke nådde upp till lika framskjuten ställning som den sistnämnde, synes han dock ha mycket använts i maktpåliggande uppdrag. År 1739 följde E. Carl Cronstedt till Finland. Såsom överadjutant hos överbefälhavaren Ch. E. Lewenhaupt under kriget där utförde E. rekognosceringar framför fronten, varom rapporter insändes under okt., nov. och dec. 1741. Under kommendantskapet på Vaxholm ingav han 22 nov. 1748 till konungen ett underdånigt memorial, som är mycket, omfattande och innehåller förslag till allehanda förbättringar av Vaxholms och Fredriksborgs fästningsförsvar. Vid 1760–61 års riksdag stod brodern Augustin E. i stor gunst hos det härskande partiet, hattarna. Han var samtidigt chef för Artilleriregementet, och för galärflottan. Emellertid ville han utbyta förstnämnda befattning mot chefskapet för ett kavalleriregemente i Finland. En sådan förflyttning kunde icke ske utan ständernas bifall. Då borgarståndet vid överläggning härom ville låta brodern Carl E. efterträda honom, mötte motstånd från adelns sida, vilket dock slutligen uppgavs, så att de föreslagna förflyttningarna av ständerna biföllos. Episoden är betecknande för förhållandet mellan riksdagen och krigsmakten vid ifrågavarande tidpunkt. Ingenting tyder likväl på att E. skulle ha Ararit ovärdig den befordran han sålunda fick. Redan förut var han tf. generalfälttygmästare med säte och stämma i Krigskollegium, vilken befattning vid denna tid dock näppeligen hade den vikt och betydelse som tidigare och även senare varit med den förenad. Översten för Artilleriregementet hade som personalchef hand om alla befordringar för artilleriet, ej blott i Stockholm utan i hela riket.

En viktig insats till artillerimahskapets fromma gjordes av E. genom påyrkandet om inkvartering in natura för den i Stockholm förlagda delen av regementet. Hans skrivelse i detta syfte av 5 mars 1761 kastar ett bjärt ljus över de rådande missförhållandena och utgör en vältalig motivering för reformen. De meniga, framhöll E., skulle för dem tillkommande inkvarteringsersättning, 2 dir kmt i månaden, skaffa sig inkvartering bestående av husrum, ved, sängkläder och lyse, vilket blivit omöjligt på grund av inflationen. För de sjuka fanns intet sjukrum. Manskapet kunde på grund av dyrtiden icke på sin avlöning skaffa sig erforderlig kost utan måste leva på salt sill och det »skadeliga brännvinet». På grund av dessa förhållanden hade under året sjukdomar svårt härjat. Inräknades även annan avgång än på grund av dödsfall, hade styrkan i Stockholm under nio månader decimerats med en fjärdedel. Avgången vid den hemmavarande personalen hade varit större än för de i pommerska kriget deltagande. Det framhålles, hurusom dessa missförhållanden kunde avhjälpas endast genom beredande av inkvartering in natura. Eljest vore det omöjligt för officeren »med all sin nit» att »konservera karlar». E. uppbjöd hela sin förmåga för att förmå regeringen till verksamt ingripande. Hans och andra militära chefers ingripande ledde till ett medgivande, att inkvarteringsersättningen skulle utgå efter kurs (K. brev 13 nov. 1766). I samband därmed utsträcktes inkvarteringsbördan till samtliga husägare. Episoden ger ett gott uttryck för E:s humana läggning och kraftiga befälsföring.

Författare

Ludvig Hammarskiöld.

Arkivuppgifter

– E:s fullmakter m. m. finnas i Uppsala univ.-bibliotek (X 240); där finns även ett memorial 1761 av E. angående Karlsvärds fästning (F 448).

Källor och litteratur

Källor: Militaria: ansökn. och meritförteckn., Administrativa handl. rör. armén, Skrivelser från överstar för Artillerireg. 1764–66, Skrivelser från kommendanter, Vaxholm, allt i RA; se även: Kammarkoll. oordnade handl. 289, KA; ovannämnda handl. i UB. – B. Boethius, Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719–1815 (1943), s. 417; J. Kleberg, Krigskollegii historia. Biografiska anteckningar 1630–1865 (1930); C. G. Malmström, Sveriges politiska historia från konung Karl XII:s död till statshvälfninpen 1772, 5, 6, 2:a uppl. (1900-01).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Ehrensvärd, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16732
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Ehrensvärd, urn:sbl:16732, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2024-04-19.