Meriter

Ekeblad, Karl Johan Gustafsson, f. 9 juni 1817 i Ringarums sn (Ög.), d. 11 juni i 1895 i Stockholm (Kungsh.). Föräldrar: gruvfogden och bruksbokhållaren Peter Gustafsson och Kristina Botvidsdotter. Student vid Uppsala univ. 1833; litteratör i Norrköping, från omkr. 1845 i Stockholm; hästslaktare i Stockholm 1849. Erhöll Patriotiska sällskapets mindre medalj i silver 1877 och Sv. allm. djurskyddsfören: s silvermedalj 1894.

G.m. Brigitta Helena N. N., f. 20 dec. 1845 (annan uppgift 1840).

Biografi

E. var sedan barndomen krympling på grund av ett olycksfall. Efter studier i Uppsala och verksamhet som tidskriftsutgivare i Norrköping kom E. i mitten av 1840-talet till Stockholm, där han gjorde sig känd genom sin märkliga kombination av sysselsättningar: slaktare och litteratör. Han var mycket intresserad av förbättringar av hästens vård och skötsel. I sina bemödanden härför kom han på tanken, att man i Stockholm liksom i utlandet kunde utnyttja hästköttet som människoföda; detta kunde därjämte indirekt tänkas leda till, att hästarna bleve bättre behandlade. Från 1849 var E. verksam som hästslaktare i Stockholm och hade sedermera tillsammans med sin hustru ett hästslakteri i Brännkyrka. Köttet salufördes sedan i hans eget stånd på Kornhamnstorg, där den originelle mannen var ett observerat inslag i folkvimlet. I en rad tryckta skrifter och i skrivelser av olika slag till myndigheterna framhöll E. – tydligen med rätta – sig själv som den, som hade förtjänsten av att den vidskepliga motviljan mot hästköttet minskades. E. hade ett påtagligt socialt intresse, som praktiskt kom att utveckla sig bl. a. i samband med hans hästpropaganda. Som ett led i denna upprättade han en tidvis flitigt besökt utspisningslokal för stadens arbetsfolk, där huvudrätten alltid utgjordes av hästkött. E. talar i sina skrifter i denna fråga ofta om de stora summor, som han själv offrat för dessa sina strävanden. I andra sammanhang framträder han emellertid med enkla tiggerier för egen räkning, bl. a. hos överståthållaren greve Jacob Essen Hamilton, vilken synes ha mot en viss ersättning använt E. som observatör i en del frågor, som rörde folkstämningen, den politiska opinionen i pressen och polisförhållanden.

E:s sociala intressen ledde honom även in på en viss politisk och publicistisk verksamhet. Han sökte alltid, säkerligen icke utan beräkning, anslutning till samhällets högre kretsar. Med sin konservativa uppfattning förenade han dock en ofta mycket originell vilja till sociala förändringar. I brev till Hamilton från 1850-talets mitt uttrycker han sina politiska åsikter i formeln: »Jag gillar ej de konservativa åsikterna, men tror, att de liberalas reformer brådstörtande tillämpade skola åstadkomma rätt mycket ont». E. var engagerad i en rad mindre lyckade tidnings- och tidskriftsföretag, som alla, i den mån de hade politisk syftning, voro samhällsbevarande och samtidigt reformivrande. Av störst intresse är här tidningen Folkbladet, vilken E. redigerade en kortare tid 1849 och som var avsedd att tjäna som motvikt mot Stockholms vid denna tid radikalaste tidning Söndagsbladet. För Folkbladet mottog han understöd av konungen, överståthållaren Hamilton m. fl. Tidningen skulle enligt överenskommelse med finansiärerna utdelas i friexemplar på Stockholms krogar. E. var även flitigt verksam som poet och utgav en rad alster, dedicerade till olika medlemmar av de svenska och danska kungahusen. Hans dikter äro typiska efterklangsprodukter utan varje litterärt värde. Av större intresse äro hans på icke obetydliga studier byggda skrifter i djurskyddsfrågor.

På grund av sjuklighet och fattigdom levde E. sina sista är i svår misär och intogs några månader före sin död på Stockholms allmänna försörjningsinrättning. — Poeten-hästslaktaren väckte bl. a. Fredrika Bremers intresse; i en av sina stockholmsskildringar har hon tecknat ett porträtt av denne.

Författare

Uno Willers.

Arkivuppgifter

Brev från E. finnas i K. biblioteket (till bl. a. Ludvig Josephson), i Stockholms stadsarkiv (till Jacob Essen Hamilton), i Uppsala universitetsbibliotek (strödda brev), i Göteborgs stadsbibliotek (till J. C. Hellberg) och i dir. G. Indebetous samling.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Rim och dikt. Ups. 1839. 35 s. (Sign. Carl –n.) – Gullvifvorna eller skaldiska förstlingar af en bonde. Smärre dikter. D. 1*, H. 1*. [Omslagstitel.] Linköping 1840. 16 s. (Anon.) – Bihang [innehållande noter till G. C. With, Några ord om »olika hästracer», övers, av E-] (Tidskr, f. Sveriges landtmän, 1841, s. 188–211). – Förlofningsqvällen. Dikt i fyra sånger. Norrköping 1843. 31 s. – Göken, opoetisk sommarfågel eller samling af stycken på vers och prosa af en landtmän. Ark 1–3. Sthm 1845. 71, (1) s. (Anon.) – Hjelp i nöden eller råd till allmogen, att under swåra år och wid smärre tillgångar till föda för sig och husdjuren anwända några helso-samma och födande naturalster, på hwilka i landet finnes ömnig tillgång och som utan penningar kunna anskaffas äfwen af den fattigaste. Sthm 1846. (4), 48 s. 2. betydl. tillök, och förbättr. uppl. Sthm 1847. 56 s. (Anon.) – Om svenska hornboskapens förädling (Odalmannen, n:o 1, 1847, s. 3–11). – Om boskapsskötsel och odling af rotvexter (ibid, n:o 2–3, 1847, s. 61–64, 65–66; anon.). – Nautilia eller en christen på hafvet. Sthm 1848. (2), 44 s. (Sign. K. J. E.) – Rosen på heden. Rim och dikt af en bonde. Sthm 1848. (2), 28, (2) s. (Anon.) – Prof på Karl Johan Ekeblads versskrifveri. Sthm 1849. 4:o (4) s. – Folkets helsning till kronprinsessan Louise. Sthm 1850. 14 s. – Palats och koja, eller fattigdomens poesie. Sthm 1850. 4:o (4) s. (Pseud. Arthur Mörk.) – Den kloke och erfarne gubben, Jan Perssons i Österby hästbok. Oumbärlig för en hwar som äger eller sköter hästar. Sthm 1852. 96 s. (Anon.) [Ny uppl.] Sthm 1870. 96 s. (Anon.) [Ny uppl.] Sthm (tr. i Norrköping) 1880. 96 s. (Anon.) |Ny uppl.| Sthm 1888. 68 s. (Anon.) |Ny uppl.l Sthm 1895. 72 s. (Anon.) [Ny uppl.] Sthm 1898. 72 s. (Anon.) [Ny uppl.j Sthm 1900 72 s. (Anon.) – Pegasus. H. 1*. Sthm 1854. 48, (1) s. (Anon.) – Vid konung Oscar I:s graf. Några ord på vers till konung Carl XV. Sthm 1859. 8 s. – Pegasus. En diktsamling. Sthm 1860. 20 s. (=N:o 1 av tidskr. Pegasus. Se nedan.J – »Om kreaturens suckan», en vördnadsfull skrifvelse till några af vårt lands utmärktaste medborgare. Sthm 1863. 33, (1) s. – Diktarens bazar. Stycken på vers. D. 1*. H. 1*. Sthm 1865. 24 s. [Omslagstitel.1 — Om sjömalms-jernverk i Södermanland, som, väl skötta, skola lemna minst femton procents ränta. Sthm 1866. 22, (2) s. (Anon.) – Sjung ut! Första häftet innehåller: 1. Huru många hus i Stockholm skola exekutivt bortslumpas? 2. Handlanden Anders Thunborg samt kapitenen och riddaren C. O. af Funck emot grosshandlaren Carl Strömbom samt landtbrukaren Carl Anton Edström. 3. Det är icke »prat» utan »handling», som det nuvarande ögonblicket kräfver. Sthm 1867. lös. – Herr . .. torde godhetsfullt med välvillig uppmärksamhet genomläsa efterstående skrifvelse, hvilken afser att kunna anvisa huru icke allenast oberäkneligt stor moralisk vinning, utan äfven en materiell årlig vinst utaf minst en million riksdaler kan tillskyndas fäderneslandet genom utrotandet af fördomen mot hästens kött såsom menniskoföda. [Upprop med begäran om understöd för uppköpande af hästar till slakt.] Sthm 1867. 16 s. – Pegasus. Stycken på vers. D. 1*. Sthm 1868. 48 s. – Förtjenar ett mångårigt men. lönlöst bemödande, att gagna det allmänna, att omfattas med någon välvilja af de medborgare, som nitälska för det godas och nyttigas framgång? Sthm 1868. 38 s. – Bihang till Pegasus, innehållande en tacksamhetens minnes-stod rest åt de aktade fosterlandsvänner, som välvilligt omfattat och understödt det tjuguåriga och nu nära fulländade företaget, att nedergöra den i vårt land under nära ett tusen år herrskande, och i sina följder osedliga, och ohyggliga, fördomen mot hästens kött som menniskoföda. Sthm 1870. 26 s. – På facta stödd redovisning, att de till arbete obrukbara hästar, hvilka under året utgallras, »hu mera» tillskynda vårt land en national-ekonomisk vinst af flera millioner riksdaler, och hvilken vinst skall ökas år för år. Sthm 1872. 23, (1) s. – Diktarens bazar; stycken på vers. Afd. 1*. Sthm 1878. 64 s. [=N:o 1–3 av tidskr. Diktarens bazar. Se nedan.] – Om hästen och om hästens kött som menniskoföda. Till alla fosterlandsvänner, som äro tillgängliga för förnuftsskäl och erfarenhetens bevis, ett upprop i moralens och den allmänna nyttans namn. H. 1'. Sthm 1882. 4:o 14, (2) s. – Diktarens bazar, stycken på vers. Afd. 1*. Sthm 1884. 32 s. [Omslagstitel:] N:o 1. Febr. 1884. Diktarens bazar. – Om hästen, hans rätt till mensklig behandling, hans yttre fel och hans användande så att, när ålderdom eller olyckshändelse gör honom till arbete mindre brukbar, han då skall tillskynda vårt land en årlig, nationalekonomisk vinst af flera millioner kronor, en illustrerad folkskrift. Sthm 1884. 4:o 24 s. [=H. 1 av tidskr. Folkbladet. Se nedan.] – Bihang till Folkbladet, illustrerad folkskrift om hästen. Sthm 1885. 4:o 4 s. – Bihang till Folkbladet, illustrerad folkskrift om hästen. Sthm 1886. 4:o (4) s. – Diktarens bazar. Till Sverges qvinnor en vördnads-full krans af vilda blommor. Sånger. D. 1*. Sthm 1887. 28 s. [Omslagstitel:]. N:o 1. Diktarens bazar. – Bihang till Diktarens bazar n:o 1 innehåller om prins Oscar Bernadotte och fröken Ebba Munck. Visor till allmänt kända, vackra melodier. Sthm 1888. 14 s. – Två lifvade visor för dagen. Sthm 1893. 8 s. – Dessutom talrika artiklar och dikter i Tidskrift för Sveriges landtmän, Troubadouren, Odalmannen (1845–47), Fäderneslandet (1845, 1849), Folkbladet (1849, 1877, 1883), Folkets röst, Budkaflen (1852), Vårt larid (1867), Stockholms-bladet (1881) samt Söndags-Nisse.

Översatt: G. C. With, Några ord om »olika hästracer», eller utdrag utur Handbok i veterinärvetenskapen (Tidskr. f. Sveriges landtmän, 1841, s. 178–187). – H. C. Andersén, En skalds lustvandringar i Tyskland, Italien, Grekland och Orienten. Öfvers. efter danska originalet »En Digters Bazar». 1–2. Norrköping 1843, s. 1–252, 253–596.

Utgivit (eller redigerat): Tidskrift för Sveriges landtmän; Årg. 1*. Norrköping 1841. VIII, 216 s. – Troubadouren, tidskrift för skaldekonstens unga vänner. Bd 1*. H. 1–2". Norrköping 1843–44. 40 s. – Fäderneslandet. Weckoblad för Sweriges bildade unga döttrar. N:o 1–4. Sthm 1845. 32 s. – Göken. Tidning för ungkarlar. H. 1–3. Sthm 1845. (Enl. B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2, n:o 222.) – Odalmannen. Tidning för landtmanna- och kommunal-ekonomien. [Från nov. 1847 med undertitel:] Tidning för landtmannayrkets idkare och vänner. Sthm 1845–48. – Folkbladet. N:o 1–17. Sthm 1849. – Fäderneslandet. Folkets och arbetarnas tidning. Sthm 1849. – H. C. Andersén, Nyårsnatten. Humoristisk skildring. Fritt bearbetad efter tredje upplagan af... Fodreise fra MolmensjlJ kanal til Ostpynten af Amager. Sthm 1851. (4), 90 s. (Anon.) – (Folkbladet) Budkaflen. N:o 1–2. Sthm 1852. 24 s. (Anon.) – Pegasus. N:o 1*. Sthm 1860. [Innehåller dikter av E. Se ovan.J -- Vårt land. N:o 0. Sthm 1867. (Anon.) – Folkbladet, populär läsning i blandade ämnen, lör alla samhällsklasser. N:o 1–7. Sthm 1877. 108, (2) s. – Diktarens bazar. N:o 1–3*. Sthm 1878. [Innehåller dikter av E. Se ovan.J – Stockholms-bladet. [Provnummer.] Sthm 1881. – Folkbladet. N:o 1–2. Sthm 1883. – Folkbladet. Tidskrift om hästen, hans användande till menniskoföda m. m. H. 1*. Sthm 1884. [Innehåller E:s skrift: Om hästen, hans rätt till mensklig behandling ... Se ovan.]

Källor och litteratur

Källor: Mantalsförteckningar, Stockholms stadsarkiv; Patriotiska sällskapets protokoll 13 okt. 1877, i sällskapets arkiv; Dödlistor, Brännkyrka förs:s kyrkoarkiv; dopbok för Ringarums förs, Vadstena landsarkiv. – E:s egna skrifter. – Berit Borell, De svenska liberalerna och representationsfrågan under 1840-talet (1948); Fredrika Bremer (m. fl.), Fyrväplingen. Vers och prosa (1855), s. 175 ff.; G. Hasselberg, Rudolf Wall (1945); B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 2–3 (1896–1902); K. G. Oden, Östgötars minne. Biografiska anteckningar om studerande östgötar i Uppsala 1595–1900 (1902); B. Stjerne, Hästslagtar Ekeblad (Hvad nytt från Stockholm 22 juni 1895); A. E. T, Ett stockholmsoriginal på 1850-talet. (Stockholms dagblad 10 mars 1918).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Johan Gustafsson Ekeblad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16808, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Willers.), hämtad 2024-11-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16808
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Johan Gustafsson Ekeblad, urn:sbl:16808, Svenskt biografiskt lexikon (art av Uno Willers.), hämtad 2024-11-08.