Meriter

Nils Edvard Ekelöf, f. 15 juli 1873 i Karlskrona, d. 5 april 1933 i Karlsborg. Föräldrar: kommendörkaptenen Johan Adolf Ekelöf och Mathilda Catharina Beskow. Mogenhetsex. i Stockholm 17 maj 1892; Volontär vid Svea artillerireg. 17 juni s. å.; officersex. 20 nov. 1895; underlöjtnant vid nämnda reg. 6 dec. s. å.; kurs vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1896–98 och vid högre kursen där 1898–1900 (avslutad 10 maj); löjtnant i reg. 1 juni 1900, löjtnant vid reg. 7 febr. 1902; repetitör vid Artilleri- och ingenjörhögskolan 1 okt. 1900–31 aug. 1902; adjutant vid positionsartilleriets beväringsrekrytskola 1902; regementsadjutant 1903–04; biträdande lärare i vapenlära vid krigsskolan 1904–05; tf. lärare där 1905–06, lärare 1909–10, tf. lärare 1911; kapten 18 jan. 1907; följt övningarna vid Infanteri skjutskolan 1907; artilleristabsofficer 1 nov. 1910–12; lärare i vapenlära vid krigshögskolan 1 okt. 1911–16; major i armén 12 nov. 1915; major vid reg. 3 dec. s. å.; chef för artilleristaben 1 jan. 1916; överstelöjtnant i armén 11 juli 1918 och vid Positionsartillerireg. 18 juli 1921; lärare i vapenlära vid artilleriskjutskolan 1921–22; chef för Karlsborgs artillerikår 12 maj 1925; överste i armén 11 juni 1926; överste och chef för Karlsborgs artillerireg. 1 jan. 1928; led. och sekr. i kommissionen för skjut- och marschförsök med fälthaubitser; led. och sekr. i artillerikommittén för utarbetande av exercisreglemente och skjutinstruktion för fälthaubitser 1911–12; till chefen för Lantförsvarsdep:s förfogande 1913–14; till chefen för Arméförvaltningens artilleridep:s förfogande 1915–16; led. i den s. k. ackordshästkommittén 1919–23; ordf. i kommissionen för försök med luftvärnsartilleri 1922–23; led. i artillerikommittén 1922–24; chef för artilleriets studentdivision under vinterövningar å Marma 1925 och 1926. LKrVA 1916; RSO 1916; RNO 1922; KSO2kl 1929; KSO1kl 1932; KNS:tOO2kl.

G. 20 april 1904 i Stockholm (Hedv. El.) m. Anna Mathilda Marie Louise Blixén, f. 28 jan. 1879 där (Nik.), dotter av protokollsekreteraren Carl Oscar Blixén och Marie-Louise Thörnsvärd.

Biografi

Nils E. hade tillhört samtliga slag av lantartilleri och dessutom artilleristaben. Han började vid ett hästanspänt fältartilleriregemente med 8 cm kanoner av modell år 1881 och slutade som chef för det mest moderna artilleriregementet, framfört på motorfordon. Han var icke endast en kunnig lärare utan jämväl god pedagog samt uppskattades högt av sina elever. Jämsides med sin militära tjänstgöring togs E. i anspråk för kommittéarbete, bl. a. i artillerikommittén, där han var sekreterare 1911–12 och ledamot 1922–24. Vid flera tillfällen stod han till statsrådets eller generalfälttygmästarens förfogande, såsom t. ex. för planläggning av krigsindustrien, ett arbete, som var av stor betydelse såsom utgörande grundvalen för den sedermera inrättade rikskommissionens för ekonomisk försvarsberedskap verksamhet, E. blev även i tillfälle att studera första världskriget på nära håll. Han deltog nämligen 1918 i en två månaders studieresa till Tyskland, Bulgarien och Turkiet med besök vid fronterna.

Sin märkligaste insats inom  artilleriet gjorde dock E. såsom ordförande i den kommission, som under 1922 och 1923 utförde försök med luftvärnsartilleri, vilka jämväl under E:s tillsyn fortsattes 1925 och 1926. Med hänsyn till den erfarenhet, som E. härunder vunnit om det nya vapnet, var det naturligt att åt honom skulle uppdragas chefskapet för luftvärnsartilleriregementet, då detta 1928 organiserades på Karlsborg. Det lyckades honom också att med goda medhjälpare inom kort tid få till stånd ett regemente, vilket beträffande såväl materiel som utbildning var väl lämpat att fylla sin uppgift.

När kommendantsbefattningen på Karlsborg 1928 indrogs, blev E. platsbefälhavare där. I denna egenskap ägnade han stor omsorg åt ordnandet av de administrativa förhållandena inom den nedlagda fästningen. Hans goda karaktärsegenskaper och förmåga att medla kommo härvid väl till pass. Ett mycket stort intresse ådagalade E. för manskapets välbefinnande. Sålunda åstadkom han stora förbättringar i förläggning och mathållning samt skapade större möjlighet till förströelse o. s. v. E. var en försynt och rättrådig man, som in i det sista trots svår sjukdom uppfyllde sina ämbetsplikter.

Författare

Ludvig Hammarskiöld.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den artilleristiska spaningen (Artilleri-tidskr, Årg. 34, 1905, s. 147–161, 295–302). – Ammunitionsfrågan vid infanteriet. (Föredrag... 1909) (ibid. Arg. 38, 1909, s. 1–26). – Ytterligare om »fältartilleriets offensivanda» (KrVA Tidskr, Arg. 83, 1915, s. 320–327). – Artilleriet (Världskrigets lärdomar och svenska armén, Sthm 1916, s. 57–86). – Årsberättelse av föredraganden i artillerivetenskap (KrVA Handl, 1919, s. 65–95). – Årsberättelse av föredraganden i arlillerivetenskap år 1919 (ibid, 1920, s. 63–95). – Försöken med luftvärnsartilleri 1922–1923 (Artilleri-tidskr, Årg. 53, 1924, s. 71–103). – Ackordhästfrågans utveckling 1914–1924 (ibid. Arg. 53, 1924, s. 135–145). – Artilleriet i den nya härordningen (KrVA Tidskr, Årg. 92, 1925, s. 577–582). – Dessutom deltagit i utarbetandet av militära reglementen och instruktioner.

Utgivit: Artilleri-tidskrift. Årg. 45–50. Sthm 1916–21. (Årg. 45–49 tills, med G. af Wetterstedt o. H. Schmiterlöw; Årg. 50 tills, med G. Werner; o. W. Lindberg.)

Källor och litteratur

Svenska arméns rullor 1912–28. – Kungl. krigsakademien och. Kungl. krigsskolan åren 1792–1935 (1936, utg. av Th. Wennerström); G. A. E. Lagerfelt, Minnesskrift med anledning af artilleristabens 100-årsdag den 4. maj 1907 (1911); G. Lilliehöök, Andre styresmannens anmälan om avlidna ledamöter av Krigsvetenskapsakademien (KrVA Handl. 1933), s. 247–251.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Edvard Ekelöf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16823, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16823
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Edvard Ekelöf, urn:sbl:16823, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ludvig Hammarskiöld.), hämtad 2024-04-26.