Meriter

Brock, Fritz Pär Hansson, f. 18 jan. 1877 i Landskrona. Föräldrar: köpmannen, danske v. konsuln Frits Hansson och Rösina Barck. Intogs i Landskrona l. allmänna läroverk ht. 1885, i Göteborgs handelsinstitut 1891 och i Lunds privata elementarskola ht. 1893; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 8 dec. 1896; student vid Lunds universitet vt. 1897; jur. fil. kand. 15 sept. s. å.; jur. utr. kand. 1 nov. 1901; studerade i Berlin 1902–03; jur. lic. 23 jan. 1909; disp. vid Uppsala universitet 20 febr. s. å.; jur. doktor därstädes 28 maj s. å.; har företagit studieresor till London med understöd av Söderströmska fonden under sex månader 1908, till Frankrike tre månader 1909 och till London cirka sex månader 1910. E. o. notarie i hovrätten över Skåne och Blekinge 5 nov. 1901 och i Svea hovrätt 14 mars 1904; tjänstgjorde å domarkansli hösten 1903–apr. 1906 och innehade under denna tid domarförordnanden dels inom Västerbottens västra, dels inom dess norra domsaga i sammanlagt tre månader och tolv dagar samt förrättade därunder tre lagtima ting, ett allmänt tingssammanträde, urtima ting och åtskilliga extra sammanträden; docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet 30 mars 1909; tf. professor i nationalekonomi och finansrätt vid Lunds universitet 4 okt.–3 dec. s. å.; docent i nationalekonomi därstädes 2 jan. 1910; tf. professor i nationalekonomi och sociologi vid Göteborgs högskola vt. 1912, vt. 1913 och vt. 1914 samt i nationalekonomi och finansrätt vid Lunds universitet vt. 1917–vt. 1918; sakkunnigt biträde åt nykterhetskommittéen 11 dec. 1914; direktör för h. svenska handelsläroverket i Helsingfors 27 juli 1918–vt. 1919 (erhöll avsked 4 mars); en av sakkunnige angående stämpelavgift 27 maj 1919–mars 1920; tf. professor i nationalekonomi och finansrätt vid Uppsala universitet 9 sept. 1919; professor i samma ämnen därstädes 18 juli 1921; biträdde sakkunnige angående sulfitspritens användande till förtäring (bet. 6 febr. 1920), trustlagstiftningskommittén (bet. 21 dec. 1921) och sakkunnige angående prisockerlagstiftningen (bet. 4 dec. 1922). — Ogift^[1].

Biografi

B. började sin bana som nationalekonom med ett uppmärksammat arbete »Om den ekonomiska fördelningen och kriserna» (1909), vari han i samband med en analys av fördelningen under dynamiska förhållanden uppställer en ny konjunktur teori. Enligt denna, uppkommer en hausse, när företagen i sin strävan att bli delaktiga av stordriftens fördelar öka sina kreditanspråk och sin efterfrågan efter realkapital. Resultatet blir nämligen en allmän prisstegring och produktionskrafters överförande till de kapitalproducerande industrierna, varigenom den direkta produktionen av konsumtionsnyttigheter minskas. Detta medför en sänkning av arbetarnas reallöner — trots att penninglönerna ökats — vilken utgör förutsättningen för de övernormala vinster, som företagarna inkassera för egen räkning. Haussen upphör, när den nämnda förskjutningen av produktionskrafter på grund av tekniska orsaker ej längre kan fortsätta, utan produktionen av konsumtionsnyttigheter återigen ökas. Då inträffar ett prisfall och krisen är inne, åtföljd av depression, som varar till dess att expansionstendensen ånyo gör sig gällande och en ny konjunkturcykel börjar. Genom denna framställning har B. otvivelaktigt givit ett värdefullt bidrag till den alltjämt i utveckling stadda läran om konjunkturväxlingarna. Ett annat teoretiskt problem, som B. ägnat ingående undersökningar, är tullfrågan. Av särskilt intresse är hans påvisande — i skriften »Om tullarna samt om den lämpligaste metoden för vår sockerbeskattning» (1917) —, att permanent dumping kan vara nationalekonomiskt förlustbringande för det dumpande landet, därför att monopolistens vinst i vissa fall blir mindre än kostnadsökningen för de inhemska konsumenterna. I sina övriga skrifter har B. behandlat ett flertal nationalekonomiska och finansrättsliga frågor; beaktansvärda äro i synnerhet hans utredning för nykterhetskommittén om »Den nationalekonomiska betydelsen av allmänt rusdrycksförbud» (1916) samt hans avhandling »Till frågan om inkomstbeskattning av skog» (Ekonomisk tidskrift, 1917). Som teoretiker har B. fått erkännande för originalitet och skarpsinne. Han har även intresserat sig för diverse praktiska ekonomiska problem och därvid visat sig äga god blick för det politiskt genomförbara.

Författare

Erik Lindahl.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 18 juli 1921 (meritförteckn.), RA: Handl. rör. tillsättandet av professorsämbetet i nationalekonomi och finansrätt vid universitetet i Lund 1918 (1919); Inbjudningsskrift till prof. R. E. Zachrisson och Zprof. F. P. H: son Broeks installationer 1921 samt Uppsala universitets årsredogörelser 1921/22 o. följ., där jämväl B:s Tryckta arbeten äro förtecknade.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fritz P H Brock, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lindahl.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16977
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fritz P H Brock, urn:sbl:16977, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Lindahl.), hämtad 2024-04-20.