Meriter

Buddæus, Nicolaus Suenonis Nericiensis, f. 1595 på Varberga i Längbro socken, d. 20 apr. 1653 genom drunkning i Mälaren utanför Strängnäs. Elev vid Örebro skola 1602 samt vid Västerås' skola; studerade därpå i Uppsala; prästvigd i Strängnäs 1623; conrector scholæ därstädes 1624; lektor i retorik och grekiska med e. o. professors titel därstädes 1626; studerade vid tyska universitet 1628–32 (Marburg 1631, Jena 1632, Olmutz, Giessen samt Basel, där han höll offentliga föreläsningar); disp. i Marburg 1631 (Disp. philos. de luce astrorum; pres. J. H. Tonsor) och i Jena 31 juli 1632 (Disp. theol. de Filio Dei; pres. J. Gerhardus); studerade ånyo i Uppsala; fil. magister före nov. 1633. Rektor för Örebro skola 1635 (tillträdde 12 maj); avsatt 1 aug. 1638; uppförd å förslag till rektor i Tälje 1639; lärare i Strängnäs 1640; predikade i Örebro 1641; lektor i matematik i Strängnäs 4 febr. 1645; undervisade från 1649 även i grekiska; förste teol. lektor därstädes samt kyrkoherde i Överselö 22 maj 1652.

Gift med Maria Arvidsdotter.

Biografi

Vår kännedom om B: s levnadsöden härrör frånsett rena befordringsdata egentligen från en tvist, vari han såsom rektor i Örebro råkade med borgmästare och råd på grand av dessas orättrådiga förfarande med skolmästarbostället och till skolan donerade testamentspenningar. Till en början hade han medhåll av biskop och konsistorium, och de skyldiga hotades med bannlysning, men sedan B. förgått sig därhän, att han nekat att låta djäknarna sjunga vid en av hans antagonisters begravning, »removerades» han från Örebro 1638. 1641 predikade han emellertid åter i Örebro, och därpå befordrades han inom kort till lektoratet i Strängnäs för att sedan på vanligt sätt förlossas från skolarbetet genom ett pastorat. Han dog genom en olyckshändelse, i det att han under hemfärd från Strängnäs till sin församling Överselö råkade falla överbord och drunkna under ett epileptiskt anfall.

B: s lärarverksamhet har avsatt några läroböcker av ett ej ringa intresse. Vid denna tid meddelades hos oss undervisning i biblisk historia efter bibeln, men det förelåg därvid givetvis ett behov av sammanställningar, som underlättade översikten över bibelböckernas spridda uppgifter, icke minst i kronologiskt avseende. Ett arbete av denna typ var B:s lilla bok om »Jesu Christi... lefwarne... vthi ordning effter åhretalens, månaders och dagars beskriffning redigerat» (1644), vilken, ofta ända till dagen, söker fastställa tidpunkten för de nytestamentliga händelserna. Anmärkningsvärt är emellertid, att B. ej stannat vid ett rent kronologiskt schema utan givit sin framställning en bredd, som föranlett, att arbetet betecknats som en av våra tidigaste bibliska historier. Av B: s hand föreligger vidare en lärobok i grekisk accent (Tonologia), vilken utkom 1650 och var tänkt som den första i en aldrig fortsatt serie grekiska »övningsböcker». I förordet prisas grekiskan som det lärdaste och mest välljudande av språken. Från denna utgångspunkt polemiserar B. med skärpa mot dem, som funno det viktigare att undervisa i finska än i grekiska på de svenska gymnasierna. Pedagogiskt välbetänkt var hans anvisning att endast inlära ett fåtal grammatiska huvudregler och i övrigt inpränta det väsentliga av språkets byggnad genom trägen satsanalys. Viktigast är emellertid B: s insats inom matematiken, som var hans huvudämne under lektorstiden i Strängnäs. Hans betydelse på detta område är att hava förmedlat kännedomen om den utländska vetenskapens viktigaste dåtida framsteg. Utan tvivel var det lärdomar, som han inhämtat på sina resor, vilka han gjorde fruktbara hos oss. Särskilt fullständig är hans »Logisticæ epitome», som berör räkning i talsystemet med 60 som bas, vilket som bekant hade mycket stor betydelse, innan decimalbråken kommo till användning. Vidare anför han Heron's berömda sats för beräkning av en triangels yta, när man känner sidorna. Hans formel för beräkningen av den liksidiga triangeln är visserligen ej fullt exakt men lämnar ett för alla praktiska behov antagligt värde. Hans disputationer omfatta tillsammans en ansenlig del av hans tids matematiska vetande.

Författare

Harald J. Heyman.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Συξήυήσίς λογιχή de methodo. Upps. 1633. 4: o 6 bl. (Diss., praes. B., resp. C. Hammerskiöldh.) — Συξήυήσίς ȹυσιχή de luce. Upps. 1633. 4: o 6 bl. (Diss., praes. B., resp. P. L. Brommius.) — Jesu Christi Gudz och Maria; sons alldraheligaste lefwarne... aff fyra evangelisterna korte-ligen sammandragit och uthi ordning efter åhretalens, månaders och dagars beskriffning redigerat. Strängnäs 1644. 20 bl. — Een predican om wår Herres och frelsares Jesu Christi frögdefulla upståndelse ifrån the döda ..., uthi Örebro stadzkyrckia på påschadagen 1641 hållin. Strängnäs 1645. 31 bl. — Gymnasmata mathematica studiosas juventuti in illustri gymnasio Strengnensi antehac proposita. [Strängnäs 1646—47.] 90 bl. (Innehåller 13 disp. med egna titlar: [1.] De computatione numerorum integrorum. 1646. 4 bl. [2.] De fractionum doctrina. 1646. 4 bl. [3.] De computatione com-parata. 1646. 4 bl. [4.] De extractione radicum. 1646. 4 bl. [5.] De epitome logisticas aslronomicas. 1646. 4 bl. [6.] De magnitudine ejusque speciebus. 1646. 4 bl. [7.] De triangulo ejusque planimetria. 1646. 4 bl. [8.] De globo terreno. 1646. 4 bl. [9.] De distantiis locorum indagandis. 1646. 4 bl. [10.] De globo ccelesti ejusque circulis. 1646. 4 bl. [11.] De stellis earumque asterismis. 1646. 4 bl. [12.] De solis et stellarum longitudine & latitudine, declinatione . . . 1646 . 4 bl. [13.] De computo. 1647. 40. bl.) — Exercitatio-num Grsecaium prima de tonologia. Strängnäs 1650. 14 bl.

Översatt: Oratio Matthiae Dresseri de arte moriendi. Thet är: om een konst til at döö. [Sthml 1624. (Def. ex., 25 bl., i KB.)

Källor och litteratur

Källor: Brev till Axel Oxenstierna, RA. — N. Aurelius, Strengnäs stifts herdaminne, 1 (1785); E. M. Dahlin, Bidrag till de matem. vetenskapernas historia i Sverige före 1679 (1875); J. A. Drysén, Lektorer vid Strengnäs gymnasium och h. allm. läroverk från dess stiftelse till närvarande tid (Redogörelse för Strengnäs h. allm. läroverk 1870/71); K. A. Hagström, Strengnäs stifts herdaminne, 1 (1897); B. R. Hall, Johannes Rudbeckius (1911); F. W. Hultman, Sv. aritmetikens historia, 3 (Tidskr. f. matem. o. fysik, 3, 1871); K. F. Karlson, Blad ur Örebro skolas äldsta historia, 1 (1871).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nicolaus Suenonis Nericiensis Buddæus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17134
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nicolaus Suenonis Nericiensis Buddæus, urn:sbl:17134, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.