Meriter

Daug, Herman Theodor, f. 24 apr. 1828 i Göteborg, d. 23 mars 1888 i Uppsala. Elev vid Göteborgs h. lärdomsskola 7 sept. 1838 och vid dess gymnasium 9 sept. 1843; student i Uppsala 4 dec. 1846; fil. kand. 14 dec. 1855; disp. 7 maj 1856; fil. magister 5 juni 1857. Docent i matematik vid Uppsala universitet 31 maj 1856; examinator i studentexamen ht. 1857—vt. 1863; tf. professor i matematik 9 sept. 1858 och ånyo från 15 mars 1859;
e. o. professor i samma ämne 10 apr. 1863; censor 1864—76; adjunkt i matematik 7 febr. 1865; ledamot av studentkårens direktions förvaltningsutskott från vt. 1867; professor i matematik vid Uppsala universitet 20 juni 1867; ledamot av kommittén angående undervisningen i matematik och naturvetenskap inom elementarläroverken 29 apr. 1869—9 okt. 1871; ledamot av redaktionen för Uppsala universitets årsskrift från ht. 1876. Hedersledamot av Göteborgs nation vid Uppsala universitet vt. 1861; LVS 1862; LVA 1875; RNO 1876; LWS 1878.

Gift 1) 14 aug. 1860 i Trollhättan med Kristina Bagge, f. 22 mars 1840, d. 7 dec. 1884, dotter till kamrern vid Trollhätte kanalverk Patrik Bagge och Amalia Heinrich; 2) 21 dec. 1885 i Kungsholms församling i Stockholm med Ebba Mathilda Ellen Hernmarck,

f. 31 maj 1855 i Tammerfors, dotter till norske konsuln Konrad Gustav Knut Hernmarck och Sofia Vilhelmina Donner.

Biografi

Vid nyss fyllda trettio år förordnades D. att uppehålla K. J. Malmstens professur, då denne 1858 erhöll offentligt uppdrag och snart därefter utnämndes till statsråd. Under Malmsten hade matematiken på visst sätt varit vetenskapen på modet, och även D. samlade trots en mera ensidigt vetenskaplig läggning många åhörare, vilka han lyckades entusiasmera för sitt ämne genom utmärkta, av klarhet och stringens präglade föreläsningar. Dessa omfattade under hans långa tjänstetid de viktigare delarna av funktionsteorien och framför allt differentialgeometrien. Det kan förtjäna anmärkas, att D. höstterminen 1864 föreläste över deskriptiv geometri, väl de första vetenskapliga föreläsningar, som hållits över detta ämne i vårt land.

I sitt vetenskapliga författarskap, som huvudsakligen rörde sig på differentialgeometriens och mekanikens områden, ådagalade D. samma goda egenskaper som i sin föreläsningsverksamhet men saknade djupare originalitet. Så innehålla till exempel hans båda avhandlingar i Vetenskaps-societetens Acta, de enda som han låtit trycka på främmande språk, visserligen fyndiga och enkla bevis för satser, som redan tidigare behandlats i litteraturen. Hans lärobok i differentialgeometri i två delar, den sista utgiven posthumt av D: s efterträdare, M. Falk (1894), saknar icke förtjänster men blev hastigt föråldrad och måste helt naturligt träda tillbaka för G. Darboux' och L. Raffy's arbeten.

D. deltog även i sin tids studentliv, i mer än ett kvartssekel (1861—88) satt han i studentkårens direktions förvaltningsutskott, där han nedlade ett utmärkt och ihärdigt arbete.

Författare

Harald J. Heyman.

Arkivuppgifter

Hans efterlämnade handskrifter förvaras i Uppsala universitetsbibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till läran om radius curvatura, radius torsionis och osculerande sferen. Upps. 1856. 4: o (1). 20 s. (Gradualavh.) — Framställning af några formler, som angifva förhållandet mellan curvaturen hos en curva hvilken som helst och curvaturen hos den curva, som innehåller alla mot den förra svarande osculerande sferers centra (VA Öfversigt, Årg. 15, 1858, s. 1—6). — Om coniska oscillationer (ibid., s. 223—236). — Omarbetning af Duhamels bevis för Principe. des vitesses virtuelles (Årsskr. utg. af K. Vet.-societeten i Upsala, Arg. 1, 1860,. s. 149—236). — OrruSimpsonska formeln (VA Öfversigt, Årg. 17, 1860, s. 429—438"). — Undersökning af några corresponderande curvor. Upps. 1861. (1), 56 s. (UUÅ 1861.) — Om approximativ kubatur (VA Öfversigt,. Årg. 22, 1865, s. 415—419). — Trigonometriska satser (Tidskr. f. matem. o. fysik,, Årg. 1, 1868, s. 68—69). "— Om tredje grads eqvationer (ibid., Årg. 2, 1869, s. 19—25). — Om resttermen i den Taylorska serien (ibid., s. -74—75). —¦ Bidrag till en elementär framställning af läran om

integrerande faktorn (ibid., s.. 127—134). — Om formeln ^°~|" ^-~rrl. =

F'(a + \h) / (a + A) — / (o)

= ,—=4 (ibid., s. 215—218). — Om integrering medelst substitution (ibid., / (o + X/t)

s. 253—260). — Anmärkningar beträffande benämningen: naturlig, hyper-bolisk och nepersk logaritm (ibid., Årg. 4, 1871, s. 28—31). — Solution af x8-(-px-[-q = 0 (ibid., s. 31—32). —¦ Approximatif rotutdragning (ibid., s. 201—208). — Om limes för den cirkel, som är omskrifven omkring tvenne tangenter och deras kontaktskorda (ibid., Årg. 5, 1874, s. 38—41). — Redogörelse för formen hos de isodynamiska ytorna kring en vertikal magnetstång (VA Öfversigt, Arg. 31, 1874, N:o 5, s. 21—24, pl. 4—6). — 9m förloppet af den förändring, som en yta undergår, då hon böjes (ibid., Årg. 33, 1876, N:o 8, s. 3—7). — Differential- och integral-kalkylens användning vid undersökning af linier i rymden och bugtiga ytor. D. 1—2. Upps. 1877—94. (9), 199 s.; (5), 178_s. (D. 2 utg. efter förf:s död av M. Falk.) — Quelques formules relatives a la flexion des surfaces réglées. Upps. 1877. 4: o (1), 18 s. (Nova acta R. soc. scient. Upsal, Ser. 3, Vol. extra ordinem, N:o 5.)

Formules pour la détermination des équations d'une courbe dont on connait diverses propriétés relatives a. la courbure ou å la torsion. Upps. 1878. 4: o (1), 29 s. (Ibid, Ser. 3, Vol. 10, N:o 42.)

Handskrifter (samtliga i UB): Egenhändiga utkast till föreläsningar i matematik (sign. A. 31g 1—18). — Anteckningar och manuskript till D:s avhandlingar (A. 31 g 19—-35). — Anteckningar efter D:s föreläsningar under åren 1869—1883 av H. T. Dusen m. fl. (A. 31, 31 a—f, g 36).

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 10 apr. 1863 och 20 juni 1867 (meritförteckn.), RA. — Minnesteckning i tidn. Fyris 26 mars 1888; Uppsala univ. matrikel 1883 (1883).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herman Theodor Daug, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17291
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herman Theodor Daug, urn:sbl:17291, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald J. Heyman.), hämtad 2024-04-17.