Meriter

de Brun, Frans David, f. 4 nov. 1866 i Stockholm, d. 27 dec. 1930 i Saltsjöbaden. Föräldrar: bokbindarmästaren Frans Alfred de Brun och Adelaide (Adéle) Margareta Holm. Elev vid Maria l. elementarläroverk (från 1879 h. latinläroverket å Södermalm) ht. 1876; avlade mogenhetsexamen därstädes 15 maj 1885; student i Uppsala 11 sept. 1885; fil. kand. i Uppsala 13 sept. 1888;. inskrevs vid Stockholms högskola 20 sept. 1888 och idkade där studier i matematik, mekanik och matematisk fysik till och med ht. 1893; fil. lic. i Uppsala 29 apr. 1893; disp. 20 apr. 1895; fil. doktor 31 maj 1895. Ledamot av styrelsen för Svenska glasförsäkrings-a.-b. 1893—1917 och 1918—21 samt bolagets verkställande direktör 1895—1921; genomgick provar vid Södermalms h. allmänna läroverk vt.—ht. 1895; docent i matematik vid Uppsala universitet 20 dec. 1895—7 okt. 1896; vik. adjunkt vid Nya elementarskolan i Stockholm ht. 1898; vik. adjunkt, e. lärare, e. o. lektor eller vik. lektor vid Södermalms h. allmänna läroverk vt. 1899—febr. 1905; ledamot av Storkyrkoförsamlingens skolråd 1904—våren 1908 och 1914—15; adjunkt i matematik, fysik och kemi vid ovannämnda läroverk 8 febr. 1905; av lärarkollegiet förklarad kompetent till professur i matematik och mekanik och till professur i mekanik vid Tekniska högskolan 13 sept. 1912 samt till professur i matematik därstädes 18 dec. 1912; lektor i matematik vid ovannämnda. läroverk 7 mars 1913; tjänstledig 18 apr. 1917—vt. 1921 och från 8 nov. 1921.

Gift 26 nov. 1898 med Marie (Mischa) Natalie Voss, f. 7 juli 1872 i Lybeck, d. 20 mars 1921 i Stockholm, dotter till grosshandlaren Franz Ludwig Friedrich Voss och Wilhelmine Emilie Louise Krüger.

Biografi

de B. infördes av G. Mittag-Leffler i Weierstrass' funktionsteori och intresserade sig tidigt för Poincarés arbeten. Hans första avhandlingar, vilka liksom de flesta av hans följande matematiska arbeten återfinnas i Vetenskapsakademiens publikationer, röra några integraler, som äro hivarianta för vissa av Poincaré i hans avhandling »Mémoire sur les groupes kleinéennes» (Acta mathem., 3) använda substitutioner. I sin doktorsavhandling och en del efterföljande skrifter sysslade de B. med Weierstrass' teori för transformation av irreducibla algebraiska bilder av släktet 4 på normaltyper och kompletterade Weierstrass' bevis i vissa hänseenden. I fortsättningen behandlade han i några mindre uppsatser en del frågor rörande elliptiska funktioner och analytisk talteori samt bestämde en klass hela funktioner, som ha ett multiplikationsteorem. Med användning av härvid vunna resultat företog han jämväl några generalisationer av bl. annat den Weierstrass'ska sigmafunktionen. Även inom dynamiken behandlade de B. ett par problem; ett är att finna en materiel punkts rörelse, som är underkastad en centralkraft, vilken är en funktion av radius vektor, polarvinkeln och hastighetens projektion på polaraxeln och en mot denna vinkelrät axel. Lösningen kan återföras på ett differentialgeometriskt problem. Slutligen skrev de B. även några mindre uppsatser av matematikpedagogiskt innehåll. — Genom ett kroniskt lidande avbröts de B: s verksamhet som lärare i förtid. Den torde emellertid ha präglats av hans självständiga och betydande vetenskapliga, begåvning; särskilt sökte han väcka lärjungarnas intresse for ämnets teoretiska sidor. I årsredogörelsens korta minnesruna hugfästes »hans rena och nobla personlighet: en rättsinnig och rikt utrustad natur, en skicklig och human lärare, en varmt kännande och sveklös kamrat».

Född Nikolaibo och tillhörande en släkt, som i ett par generationer varit bosatt i Stockholm, kom de B. att livligt intressera sig för sin hemstads äldre öden. Sedan han blivit urståndsatt att uppehålla sin lärartjänst, fann han i Stockholmsforskningen ett nytt livsintresse. Bortser man från enstaka mindre skrifter, bl. a. hans minnen från skol- och gymnasieåren (1930), ställde han sig främst målet att insamla och sammanställa faktiska uppgifter av topografisk och personhistorisk samt stundom även av yttre kulturhistorisk art. Med aldrig slappnande energi genomplöjde han särskilt det medeltida källmaterialet till Stockholms historia och utdrog därur fastighetshistoriker, ägarelängder och personförteckningar av förvånansvärd omfattning och mångsidighet. Till all lycka hade han blicken öppen för nödvändigheten att genom registrering göra det ofantliga material, han hopade, tillgängligt ur skilda synpunkter. Åt registreringens svåra konst ägnade han sig icke blott med outtröttlig flit utan även med lidelsefullt intresse för tekniken. En viktig förutsättning för de arbetsuppgifter, de B. företrädesvis utvalde, var hans sinne för helst siffermässigt preciserade fakta. Karakteristisk var också hans strävan att göra sina matematiska insikter fruktbärande för de historiska undersökningarna. Förkärleken för exakta fakta var hos de B. på ett egenartat sätt förenad med en konstruerande och kombinerande fantasi, som många gånger ledde till intressanta uppslag men ej alltid tyglades av tillräcklig kritik. En givetvis kännbar brist vid de svåra uppgifter, han ofta ställde sig, var avsaknaden av vetenskaplig skolning inom arbetsområdet och tillräcklig historisk beläsenhet. Till de drag, som gåvo de B: s författarskap dess särprägel, hörde slutligen en viss polemisk skärpa och iver.

Bland de B: s historiska arbeten märkas den allmänt orienterande översikten »Det medeltida Stockholm» (1911), ett betydande antal uppsatser i Samfundet S: t Eriks årsbok och andra periodiska publikationer samt framför allt de väldiga, i duplicerat skrivmaskinstryck mångfaldigade volymer, där han, främst under titeln »Holmiana et alia» (1922—25), inbärgade frukterna av sina icke ens under hans sista sjukdom vilande forsknings- och registrerings-mödor. Bland de »alia», som falla utanför Stockholmsforskningens område, böra särskilt framhållas den nyttiga registreringen av svenska studenter upptagna i utländska universitetsmatriklar från äldre tid (2 bd) samt en stor, omkr. 500 namn omfattande riddar-längd, vilken visserligen på grund av materialets opublicerade skick icke gör anspråk på fullständighet men givetvis skänkt medeltidsforskningen ett mycket nyttigt och tidsbesparande hjälpmedel. Överhuvud gäller om de B: s arbeten, att de måste användas med den kritik, som betingas av ovan antydda metodiska svagheter och den självklara omöjligheten att undvika inadvertenser vid ett så gigantiskt stoff. Men detta hindrar icke, att hans sammanställningar och register öppna snabb tillgång till en stor rikedom på personhistoriska och topografiska upplysningar, vilka tidigare ofta varit praktiskt taget oåtkomliga. De tjänster, han därigenom gjort Stockholmsforskningen och medeltidsforskningen i allmänhet, komma utan tvivel att visa sig vara av bestående och mycket fruktbärande art.

Författare

B. Boёthius. H. J. Heyman.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bevis för några teorem af Poincaré (VA Öfversigt, Årg. 46, 1889, s. 677—689). — Analytisk härledning af eqvationerna för de ytor och linier, som äro invarianta för den Poincaré'ska generaliserade sub-stitutionen samt några geometriska egenskaper hos sådana invarianta ytor och linier (ibid, Årg. 47, 1890, s. 135—162). — Invarianta uttryck för den Poincaréska generaliserade substitutionen (ibid, s. 265—281). — Rotation kring fix punkt. [1]—3 (VA Öfversigt, Årg. 50, 1893, s. 455—468; Arkiv f. matem, Bd 4, N: o 5, 1907; 4 s.; Bd 6, N: o 5, 1909; 10 s.). — Bidrag till Weierstrass' teori för algebraiska funktioner. Upps. 1895. 4: o (1), 84, (1) s. (Gradualavh.) — Till teorien för algebraiska funktioner (VA Öfversigt, Årg. 53, 1896, s. 315—322). — Om invarianta hyperelliptiska likheter (ibid, Årg. 54, 1897, s. 173—184). — Einige neue Formeln der Theorie der ellipti-schen Functionen. [lj—2 (ibid, Årg. 54, 1897, s. 309—316; Arg. 55, 1898, s. 523—531). — Zu dem Probleme der Zuriickfiihrung Abelscher Integrale erster Gattung in elliptische (ibid, Årg. 54, 1897, s. 413—449). — Sur le mouvement d'un point materiel, sollicité par une force centrale (ibid, Årg. 56, 1899, s. 107—112). — Sur les fonctions entiéres qui admettent un théoreme de multiplication. Sthm 1905. 12 s. (Arkiv f. matem, Bd 2, N:o 10.) — Om cirkeln. En elementär framställning för skolans högsta klasser. Sthm 1 906. 17 s. — Sur une généralisation des fonctions sigma. 1—6. Sthm 1908—09. 25 s.; 19 s.; 6 s. (Arkiv f. matem, Bd 4, N: o 26; Bd 5, N: o 7 & 20.) — Några ord om matematiken och matematikundervisningen i våra elementarskolor (Pedag. tidskr, Årg. 44, 1908, s. 287—294). — Sur une généralisation de la fonction gamma. [1]—2. Sthm 1908—09. 10 s.; 6 s. (Arkiv f. matem, Bd 5, N: o 10 & 19.) — Sur les généralisations des fonctions gamma et sinus. Sthm 1908. 9 s. (Ibid, Bd 5, N: o 11.) — Försök till bestämmande av 1400-talets gamla och nya aln (Fornvännen, Årg. 3, 1908, s. 128—136). — Svenska ¦glasförsäkringsaktiebolaget, Stockholm. 1884 '/« 1909. Sthm 1909. 4: o 15 s. (Anon.) — Un théoreme sur les nombres premiers. Sthm 1909. 4 s. (Arkiv f. matem, Bd 5, N: o 25.) —Referat af ett bevis af Lazzeri för additionsteoremen för cosinus och sinus (Pedag. tidskr, Årg. 45, 1909, s. 477). — Sur le mouvement d'un solide autour d'un point fixe. Sthm 1909. 17 s. (Arkiv f. matem, Bd 6, N:o 9.) — Anmälan av Ivar Jonsson: Handbok vid astronomiundervisningen. Sthm 1908 (Pedag. tidskr, Årg. 46, 1910, s. 46—50; genmäle häremot av I. J:son Malmborg, ibid, s. 238—239, med svar av de B, ibid, s. 504—505). — Un théoreme sur les déterminants. Sthm 1910. 3 s. (Arkiv f. matem, Bd 6, N:o 25.) —¦ Note sur le tétraédre (Mathesis, Sér. 3: T. 10, 1910, s. 115—117). — Bidrag till det medeltida Stockholms topografi. Rec. af Alf. Lundgrens hemortslära (Samf. S:t Eriks årsbok, 1910, s. 104—111). — Sur une extension å 1'espace å n dimensions du théoreme de cosinus. Sthm 1911. 5 s. (Arkiv f. matem, Bd 6, N:o 37.) — Reciproka ekvationer (Pedag. tidskr, Årg. 47, 1911, s. 175—183). — Det medeltida Stockholm. Sthm (tr. Upps.) 1911. 63 s. — Den skriftliga behandlingen av matematiska skoluppgifter. Sthm 1911. 22 s. •— Quelques fonctions entiéres qui admettent un théoréme de multiplication. Sthm 1911. 11 s. (Arkiv f. matem., Bd 7, N:o 22.) — Sur quelques équations diophantiques (Mathesis, Sér. 4: T. 1, 1911, s. 174—177). — Reglerade ytor såsom asymptoter till buktiga ytor. Sthm 1912. 5 s. (Arkiv f. matem., Bd 8, N:o 5.) — Vinkelns tredelning (Pedag. tidskr., Arg. 48, 1912, S. 156—157). — Några formler för fyrhörningen och tetraedern (Årsredogörelse för högre allm. läroverket å Södermalm, 1911/12, s. I—VIII). — En vandring genom det medeltida Stockholm (Samf. S:t Eriks årsbok, 1912, s. 141—186). — Une généralisation des équations réciproques (Nyt Tidsskr. f. Matem., Aarg. 25, 1914, Afd. B, s. 55—63). — Bidrag till kännedomen om Stockholms stads äldsta skola (Årsredogörelse för högre allm. läroverket å Södermalm, 1913/14, s. III—XIV; ingår även i nästföljande arbete). — Från det gamla Stockholm. Sthm 1914. 4: o XXIV s. (Numr. uppl., 150 ex.) — Ägarelängderna för kvarteret Rådstugan under 1400- och 1500-talen (Samf. S: t Eriks årsbok, 1914, s. 8—18). — Kort beskrivning över Storkyrkan i Stockholm (ibid., s. 137—148). — Agnafit och Sotaskär. Sthm 1915. 32 s. — S:t Nicolai port i gamla tider (Samf. S:t Eriks årsbok, 1915, s. 1—29, jämte tillägg, ibid., 1917, s. 143). — Anteckningar rörande Svartbrödraklostret i Stockholm (ibid.,

1916, s. 13—58, jämte tillägg, ibid., 1917, s. 143—144). — Anteckningar rörande medeltida gillen i Stockholm (ibid., 1917, s. 34—79). — Fundations-breven för S: ta Barbaras kor i Stockholms storkyrka, översatta från plattyska av Martha Voss, med kommentarier av Frans de Brun (ibid., s. 80—92). ¦— Viktsenheterna i Sverige under vikingatiden, fl]-—2 (Fornvännen, Årg. 12,

1917, s. 56—66; Årg. 14, 1919, s. 232—240; inlägg mot-de B:s uppsatser av T. J. Arne, ibid., Årg. 13, 1918, s. 61—64; Årg. 14, 1919, s. 241—245). — Matrikel öfver borgmästare och rådmän samt stads- och magistratssekreterare i Stockholms stad och norra förstaden (Stockholms rådhus och råd, Afd. 2. Sthm 1915—18. 4: o XV, (1), 361, (1) s, 14 portr.; tills, med G. Elgen-stierna, I. Simonsson & N. Östman). — Några aritmetiska satser (Nyt Tidsskr. f. Matem., Aarg. 29, 1918, Afd. A, s. 49—54). — Utdrag ur Erik Gustaf Liedbecks dagböcker för åren 1745, 1747 och 1766, rörande hans samvaro med Linné (Sv. Linné-sällsk. årsskr., Årg. 1, 1918, s. 158—159). — Österåkerskåpet i Stockholms storkyrka (Fornvännen, Årg. 13, 1918, s. 91—96).— Mellanmursgatan (Holmia, Årg. 1, 1918, s. 47—49). — Guldsmeder i Stockholm åren 1420—1560 (Samf. S:t Eriks årsbok, 1918, s. 164—179). — Apotek och apotekare i det gamla Stockholm (Farmaceutisk revy, Arg. 17,

1918, s. 575—579). — Betydelsen av det medeltida ordet forfader (Språk o. stil, Årg. 19, 1919, s. 28—30; inlägg häremot av Stig Olsson Nordberg, ibid., s. 230—233, varpå följde ytterligare uttalanden i ämnet av de B., ibid., Arg. 20, 1920, s. 82—88 och 222—225, av Nordberg, ibid., s. 219—221). — Vinkelbegreppet (Årsredogörelse för högre allm. läroverket å Södermalm, 1918/19, s. I—X). — Bland gator, gränder och brinkar i det gamla Stockholm (Samf. S:t Eriks årsbok, 1919, s. 102—159). — Anmälan av Jönköpings stads tankebok 1456—1548, utg. af Carl M. Kjellberg, Jönköping 1919 (Hist. tidskr., Årg. 39, 1919, rec, s. 45—56). — Stockholms borgmästare och rådmän i äldre tid, tillägg och rättelser till festskriften Stockholms rådhus och råd, 2 (Personhist. tidskr., Årg. 21, 1920, s. 132—144). — Strödda bidrag till Värmdö skeppslags äldre historia. Upps. 1920. 58 s. (Upplands fornm.-fören. tidskr., Bd 8: Bil. 2.) — Myntmästare i det medeltida Stockholm (Kungl. mynt- och justeringsverket, Årsberättelse 1920, Bil. 11, s. 116—120). — De fyra räknesätten (Pedag. tidskr., Årg. 57, 1921, s. 234—237). — Identifiering av några medeltida kvinnonamn (Personhist. tidskr., Årg. 22, 1921, s. 204—208). — Det äldsta Stockholm och dess fasta försvar (Samf. S:t Eriks årsbok, 1921, s. 61—79). — Vinstugor och värdshus i Stockholm i början av 1600-talet (Samf. S:t Eriks årsbok, 1922, s. 29—48). — Storkyrkans egendomar, stiftelser och personal under medeltiden (Sveriges kyrkor. Stockholm. Bd 1 : S. Nikolai eller Storkyrkan, Sthm 1924—28, s. 1—94). — Frostvikens första nybyggare på 1700-talet (Fornvårdaren, Bd 1, 1923—26, s. 28—36; ett tillägg härtill: Ännu några ord om Jorms och Jormliens första bebyggelse, ibid., Bd 2, 1927—30, s. 369). — Ett kapitel ur den matematiska estetiken (Årsredogörelse för högre allm. läroverket å Södermalm, 1926/27, s. 1 —14). — Tid, trafik och klockgjutare. Vimmerby 1927. 16 s. — Frostvikens sockens bebyggelse 1750—1825 (Jämtländska studier. Festskrift till Eric Festin, Östersund 1928, s. 16—50). — Strödda anteckningar om Frostvikens socken och dess innevånare (Fornvårdaren, Bd 2, 1927—30, s. 154—166). — Minnen från Maria skola och Södra latin. 2: a omarb. uppl. Sthm (tr. Vimmerby) 1930. 22 s. — Generaliseringar av medianer och bissektriser i trianglar (Tidskr. f. elem. matem., Årg. 13, 1929—30, s. 132—137). — Magister Jacobus Gislonis, stamfader för den finska släkten Svanfelt (Personhist. tidskr., Årg. 31, 1930, s. 210—212). — Smärre meddelanden i tidningar och tidskrifter.

I duplicerad maskinskrift (50 ex.): Holmiana et alia. Bd 1—6. Sthm 1922 —25. Fol. (2), 323, (1) s., 1 karta; (2), 249 s., 2 kartor; (l),272s.; (l),579s.; (1), 858 s.; (1), 330 s. [Utförlig innehållsförteckning även i de B:s Varia, se nedan.] — Svenska studenter. Sthm 1926. Fol. (1), 462 s. — Person- och ortnamnsregister till Stockholms stads skottebok åren 1501 —1509. Sthm 1927. Fol. (1), 87 s. — Noter och register till Stockholms stads räkenskaper 1431 — 1440, 1460—1473. Sthm 1928. Fol. (1), 46, (1) s. — Stockholms storkyrka, strödda anteckningar. Sthm 1928. Fol. (1), 33 s. — S:t Nikolai kyrkas dopbok från och med 1611 till och med 1622, i sammandrag utg. med register. Sthm 1929. (1), 159 s. — Minnen från Maria skola och Södra latin. Sthm 1930. Fol. — Register till Stockholms stads jordebok 1420—1498. Sthm 1930. Fol. (1), 253 s. — Stockholms stads inre kvarter nr 1—59 åren 1703—1770. Sthm 1930. Fol. (1), 29 s. — Varia. Sthm 1931. Fol. (1), 47 s.

Handskrifter: Frostviksbor och Frostviksbyar 1750—1870 (Frostvikens församlings kyrkoarkiv, Gäddede). — Frostviksbor och Frostviksbyar 1871—¦ 1900 (ibid.). — Dessutom förarbeten till de B:s arbeten, särskilt ang. Stockholm och Värmdö, som innehavas av de B: s dotter, fröken Margareta de Brun, Saltsjöbaden.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 7 mars 1913 samt (ang. professurerna) 31 dec. 1912, 28 mars och 31 dec. 1913 (meritförteckn.), RA. — de B:s skrifter; nekrolog i Personhist. tidskr., 1931; Inbjudning till övervarande av års-examen vid h. allm. läroverket å Södermalm vt. 1913 och vt. 1931; Y. Dahl, Lärarmatrikeln 1922 (1923). — Se i övrigt, ang. de B:s släkt: G. Elgen-stierna, Sv. släktkalendern 1913, 17 o. 27 samt där anförd litteratur.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans D. de Brun, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17324, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boёthius. H. J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17324
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans D. de Brun, urn:sbl:17324, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boёthius. H. J. Heyman.), hämtad 2024-04-25.