Meriter

Gideon Herman de Rogier, f. 16 nov. 1738 i Vadstena, d. 16 jan. 1814 i Norrköping. Föräldrar: prosten Herman Gideon De Rogier och Catharina Törner. Skolundervisning i Linköpings trivialskola och gymnasium; student vid Uppsala univ. 17 maj 1757; fil. kand. 28 nov. 1763; fil. mag. 18 juni 1764; med. lic. 29 nov. 1771; med. doktor (primus) 15 juni 1780. — Ogift.

Biografi

D: s moder tillhörde en bekant östgötsk kultursläkt. I Uppsala studerade D. i 20 år och utövade där även lärarverksamhet. Som informator för två söner till kommerserådet J. D. Wahrendorff reste D. 1777 till London och Oxford samt var med dem 1777—79 i Edinburgh, där han studerade medicin och botanik; de besökte sedan Frankrike, Schweiz, Holland och Tyskland. D. blev vän med den tysk-judiske filosofen Moses Mendelssohn. I Göttingen uppehöll sig D. ett år och studerade där bl. a. veneriska sjukdomar. Han återkom 1782 till Sverige. Redan i juni 1789 finner man D. som ägare av säteriet Ålspånga i Bettna socken, Södermanland; han försålde gården senare, troligen 1793, och levde som äldre i Norrköping.

D. torde icke i större utsträckning ha utövat medicinsk praktik, men att han likväl icke varit overksam ser man av ett påpekande, att D. kostnadsfritt givit läkarvård åt många obemedlade. I brev 1786 till J. H. Lidén intresserade han sig för Mesmers animala magnetism men ironiserade bl. a. över dess utövare översten frih. C. G. Silfverhielm. D. representerar den i Sverige mindre vanliga typen privatlärd, var en varm anhängare av upplysningen och tillhörde J. H. Lidéns vänkrets. Sin litterära verksamhet började D. med översättningen av L. Eulers »Bref till en tysk prinsessa» 1786—87, vari även meddelades en biografi över Euler. Emellertid hade D. säkerligen i England fått uppslaget till de tidskriftsplaner, som han sedan förverkligade jämte topografen Johan Fredrik Bagge (1744— 1805). I dec. 1789 utsändes ett av Bagge redigerat »Provstycke» av tidskriften Journalisten, som skulle innehålla i synnerhet översättningar från engelska med »upptäckter, rön och försök till vetenskapernas, allmänna och enskilda hushållningens samt konsternas och slöjdernas förkovran, alla beprövade grunder och säkra genvägar till det angelägna uppfostringsverkets upphjälpande; alla berömliga och mänskligheten hedrande gärningar; alla avhandlingar till hjärtats och sedernas förbättring». D. avsåg sålunda en allmän tidskrift efter de moraliserande engelskas mönster och med utilistisk syftning. Tidskriften, som var vackert illustrerad med kopparstick av Fr. Akrel, utkom med ganska brokigt innehåll från 1790 häftesvis under fyra år. Den innehöll t. ex. biografier över stora män (Newton, Voltaire, Rousseau, Shakespeare, Franklin, Rubens, Haydn, Pitt m. fl.), hushållsråd av för 1700-talets ekonomientusiasm kännetecknande slag, små sedelärande berättelser, skildringar av städer och orter samt recensioner av engelska böcker. Men även förekommo bidrag av t. ex. typen »Berättelse om en hisklig, hittills föga kännd orm, som finnes på ön Ceylon» med rafflande innehåll. På Ålspånga sökte D. samtidigt förverkliga sina idéer som lanthushållare. Han var även stor konstvän och särskilt älskare och kännare av musik. Utom med Liden hade D. i varje fall 1779—82 förbindelser med P. J. Bergius. Meurling karakteriserar D. som anspråkslös, saktmodig och godhjärtad, och Sacklén skildrar honom som »kvick, fintlig och skämtande utan att såra, tillika redlig, ömsint, trofast och uppriktig»; han var »älskad och högaktad av var man och hans sällskap för alla angenämt». D: s brevstil är okonventionell och humoristisk. Till Linköpings stiftsbibliotek donerade han omkr. 800 volymer, mest i medicin, samt gav ett stipendium till Linköpings gymnasium. I nämnda stiftsbibliotek finnas två D: s anteckningsböcker från 1753, den ena innehållande gåtor, recept, föreskrifter m. m. (sign. E 57), den andra med »några rara recepter» (sign. M 57) samt ett brev från D. till J. A. Lindblom. — Brev från D. till P. J. Bergius finnas i Bergianska avskriftssamlingen (bd 18—20), Vetenskapsakademiens bibliotek, samt 14 brev (1786--93; avtryckta eller refererade i Lundgrens nedan anförda arbete) till J. H. Lidén jämte ett (1788) till L. H. Rääf i Uppsala univ.-bibliotek.

Författare

C. D. Josephson. Bengt Hildebrand.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum, Sect. 1 (1778). — b) övriga skrifter: Utdrag af et bref från doct. Joh. David Schöpff ... angående opii verkan i veneriska tilfällen; insändt från Göttingen af herr doct. Gideon Herman de Rogier (Veckoskrift för läkare och naturforskare, Bd 3, 1782, s. 1—5). — Utdrag af hr. doctor de Rogiers bref om doct. Hopes sätt at sköta rheum palmatum... 1779 (ibid., Bd 4, 1783, s. 74—75). — Utgivit: Journalisten, eller utwälda samlingar i blandade ämnen hämtade i synnerhet utur de nyaste och bästa engelska journaler... T. 1—4. Sthm [1789—] 1792—94. (Utg. anon.; föret, i provtr. 1789 undert, tills, med J. F. Bagge). [Ang. provtr. och uppl. se B. Lundstedt, Sveriges periodiska litteratur, 1 (1895), nr 291]. — Översatt: L.Euler, Bref till en tysk prinsessa, i åtskilliga physiska och philosophiska ämnen. D. 1—3. Sthm 1786—87. 3 bl., XXXII s., 4 bl., 316 s., 2 bl., 5 pl.-bl.; 6 bl., 360 s., 3 pl.-bl.; 8 bl., 360 s., 6 pl.-bl. (Övers, anon.) 2: a uppl. 1793—97. [Var.-ex. av 2: a uppl., D. 1, med tr.-året 1795].

Källor och litteratur

Källor: A. Holmberg, Den Bergianska avskriftssamlingen i Kungl. Vetenskapsakademiens bibliotek (1938); Hj. Lundgren, På skilda stigar (1939); C. Meurling, Parentation öfver . . . Gideon Herman de Rogier, hållen vid prest-mötet i Linköping (1820 (1821); K. G. Oden, Östgötars minne (1902); J. F. Sacklén, Sveriges läkare-historia, 2:2 (1924); Sv. biogr. lexikon, N. F. 9 (1883; av J. G. Cfarlén]); Sv. konversationslexikon, 3 (1848); J. A. Wester-lund, J. A. Setterdahl & E. Meurling, Linköpings stifts herdaminne, 4:3 (1929); meddelanden från Stifts- o. landsbiblioteket i Linköping.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gideon Herman de Rogier, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17488, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson. Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17488
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gideon Herman de Rogier, urn:sbl:17488, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. D. Josephson. Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-04-23.