Biografi

Djäkn, medeltidssläkter. Ordet D. (Diekn, Djekn, Djäkn, Djäken, o. s. v. av lat. diaconus) såsom tillnamn förekommer i Sverige från 1200-talets slut och var under medeltiden vanligt samt synes i allmänhet blott ha betecknat viss skrivkunnighet hos bäraren, ibland troligen också förfarenhet i rättsvård.. Det var således egentligen icke något släktnamn, synes aldrig ha gått i arv och fördes av personer tillhörande vitt skilda ätter och med helt olika vapen. Bland mera kända dylika bärare av namnet må nämnas t. ex.: riddaren Torkel Erengislesson Djäkn (vapen: båt) 1299—1311 (se bd 5, s. 309); fogden och lagmannen, riddaren Jakob (Jeppe) Abrahamsson Djäkn (se denne) 1377— 1406; fogden, hövitsmannen och häradshövdingen Esbjörn Kris-tierns son Djäken (se denne) 1387—1414 (vapen: 2 hjorthorn) samt riksrådets tyskbördige skrivare väpnaren Johan Fredebern (levde 1444, var d. sept. 1449) eller Hans Djäkn, vilken karakteristiskt nog även kallas Hans skrivare (se Fredebern, J.).

Ehuru den genealogiska litteraturen oegentligt talar om flera släkter D., är det endast en, som mera allmänt går under detta namn, nämligen Lydekessönernas ätt i Finland: Diekn, Djekn eller Djäkn. Sannolikt var släkten av tyskt ursprung. Bofasta i Finland voro bröderna Klas Lydekesson Djäkn (se nedan 1) och Bengt Lydekesson, vilkas fader uppges ha hetat Lydeke Olofsson. Klas Lydekesson hade tre söner, bland dessa Henrik Klas son (se nedan 2) och riddaren Arvid Klasson, omnämnd 1439—59 (var d. 1460), samt sju döttrar. Fem av de till vuxen ålder komna blevo ingifta i Finlands främsta frälsesläkter: Tawast, Svärd, Kurck, Bidz (se bd 4, s. 140) och Horn. En stor del av Klas Lydekessons rika jordagods gingo genom dem över till nya ätter, ty Klas' ättegren utdog med sönerna. — Även Bengt Lydekesson stod i främsta ledet av sin tids finska adel. Han omtalas som fogde eller hövitsman på Tavastehus 1416 och 1437—43 och som häradshövding i övre Satakunda 1420—59. Såsom riksråd deltog B. L. i rådsmötena på Långholmen vid Stockholm i aug. 1435, i Kalmar sensommaren 1436 och i Söderköping okt. s. å. samt i Tälje aug. 1438. Bengt Lydekesson var medlem av Helga tre konungars brödraskap i Åbo och gav vid flera tillfällen gåvor till Åbo domkyrka, sist 1460. Ätten utgick på manssidan med hans son Petrus Benedicti, som var kyrkoherde i Karkku 1484; dennes syster var ingift i ätten Tawast.

Författare

Eric Anthoni.

Källor och litteratur

Källor: Registrum ecclesue Aboensis eller Abo domkyrkas svartbok, utg. genom R. Hausen (1890); Finlands medeltidsurkunder, utg. genom R. Hau-sen, 1—5 (1910—28); Kansallinen elämäkerrasto, 1 (1927). — Jully Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, [1]—4 ("1909—16); [G. Z.] Yrjö Koskinen, Suomenmaan keskiaikaisesta aatelistosta (Historiallinen arkisto. 8. 1884).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Djäkn, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17572
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Djäkn, släkt, urn:sbl:17572, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eric Anthoni.), hämtad 2024-04-19.