Hans Hansson Dober

Född:1564 omkring
Död:1627-10-07

Riksdagsledamot, Kirurg, Organist, Lagläsare, Assessor


Band 11 (1945), sida 319.

Meriter

1. Hans Hansson Dober (Dobber t), f. omkr. 1564, d. 7 okt. 1627. Bårdskärarlärling i Stockholm på 1580-talet; kirurg i Västerås omkr. 1587; organist där; stadsskrivare där före 1599 och ännu 1603; lagläsare omkr. 1600, tjänstgjorde dels i Västmanland, i varje fall 1606—10 i Väsby gårds län och Sala bergslag, 1609—12 i Norrbo, Siende och Tuhundra härader samt 1613 i Lundbo bergstingslag och Sala gravas tingslag, dels i Uppland 1600—27 i Simtuna och Torstuna härader samt i varje fall 1611—12 i Trögds härad och 1613—21 i Våla härad; greve Abraham Brahes underlagman i Öster-och Västerdalarne troligen 1602; assessor i Svea hovrätt 16 febr. 1614; av K. M:t utsedd 2 juli 1617 att jämte fem andra personer förrätta syn mellan SkeboholmochHarbro i Uppland; representant för Västerås stad vid riksdagen i Stockholm 1599 och vid utskottsmötet i Örebro 1606. G. omkr. 1587 i Stockholm m. Kerstin Andersdotter Lang, d. mars 1645, vars fader var av preussisk släkt och modern från Stora Tuna i Dalarna.

Biografi

I Stockholm fanns ett bårdskärarskrå sedan 1400-talets slut. I Sverige voro under 1500-talet skråets flesta medlemmar tyskar, och så förblev förhållandet långt fram i tiden. Som bårdskärare eller stadskirurg verkade i Stockholm på Johan III: s tid mäster Hans från Gävle (d. 1589), vilken synes ha varit föreståndare vid tyska kyrkan i huvudstaden 1584—85. I hans tjänst kom D. (eller Hans Dobbert, som han också skrives i tidens handlingar), tydligen som lärling, men slog sig i samband med sitt giftermål ned i Västerås; mäster Hans' i Gävle dotterson Thomas Eliers blev sedan D:s svärson (se släktart. ovan). I Västerås förde D:s mångkunnighet honom snart in på en administrativt-juridisk bana. Hertig Karl lät genom greve Mauritz Leijonhufvud kalla honom till lagläsare, och sedan tog Abraham Brahe »mäster Hans» till underlagman. Under sin långa praktiska verksamhet i rättskipningens tjänst fick D. stort anseende som domare. Till följd härav blev han en av dem, som kommo att förordnas till bisittare i Svea hovrätt redan vid dess inrättande 1614. Vid sidan av assessoratet fungerade han dock fortfarande periodvis som underrättsdomare ända till sin död, vilket medförde, att han stundom försummade sin tjänst i hovrätten (se t. ex. hovrättens registratur 18 sept. 1616 och 12 sept. 1620). De domböcker, som D. i egenskap av lagläsare i Uppland förde 1599—1627, ha ingående granskats av K. G. Westman, varav framgått, att D:s domböcker i gemen utmärkas av vissa påfallande särdrag i jämförelse med andra samtida uppländska domböcker. Framför allt präglas de av en konservativ egenart, som särskilt låter nämnden intaga en ovanligt stark ställning i förhållande till lagläsaren. D. innehade en kort tid häradshövdingeräntan från Svartlösa härad (omkr. 1619—20) och därefter motsvarande ränta från södra mötet på Öland. — Fem brev (1608—18) från D. till Axel Oxenstierna finnas i Oxenstiernska saml. och sex brev (1602—16) från D. till Abraham Brahe finnas i Skoklostersaml., fol., vol. 8, allt i Riksarkivet; i sistnämnda volym finnas även fyra svarskoncept 1616 av Brahe.

Författare

J. B. Almquist.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor (utom under släktart. och ovan nämnda): Biographica, Svea hovrätts registr. 28 nov. 1615, brev från D. till Svea hovrätt 1617—18 (i dess Libri supplicationum, 1—2) samt strödda anteckn. av advokatfiskalen i Svea hovrätt, allt i RA; Uppländska domböcker, Uppsala landsarkiv, RA, KA. — Abraham Brahes tidebok [utg. av R. Stenbock] (1920); Axel Oxenstiernas, skrifter och brevväxling, 2:1 (1888), 2:12 (1930); Borgarståndets riksdagsprotokoll före frihetstiden [utg. genom N. Ahnlund] (1933); Johannes Rudbeckius dagbok, utg. av B. Rud. Hall (1938),.s. 55, 57. — A. Anjou, Kongl. Svea hofrätts presidenter samt embets- och tjenstemän 1614—1898 (1899); H. Cnattingius, Den centrala kyrkostyrelsen i Sverige 1611—1636 (1939); G. E. Fahlcrantz, Rättfärdighet i rättsskipning, 1 (1903), s. 227; S. Ljung, Erik Jöransson Tegel (1939); J. F. Sacklén, Sveriges läkarehistoria, Suppl. (1835), s. 522; F. Wernstedt, Ståthållaren Christopher Wernstedt 1542—1627 (1929); K. G. Westman, Häradsnämnd och häradsrätt under 1600-talet och början av 1700-talet (HVS Skrifter, 24:18, 1927). s. 27 ff.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Hansson Dober, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17578, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. B. Almquist.), hämtad 2019-07-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17578
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Hansson Dober, urn:sbl:17578, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. B. Almquist.), hämtad 2019-07-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se