Meriter

Dufvenberg, Carl Oscar, f. 2 okt. 1844 i Nyköping, d. 27 mars 1907 i Stockholm. Föräldrar: garverifabrikören Hans Dufvenberg och Johanna Maria Oxelgren. Elev vid Nyköpings l. elementarläroverk 1852—58 och vid Stockholms gymnasium 1858— 1862; student vid Uppsala univ. 15 maj 1862; fil. kand. där 14 dec. 1871; disp. i Uppsala 28 mars 1894; fil. doktor där 31 maj 1894; provar vid Nyköpings h. elementarläroverk 1872; vik. lektor där 1873—74 och ht. 1874; vik. kollega och e. lärare vid Maria 1. allm. läroverk i Stockholm 1877—79; e. lärare vid h. latinläroverket å Södermalm 1879—84; vik. lektor där 1884—86; utnämndes 26 nov. 1884 till kollega vid Jakobs 1. allm. läroverk i Stockholm (från 1905 Jakobs realskola) och tjänstgjorde där fr. o. m. ht. 1886 till sin död; var därjämte 1880—90 lärare vid Wallinska skolan och från skolans bildande 1881 till sin död 1907 lärare vid Södermalms h. läroanstalt för flickor.

G. 19 aug. 1890 i Ljugarn (Gotl.) m. Bertha Maria Elisabeth Lutteman, f. 20 juli 1861 i Ljugarn, d. 19 juni 1944, dotter av sjökaptenen Jacob Lutteman och Sofia Christina Amalia Bandhold.

Biografi

När Oscar D. vid 50 års ålder disputerade på avhandlingen »Modersmålet som centralt läroämne», var denna märklig redan därigenom, att den var det första doktorsspecimen, som gjorde ett pedagogiskt ämne till föremål för vetenskaplig undersökning. D. framlade här sin pedagogiska grundsyn, vilken sedan gick igen i alla hans följande skrifter. Han hävdade, att modersmålet är det ämne, som mer än något annat kan och bör åtaga sig den formella bildningen. Detta sker i viss utsträckning genom den enligt D. relativt centrala uppgiften, grammatik, och den relativt självständiga, litteraturhistoria, samt de mera underordnade uppgifterna: danskt, norskt och fornnordiskt språk och litteratur, stilistik, poetik m. m. Men de absolut centrala och viktigaste uppgifterna förmodersmålsundervisningen äro likväl litteraturläsningen och framför allt de i egentlig mening produktiva och därför enligt D. högsta uppgifterna, nämligen diskussionsövningar, fria föredrag och uppsatsskrivning. D. ville bevisa sin tes med hjälp av en ofta ganska svårtillgänglig filosofisk apparat, vilket nog bidragit till att hans avhandling kanske ej vann det beaktande den förtjänat, ty då han så starkt betonade modersmålsundervisningens produktiva uppgifter, var han i viss mån före sin tid. D. var varm anhängare av Boströms filosofi, men i sin strävan efter att för alla företeelser finna formella definitioner blev hans ståndpunkt alltför formalistisk. Den utsattes också för rätt skarp kritik. D: s med mycken omsorg och tankeskärpa framlagda bevisföring genomlyses emellertid av ett verkligt patos för huvudtesen: modersmålets centrala betydelse för undervisningen. Han krävde också ett avsevärt större utrymme för modersmålet på schemat. D: s filosofiska inriktning var naturligtvis orsaken till att han räknade filosofi som det viktigaste ämnet jämte modersmålet på det högre skolstadiet. Med D: s syn på modersmålet som läroämne sammanhänger på det närmaste hans åsikt om de främmande språkens betydelse för undervisning och bildning. Då modersmålet kan åtaga sig alla de formellt bildande uppgifter, som latinet en gång ensamt företrädde, bör latinet avlägsnas ur de lägre klasserna. De främmande levande språken ha, ansåg D., också fått alldeles för stort utrymme inom läroverken, och språkstudiernas värde för allmänbildningen har överskattats. D. krävde en radikal inskränkning av undervisningen i främmande språk. Den formella bildning, som latin och främmande levande språk enligt vanlig uppfattning skulle ge, ansåg han mycket bättre bibringas genom modersmålet. Enligt D. räcker det för allmänbildningen med endast ett främmande språk, vilket skall vara levande och bör läras grundligt. Övriga språk böra hänskjutas till fackutbildningen. D. hälsade med tillfredsställelse realskolans tillkomst 1905, varigenom ju latinet försvann ur den lägre skolan. Däremot kritiserade han skarpt gymnasiets organisation. Detta boide ej ha ett allmänbildande syfte utan återgå till sin egentliga (och ursprungliga) uppgift att ge en (förberedande) fackbildning, lämplig som grundval för studier vid universitet och högre fackskolor. D. föreslog för sin del fyra gymnasielinjer med avsevärt begränsat antal ämnen inom samtliga.

D; var enligt samstämmiga vittnesbörd en framstående, nitisk lärare. Trots den tyngd, som utmärker hans pedagogiska författarskap, märker man det brinnande intresse för undervisningens främjande, som ligger bakom hans insats. Till många företeelser inom den samtida pedagogiska utvecklingen ställde han sig mycket kritisk. Ehuru hans hälsa de sista åren ej var så stark, var han ända till dagen före sin död sysselsatt såväl med sin lärargärning som med korrekturläsning av sin sista pedagogiska artikel.

Författare

Erik Brevner.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kantat vid den högtidliga invigningen af Nyköpings högre allmänna läroverks nya lärohus den 22 september 1880. Nyköping 1880. 4 bl. — Modersmålet på skolans mellanstadier (Pedag. tidskr., Årg. 29, 1893, s. 392—406). — Modersmålet som centralt läroämne. Sthm 1894. 2 bl., 118 s., 1 bl. (Akad. avh. Upps.) Rec. av Nat. Beckman, Om innehåll och form vid undervisningen i modersmålet (Pedag. tidskr., Årg. 32, 1896, s. 353—367); svar av D., Om innehåll och form... Genmäle... (ibid., s. 721—731); replik av B. (ibid., Årg. 33, 1897, s. 136). — Talöfningar och deras betydelse vid undervisning i modersmålet (Pedag. tidskr., Årg. 30, 1894, s. 323—337). — Främmande språk och allmänna läroverk. Försök till en slutlig uppgörelse i fråga om språkundervisningen. Sthm 1897. 4:o 1 bl., 71, (1) s. (Inbjudning till öfvervarande af årsexamen vid Högre reallärov. i Stockholm och Jakobs lägre allm. lärov., vårterm. 1897). — Hvart leder utilitarismen i språkundervisningen? Nytt och gammalt i en af skolans lifsfrågor (Verdandi, Årg. 15, 1897, s. 13—34). — Inskränkning i språkundervisningen (ibid., Årg. 18, 1900, s. 34—62, 73—88). — Organisation af språkundervisningen (ibid., Årg. 18, 1900, s. 281—307). — Uppfostran och allmän medborgerlig bildning. Ett utkast (ibid., Årg. 19, 1901, s. 73—95, 137—161). — En segsliten fråga. Afgångsskrifningarna i främmande lefvande språk (ibid., Årg. 20, 1902, s. 289—300). — Språkstudiers bildningsvärde. Sthm 1902. 33, (1) s. & omsl. (Skolan, Årg. 2, 1902, Bih. till H. 5). Rec. av A. B[endixso]n, Om språkstudiers bildnings värde (ibid., s. 141—-143); svar av D., Språkstudiers bildningsvärde. Genmäle (ibid., s. 168—172). — Valfrihet i undervisningen (Pedag. tidskr., Årg. 38, 1902, s. 366—382). — Folkskolan och det allmänna läroverket. En socialpedagogisk principfråga (Verdandi, Årg. 21, 1903, s. 177—188). — Nya gymnasier. Enligt läroverkskommittéens förslag (Pedag. tidskr., Årg. 39, 1903, s. 369—389). — Allmänbildning och fackbildning (Verdandi, Årg. 22, 1904, s. 233—244). — »Kvarsittare». Ett reformförslag (ibid., Årg. 22, 1904, s. 24—35). — Nya gymnasier. På rationell grund (Pedag. tidskr., Årg. 40, 1904, s. 1—16). — Bör skolans undervisning vara teoretisk eller praktisk? (Verdandi, Årg. 23, 1905 s. 252—277). — Den formella bildningen (Inbjudning till öfvervarande af årsexamen vid Jakobs allm. lärov. vårterminen 1905; även sep. Sthm 1905. 4:o 2 bl., 78 s.). — Det s. k. normalbetyget i uppförande (Verdandi, Arg. 24, 1906, s. 326—340). — Flitbetvg (ibid., Årg. 25, 1907, s. 103—111). — Medarb. i Post- och inrikes tidn. 1878—85.

Källor och litteratur

Källor: Meddel. från framlidna fru Bertha Dufvenberg. — D:s egna uppgifter i Inbjudning till öfvervarande af årsexamina vid Högre latinlärov. å Norrmalm samt Jakobs och Ladugårdslands lägre allm. lärov. vårterminen 1885, s. 11; minnesord i Inbjudning till öfvervarande af årsexamen vid Jakobs realskola vårterminen 1907, s. 17, och Redogörelse för verksamheten vid Södermalms högre läroanst. för flickor, 1906—07, s. 14; dödsannons och notis i Sv. dagbl. 28 mars 1907. — R. G:son Berg, Oscar Dufvenberg. Ett par minnesord (Verdandi, 25, 1907, s. 170—172); E. Nyberg, Gotländsk släkt-hnk MQim s ^ss

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Oscar Dufvenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17683, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Brevner.), hämtad 2024-04-27.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17683
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Oscar Dufvenberg, urn:sbl:17683, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Brevner.), hämtad 2024-04-27.