Meriter

3. Elisabeth (Elsa) Dionysia Borg, den föregåendes syssling, f. 19 juli 1826 i Rytterne församling, d 25 febr. 1909 i Stockholm. Föräldrar: prosten Denis Borg och Hedvig Elisabet Borg. Uppfostrades i helpension, först i Sala, sedan i Stockholm; genomgick Cecilia Fryxells seminarium. Innehade guvernantsplatser på olika ställen; föreståndarinna för en privatskola i Gävle 1859–74 och för »Bibelkvinnohemmet» på Södermalm; i Stockholm jämte anslutna anstalter fr. o. m. 1875.

Biografi

Då E. B. var tjuguåtta år, skedde ett religiöst genombrott i hennes liv. Betecknande nog var det intrycket av en annan människas personlighet, som åstadkom förändringen. »Herren sände», skriver hon, »i min väg en ung flicka, nyss utgången från Cecilia Fryxells skola. Jag såg henne nästan dagligen. Guds frid vilade över hennes väsende, och hennes ansikte strålade av Guds glädje. Var gång jag såg henne, ropade det i mitt hjärta: 'Hon har vad du fåfängt söker.' Detta drev mig slutligen att söka sanningen i Guds ord.» Den religiositet, som nu genomträngde E. B., var av väckelsens typ, med klart framträdande angloamerikansk påverkan. E. B. var en av de första i vårt land, som omfattade den vid mitten av 1800-talet inom väckelsereligiositeten framträdande helgelserörelsen med dess strävan efter ett högre kristligt liv än det vanliga. Hon delade även denna riktnings övertygelse, att Herrens makt skänker befrielse icke endast från själens utan också från kroppens onda och att den kristne därför endast i trons bön skall söka helbrägdagörelse. Vid besök i England 1876 och 1878 lärde hon känna tvenne av helgelse-och helbrägdagörelsens märkesmän, metodistpastorn W. E. Boardman och lord W. Radstock. Båda avlade senare för rörelsens spridning hos oss betydelsefulla besök i Sverige, och E. B. har i Boardmans skrift »Herren din läkare» (på svenska 1882) vittnat om flera fall av helbrägdagörelser genom Radstocks verksamhet härstädes. Ett organ fick helgelse- och helbrägdagörelse tron 1885 i E. B:s lilla månadsblad »Trons hvila».

Sitt betydelsefullaste livsverk begynte E. B. först i femtioårsåldern, sedan hon (1875) kallals att förestå ett planerat »bibelkvinnohem» vid »Vita bergen» på Söder i Stockholm. Hemmet skulle bli såväl utbildningsanstalt som ett centrum för kristligt socialt arbete. Ur en ringa begynnelse uppväxte en omfattande verksamhet. År 1877 öppnades ett skyddshem för fallna kvinnor. Fyra år senare kunde ett barnhem börja sin verksamhet. Det följdes under årens lopp av ytterligare fyra dylika hem, av vilka tre efter hand utflyttades till egendomen Edesta i Södermanland och sedermera förlades till egna inköpta lägenheter. Ett sjukhem, som upprättades 1883, fick redan efter två år lämna plats för ett hem, avsett a;tt vara filial till bibelkvinnohemmet. Här mottogos under en tid även elever för att utbildas till den yttre missionens tjänst.

Ej minst till sin egen överraskning erhöll E. B. år 1906 av tidskriften Iduns »kvinnoakademi» ett pris på 1,000 kr. Med älsklig humor skrev hon härom till en vän: »Nog har jag hört, att unga studerande få stipendier, men att en åttioårig gumma får det, har jag aldrig hört förr.» E. B. tillhörde dem som förmå att inspirera andra, därför att de själva äro hänförda av en stor uppgift och brinna av iver att hjälpa sina medmänniskor.

Författare

S. Westman.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Inbjudning till Jesus. [Tre serier småskrifter.] Sthm 1885. [Ser.] 1: Dubbla bl., N: o 1—5; [Ser.]" 2: Dubbla bl., N:o 6—10; [Ser. 3:] Enkla bl., N:o 1—12. [Ny uppl.l Ser. 1—3. Sthm 1890. Ser.. 1: Dubbla bl, N:o 1—5; Ser. 2: Dubbla bl., N:o 1—5; Ser 3: Enkla bl., N:o 1—12. [Ny uppl.] Ser. 1—2. Sthm 1904. Ser. 1: Enkla o. dubbla bl., N:o 1—6; Ser. 2: Dubbla bl., N: o 1—5. Ser. 3. Sthm 1912. Enkla bl., N: o 1—10. (Samtl. anon.) — Återblick öfver femton års missionsarbete vid Hvita bergen i Stockholm från hösten 1876 till hösten 1891. Sthm 1892. 84 s. (Anon.) — Åter en juvel för Frälsarens krona. [Johanna Björkholtz.] Sthm 1894. 8 s. (Särtr. ur Trons hvila.).— Återblick öfver tjugufem års missionsarbete vid Hvita bergen i Stockholm från hösten 1876 till hösten 1901. Sthm 1901. 76 s. (Anon.) — Söndagsskolans vikt och betydelse. Af E. B—g. Sthm 1905. 32 s. Nya uppl. Sthm 1906 och 1908. 16 s. (Barnverksamheten, 2.) — Några ord till de älskade systrar som vilja söka inträde i kursen vid Hvita bergen. Sthm 1906. 4 s. — Därjämte talrika artiklar i den av E. B. redigerade »Trons hvila»; sånger, utg. dels särsk. på lösa blad på Bibelkvinnohemmets förlag, dels i sångsamlingar såsom Hemlandstoner, Cymbalen, Fridsbasunen m. fl.; utdrag ur brev och anteckningar samt artiklar i Trons hvila jämte några av E. B: s sånger i: Elsa Borg. Lefnadsminnen, saml. o. bearb. af J. Hedengren & E. Beskow (1: a o. 2: a uppl., Sthm 1910); meddelanden i W. E. Boardman, Herren din läkare (sv. uppl. 1882) och minnen återgivna i B. Wadström, Ur minnet och dagboken, D. 3 (Sthm 1902); redogörelser för verksamheten vid Hvita bergen m. m.

Utgivit: Trons hvila. En fridshelsning från Hvita bergen. Arg. [1]—25. Sthm 1885—1909.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av professor E. Linderholm ang. E. B: s förhållande till helgelse- och helbrägdagörelserörelsen; E. B: s tryckta skrifter samt J. Hedengrens & E. Beskows ovannämnda saml. af E. B: s 'Lefnadsminnen'.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
E Elsa D Borg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17978, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Westman.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17978
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
E Elsa D Borg, urn:sbl:17978, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Westman.), hämtad 2024-04-24.