Meriter

Boström, Johan, f. 1662, d 12 okt. 1731 i Stockholm. Son till en hammarsmed vid namn Erik vid Bofors bruk i Karlskoga socken i Värmland. Student vid Uppsala universitet 1 mars 1682. E. o. bankofiskal 6 juni 1694; bankofiskal 23 okt. 1695; erhöll uppdrag att biträda kommissarierna i bankens kansli med fastighetslånens bevakande aug. 1707; bankosekreterare 30 okt. 1708; sekreterare i bankodeputationen vid dess sammanträde maj−juli 1711; stadssekreterare i Stockholm 1715; ledamot av borgarståndet 1719, 1720, 1726−27 och 1731 och var vid de båda sistnämnda riksdagarna borgarståndets talman samt utövade tillsyn över borgarståndets kansli efter riksdagen 1726−27; ledamot av lagkommissionen 1721−30 (jfr K. brev 25 sept. 1724); bankofullmäktig 1721−31; politieborgmästare i Stockholm 22 jan. 1726; handelsborgmästare därstädes 20 maj 1729.

Gift 1) 7 juni 1696 med Maria Tingwall, f. 1678 (döpt 24 febr.), d 16 nov. 1701, dotter till borgmästaren Ingeman Larsson Tingwall i Filipstad; 2) 5 febr. 1703 med Hedvig Brehmsköld, d 29 nov. 1736 i Stockholm, dotter till kamreraren vid stora sjötullens kopparkontor i Stockholm Jonas Brehmsköld.

Biografi

Son till en värmländsk hammarsmed, torde B. själv ha brutit sin bana. Om hans studieår äro underrättelserna mycket knapphändiga; av en supplik, som han 1691 ingav till K. M:t, erfar man emellertid, att han då i tre år innehaft ett K. stipendium, på vilket han nu sökte förlängning. Sina sporrar som ämbetsman förtjänade han i riksbankens tjänst. Ett och annat uppdrag vid sidan av det dagliga tjänstearbetet vittnar om hans användbarhet: så sändes han 1698 jämte bankokommissarien G. Roling att granska kontoret i Örebro, utsågs 1707 att biträda kommissarierna vid fastighetslånens bevakning och togs även sedan han utsetts till bankosekreterare i anspråk för vissa rättegångsärenden. Hans överordnade gåvo också på flera sätt uttryck åt sin belåtenhet med honom. År 1705 rekommenderade sålunda bankofullmäktige honom hos K. M:t, 1707 hugnades han med en gratifikation och likaså 1715, då han lämnade banken för att övertaga stadssekreterarebefattningen i Stockholm. År 1716 begärde bankofullmäktige hos magistraten, att B. såsom särskilt sakkunnig skulle erhålla en efter O. Brehmer ledig fullmäktigeplats, men det dröjde dock några år, innan han ånyo fick taga befattning med bankoverket. Vid 1719 års riksdag insattes han i bankodeputationen, från 1721 till sin död tillhörde han bankofullmäktige och vid sina båda sista riksdagar (1726−27 och 1731) tog han jämväl såsom talman del i bankodeputationens förhandlingar. Hans individuella insats torde under dessa år knappast kunna utskiljas från det kollegiala samarbetet. På samma sätt är det mera uppdragens mängd och vikt än skarpt markerade insatser, som hos eftervärlden bevarat minnet av hans riksdagspolitiska karriär. Han representerade huvudstaden vid fyra av frihetstidens fem första riksdagar; att han saknades vid en (1723), berodde därpå, att han då ej ville mottaga förtroendet, emedan det var i strid med magistraten, borgerskapet utsett bl. a. honom till riksdagsman. I enlighet med gammal tradition förde B. såsom Stockholms stads sekreterare 1719 protokollet i borgarståndet, men åtminstone numera föreligger av detta protokoll endast en »ytterligt hastig och svårläslig konceptredaktion». Vid den följande riksdagen nödgades han åter biträda vid protokollsföringen under stadsnotarien E. Torpadius' sjukdom. År 1722 utsåg magistraten B. att vara ståndets sekreterare, »alldenstund det i alla tider varit brukligt, att Stockholms stads sekreterare betjänar borgarståndet för sekreterare». Han försökte visserligen undandraga sig uppdraget under hänvisning till att han »nu intet är förordnat att vara med vid denna riksdag», men han måste dock till slut »så uppå ståndets som särdeles denna stadens trägna anhållande stiga neder till ståndet».

Av sekreta utskottet var B. ledamot 1719, 1720 satt han i justitie- och kontributionsdeputationen samt i deputationen över ständernas kommission. Som talman var han 1726−27 och 1731 självskriven medlem av sekreta utskottet. I lagkommissionen deltog B. bl. a. i granskningen av förslaget till handelsbank i den därför 1727 tillsatta särskilda beredningen och hävdade sedermera bl. a. i kommissionen ett särskilt stadsintresse, i det han 1731 yrkade på att de utländska handlandenas rörelsefrihet skulle inskränkas genom intagande av bestämmelser om liggedagar i handelsbanken. — B. ägde del i det s. k. Rennerska huset vid Jakobs kyrka. Med sin andra hustru erhöll han del i betydande fastigheter i Nysätra socken i Uppland, Restas säteri med underlydande om 4 1/2 mantal och Årby, ett hemman. Sedan han tillöst sig även medarvingarnas andelar, sökte han för att åt släkten bevara, detta ypperliga frälse, ehuru förgäves, 1730 och ånyo 1731 adelskap.

Författare

Erik Naumann.

Källor och litteratur

Källor: Riksreg. (fullm.), borgarståndets prot., biographiea, allt i RA; B: s bouppteckning, Stockholms rådhusarkiv, och Jakobs församlings födelse-och dop- samt död- och begravningsböcker; Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, utg. af W. Sjögren, 3 (1901); G. E. O. Kleberg, Borgarståndets kansli och arkiv, manuskr., RA; Stockholms rådhus och råd, 2 (1915—18); C. G. Silfverstolpe, Biografisk matrikel öfver bankens ämbetsmän och betjänte, manuskr., RA; V. Vessberg, Stockholms stads riksdags- mannaval under frihetstiden (1905).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Boström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18003, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18003
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Boström, urn:sbl:18003, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2024-04-24.