Meriter

Bjerkander, Gustaf, f. 31 dec. 1811 i Dala, Skaraborgs län, d 12 jan. 1892 i Skövde. Föräldrar: inspektören Magnus Bjerkander och Karin Högman. Vistades i Dala; inköpte gården Brismestorp i Kungslena och bodde där från år 1840 till år 1882, då han flyttade till Skövde; kommunalman i hemorten; ledamot av bondeståndet 1853–66 och var därunder ledamot av allmänna besvärs- och ekonomiutskottet 1856–58, av bankoutskottet 1859–60, av statsutskottet 1862–63 och 1865–66; ledamot av riksdagens andra kammare för Vartofta och Frökinds domsaga 1867–72, och. var därunder bl. a. ledamot av särskilt utskott 1867, av bevillningsutskottet 1868 och av statsutskottet 1869 och 1870.

Gift 27 nov. 1836 med Margareta Sandqvist, f. 23 juni 1811, d 26 aug. 1876, dotter till hemmansägaren Isak Sandqvist.

Biografi

B. tillhörde under många år riksdagen, dels såsom ledamot av bondeståndet under de sista ståndsriksdagarna, dels såsom medlem av andra kammaren under det nya representationsskickets första tid; i riksdagen åtnjöt han stort förtroende och var bl. a. under flera riksdagar medlem av statsutskottet. Han var en av riksdagens flitigaste motionärer och hans motioner avspegla på ett ganska typiskt sätt åskådningssätten och strävandena hos den tidens lantmannarepresentanter. Främst på hans program stod sträng sparsamhet i anslagsfrågor, särskilt när det gällde ämbetsmännens löner, diplomatien, hovstaten och försvarsväsendet. Vad det sistnämnda beträffar, var han en motståndare till hela beväringsinrättningen, som han ansåg stridande mot de på 1600-talet uppgjorda knektekontrakten; i en motion om upphörandet av beväringens övningar i fredstid (1853) frågar han, »vad landet har för nytta av de till minst 7,000,000 riksdaler uppgående kostnader, som dessa lustbarheter förorsakat, och dessutom 1,500,000 dagsverken, som gått förlorade för jordbruket under den mest dyrbara tid av året... Eller månne ett krig kan så hastigt uppblossa, att icke en 14 dagars vapenövning kan medhinnas?» Vapenövningarna på lägerplatserna borde — föreslås vid ett senare tillfälle (1859) — utbytas mot sockenvis inrättade målskjutningar under ledning av en underofficer eller korpral, varvid ynglingarna skulle nyttja egna kläder och kronan endast bestå vapen. Som villkor för varje utsträckning av beväringsskyldigheten påyrkade han, att roteringen och rustningen i sitt nuvarande skick skulle upphöra, och då det Abelinska härordningsförslaget icke tillmötesgick detta krav, var B. en ivrig bekämpare av detsamma (1869). Även andra typiska lantmannakrav möta vi hos B., t. ex. reglering av skjutsningsskyldigheten (1856), nedsättning i ämbetsmännens löner (1859), grundskatternas avlösning (1870). En mera positiv sida i B:s verksamhet var hans intresse för folkbildningen. Ökat statsanslag till folkskoleväsendet är ett ofta återkommande yrkande; en gång föreslog han anslag till premier åt skickliga folkskollärare, att utdelas till dem, som vid anställd tävlan visade sig ha nått de bästa resultaten i sin undervisning (1853). För övrigt sträckte sig B: s reformintresse ut över ganska vitt skilda områden: så finner man honom föreslå upphävande av konventikelplakatet (1853), avskaffande av bördsrätten (1853), inrättande av förlikningsdomstolar (1853), böters bestämmande för hasardspel (1856), upphävandet av jus patronatus (1869 och 1870), försäljning av ön S:t Barthélemy (1859), ändring av regeringsformen, så att även den ekonomiska lagstiftningen skulle utövas av konungen och riksdagen gemensamt (1869). Särskilt sistnämnda förslag ådrog B. en ganska amper kritik och torde väl närmast ha föranlett den av en samtida politisk skribent mot B. riktade beskyllningen för »outvecklat omdöme», som kunde ha behov av »en grundlig kurs i politiskt vetande». Redbarheten och dugligheten i B:s politiska gärning med den begränsning, som tid och miljö betingade, ha dock av alla erkänts.

Författare

G. Jacobson.

Källor och litteratur

Källor: Bondeståndets och andra kammarens prot.; samtida tidningar. — [V. G. Granlund], Andra kammarens män under riksdagarne 1867—1869 (1869); [P. Sahlström], Försök till en karakteristik öfwer bondeståndets leda- möter wid 1854 års riksdag (1855).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf Bjerkander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18255, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18255
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf Bjerkander, urn:sbl:18255, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-23.