Meriter

Björklund, Eugen Oskar Julius, f. 19 dec. 1862 i Stockholm. Föräldrar: kamreraren vid Stockholms stads sparbank Johan Robert Julius Björklund och Amelie Teresia Waltman. Avlade mogenhetsexamen vid nya elementarskolan i Stockholm 18 maj 1881; student i Uppsala sept. s. å.; avlade juridisk preliminärexamen 30 maj 1882 och hovrättsexamen 25 maj 1886. E. o. notarie i Svea hovrätt 31 maj 1886 och hos Stockholms rådsturätt 2 juli s. å.; tillika amanuens i finansdepartementet 2 sept s. å.; e. o. kanslist i K. M:ts nedre justitierevision 16 okt. s. å.; tf. domhavande sammanlagt sex månader under åren 1888–90 och förrättade i denna egenskap sju lagtima ting; v. häradshövding 1 okt. 1889; tjänstgjorde efter avslutad tingstjänstgöring i Svea hovrätt; fiskal därstädes 30 apr. 1894; assessor 19 mars 1897; tf. revisionssekreterare (första gången 7 juli 1899); konstituerad revisionssekreterare 27 sept. 1901; överdirektör och chef för administrativa avdelningen i järnvägsstyrelsen 1903–07; ledamot av kommittén angående trafiksäkerheten vid enskilda järnvägarna 22 sept. 1905–26 sept. 1907; expeditionschef i sjöförsvarsdepartementet 31 jan. 1908; ordförande i patentlagstiftningskommittén 6 mars 1908—31 dec. 1922; överdirektör och chef för patent- och registreringsverket med generaldirektörs titel 16 febr. 1909; generaldirektör därstädes 6 nov. 1914. RNO 1903; KVO2kl 1910; KNO1kl 1917.

Gift 7 nov. 1894 med Anna Vilhelmina Cygnæus, f. 17 juni 1869, dotter till landssekreteraren Karl Johan Cygnæus.

Biografi

Efter en mångsidig judiciell och administrativ tjänstgöring övertog B. ledningen av ett i vårt lands näringsliv djupt ingripande förvaltningsområde, då han 1908 kallades till ordförande i patentlagstiftningskommittén och året därpå till överdirektör i patent- och registreringsverket. Under det första året av sin chefstid avgav B. med anledning av verkets tjugufemårsjubileum en även till trycket befordrad »Underdånig berättelse angående kungl. patent- och registreringsverkets verksamhet åren 1885–1909», vilken slutade med en erinran om att de växande anspråken på det industriella rättsskyddet krävde en genomgripande omorganisation av ämbetsverket, en uppgift, som utgjorde ett av den nyssnämnda patentlagstiftnings- kommitténs huvuduppdrag. Under B: s ledning utformade också kommittén ett förslag till nyorganisation, vilket i huvudsak antogs av 1914 års riksdag och fr. o. m. följande års ingång trädde i kraft. Den 1914 godkända nya staten upptager en generaldirektör och chef, sex avdelningschefer benämnda byråchefer och en även i övrigt betydligt utvidgad personal. Ny instruktion för verket utfärdades 1921. En för denna utmärkande princip är, att de tekniska tjänstemännens personliga ansvar och inflytande ökas därigenom, att de äga att själva föredraga av dem förberedda ärenden och därvid ingå som ledamöter i verket. Ämbetsverkets utgifter skola bestridas genom inflytande patent- och registreringsavgifter. I den 1909 avgivna berättelsen om verkets dittillsvarande utveckling erinrades även därom, att detta, efter att tid efter annan ha ombytt eller utvidgat sina lokaler, år 1906 fått inflytta i fastigheten Birgerjarls-gatan N:o 7, där fyra våningar och vinden stodo till dess förfogande. Även dessa betydande lokaler visade sig emellertid snart nog otillräckliga för det växande verket, och en nybyggnad blev alltså erforderlig, vilken uppfördes efter ritningar av arkitekten Ragnar Östberg och på sommaren 1921 togs i bruk för sitt ändamål. Genom de nya lokalerna har icke blott verkets trångboddhet övervunnits utan även dess omfattande bibliotek och övriga tekniska hjälpmedel kunnat bättre än förut göras tillgängliga för allmänheten. Vid sidan av organisationsarbetet och det löpande arbetet i verket fortsatte B. att leda patentlagstiftningskommitténs arbeten, till dess att dessa med utgången av år 1922 vid den då genomförda indragningen av kommittéer och utredningar tillsvidare nedlades. Kommittén hade då bl.a. avgivit förslag till lagstiftning mot oriktig ursprungsbeteckning, som lagts till grund för nya lagar av 4 juni 1913 och 9 okt. 1914, och ett omfattande förslag till lagstiftning mot illojal konkurrens, som i vissa delar lett till ny lagstiftning (19 juni 1919), samt hittills icke genomförda förslag till ny patentförordning och ny lagstiftning till skydd för mönster och modeller; kommitténs förslag till ny lag om skydd för varumärken kunde däremot ej framläggas före avbrytandet av dess arbeten.

Författare

B. Boëthius.

Källor och litteratur

Källa: Just.-dep. handl. IQ mars 1897 (meritförteckn.), RA.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Eugen Oskar Julius Björklund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18289, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18289
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Eugen Oskar Julius Björklund, urn:sbl:18289, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-04-20.