Meriter

Björksten, Josef Theodor Rickard, f. 23 maj^[1] 1858 i Stockholm. Föräldrar: slottsfogden kaptenen Klas Gustav Rickard Björksten och Paulina Konkordia Elisabet Trotzig. Elev vid Stockholms gymnasium ht. 1877–vt. 1878; åtnjöt undervisning av hovsångaren I. A. Berg; debuterade i Stockholm 24 jan. 1880; fortsatte därefter sin utbildning i Paris; verkade, huvudsakligen i utlandet, som sångare från år 1882; överflyttade under senare hälften av 1880-talet till Nordamerikas förenta stater, där han bosatte sig i New-York samt verkade som sånglärare och tidvis även som föreläsare; besökte Sverige år 1902 och konserterade då i Stockholm, samt i Cannes, Monte Carlo och Paris s. å.; sånglärare i Paris; arbetade på sjukhus i Biarritz under världskriget.

Gift 1) 1 juli 1886–1903 med Hervor Anna Sofia Torpadie, f. 28 juni 1860, dotter till majoren Karl Henrik Johan Torpadie; 2) 18 juni 1903 med Marta Strickland, dotter till tullförvaltaren M. J. W. A. Strickland i New-York.

Biografi

B:s rykte som. konstnär var en tid nära förknippat med Kristina Nilssons uppträdande i Europa och Amerika. För att ytterligare utbilda sin röst, som vid hans första framträdande i Sverige angives i »åtskilliga» lägen hava varit beslöjad och svag, begav han sig till Paris, där han vann inträde vid konservatoriet. Mindre tillfredsställd med förhållandena därstädes, lämnade han emellertid snart nog undervisningen och företog en resa till Italien, under vilken han fick tillfälle att provsjunga för kompositören Arrigo Boito. På tillrådan av denne beslöt B. att fortsätta de avbrutna studierna för den ryktbare sångläraren Delle Sedie men avlade dessförinnan ett besök i hemlandet, där han ånyo mottog undervisning av Berg. I början av 1882 anträddes återfärden till Paris, där Delle Sedie under detta och följande år blev hans lärare. Redan innan studierna för honom förts till sitt slut, hade B. i den franska huvudstaden grundlagt sitt konstnärsrykte. Han engagerades av impressarion Strakosch och deltog i den tumé, som Kristina Nilsson 1882–83 företog genom Nordamerikas förenta stater. Efter återkomsten till Frankrike uppträdde han bl. a. i Monaco tillsammans med sångarna Faure och Capoul och sjöng något senare vid en Trocadérokonsert.

I Sverige uppträdde B. efter att ha uppnått sitt mognade konstnärskap först 1885, då han medverkade vid Kristina Nilssons konserter i Stockholm och annorstädes. Ställd något i skuggan av sin berömda landsmaninna, vann han dock även hos oss ett erkännande, vilket likväl icke karaktäriserades av den entusiasm, som mött honom i Frankrike. De anmärkningar, som framställdes emot honom, rörde främst föredraget, under det skolningen av hans röst ganska allmänt betecknades som förträfflig. Aftonbladets kritiker Adolf Lindgren fann efter den första konserten det naturligt, att B. »blivit en gunstling inom societeten i Paris, ty hans vibrerande stämma, ehuru ej ovanligt stark eller klangskön, äger en bedårande vek timbre, liksom enkom skapad för dessa små tjusande läckra och smeksamma salongsstycken, som under namn av 'Biondina', 'Dormi pure' m. m. synas utgöra huvudparten av hans repertoar. Möjligen var det av detta skäl, som hans talang ej kom fullt lika väl till sin rätt i arian ur Trollflöjten». Samtidigt var emellertid bedömaren angelägen att framhålla, hurusom B. »sjunger utomordentligt vårdat samt med stor finess». Att denna uppfattning av B. som sångare icke berodde på någon tillfällighet, bestyrkes något senare samma, år, då B. jämte Kristina Nilsson konserterade i Tyskland. På. samma gång stämkulturen i allmänhet erkännes, framställas på, en del håll med mycken skarpa anmärkningar mot den föga starka rösten och föredragets natur. Skiftningarna i värdesättningen av B:s framträdande få kanske i främsta rummet tillskrivas en bestämd skillnad mellan latinsk och germansk konstuppfattning, som icke minst när det gällt bedömandet av sångkonstnärer även långt senare kommit, till synes. Säkert är under alla omständigheter, att B. i Frankrike och i Spanien väckt mycket stor uppmärksamhet även ibland skolade och kritiska bedömare. — En dotter till B., Hervor Torpadie, är sånglärarinna i New-York.

Författare

E. Sundström.

Källor och litteratur

Källor: Svensk musiktidn. 1885 och 1902 samt samtida tidningsuppsatser.

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Theodor R Björksten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18310, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Sundström.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18310
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Theodor R Björksten, urn:sbl:18310, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Sundström.), hämtad 2024-04-18.