Meriter

Berg, Carl Alfred, f. 13 okt. 1857 i Hudiksvall. Föräldrar: läroverksadjunkten fil. doktor Karl Olof Vilhelm Berg och Margareta Nordin. Genomgick Hudiksvalls h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen därstädes 19 maj 1877; student i Uppsala 11 sept. s. å. och i Lund 2 nov. 1886; fil. kand. i Lund 31 maj 1888; har i botaniskt syfte företagit studieresor inom Hälsingland, Härjedalen, Skåne och Halland, på Öland samt i Norge; vistades för musikstudier i Leipzig juli 1894—maj 1896 och genomgick härunder musikkonservatoriet därstädes; företog studieresa i Tyskland, och Österrike sommaren 1896; idkade ånyo musikstudier i Leipzig dec. 1896—jan. 1897, sommaren 1897, dec. 1897—jan. 1898 samt juli—aug. 1899; företog studieresa till Leipzig, Dresden, Breslau, Wien och Budapest sommaren 1907; idkade med offentligt understöd musikbibliografiska stxu dier vid K. biblioteket i Berlin samt vid Peters musikbibliotek och stadsbiblioteket i Leipzig maj—juni 1910, jan. och juni—aug. 1913 samt juli—sept. 1921 vid samma bibliotek, universitetsbiblioteket i Tena och landesbibliotek i Dresden. Ledare för studentkapellet i Lund ht. 1888—vt. 1894 samt från ht. 1896; Lunds studentsångförenings anförare vt. 1891—vt. 1894 samt från ht. 1896; tf. kapellmästare vid universitetet i Lund maj 1892, 15 apr.—31 maj samt sept. 1893; dirigent för Landskrona musiksällskap 1896—98; kapellmästare vid Lunds universitet 2 jan. 1897; prisdomare vid sångartävlingarna i Hälsingborg juli s. å.; dirigent för sångsällskapet N. N. i Lund 1898—1900, för Malmö musikförening 1898—1902, för Lunds musiksällskap 1899—1902, för manskören Orfeus och Bricolekören i Malmö från 1902 och för Skånska sångarförbundet 1911—16; andre dirigent för Svenska sångarförbundet 1910, förste dirigent 1912. Erhöll medaljen »Litteris et artibus» 1897; hedersledamot av Kristianstads nation 1907; RVO 1908; fil. hedersdoktor 27 sept. 1918; erhöll Par Bricoles Belknansmedalj i guld 1921; innehar dessutom utländska ordnar och är hedersledamot av in- och utländska sångsällskap.

Gift 12 apr. 1898 med Berta Hilma Räncker, f. 22 nov. 1868, dotter till fabriksidkaren Vilhelm Räncker i Leipzig.

Biografi

B: s huvudämne under studentåren var botanik. Han har däri publicerat viktiga rön och företog även vidsträckta studieresor. Det var hans avsikt att avlägga licentiatexamen i botanik och geologi och fortsätta till graden, men ett annat livsintresse, det musikaliska, var bestämt att till sist nå försteget framför studierna. Under sin Uppsalatid stod B. i intim beröring med musiklivet under J. A. Josephsons och I. E. Hedenblads egid, och i »Allmänna sången» kom han att stå anföraren särskilt nära. För hans blivande bana voro de insikter och impulser, han härigenom vann, av stor betydelse. I Lund blev han från första början en kraft att räkna med och, vann hastigt förtroende inom ledande enskilda musikkretsar. Mera allmänt riktades uppmärksamheten på hans förmåga, då han som tf. kapellmästare vid Oskar II :s promotionsjubileum tonsatte Nils Flensburgs festkantat. Intresserades bemedling beredde honom nu tillfälle att fördjupa sina musikstudier, och det var alltså efter grundliga, förberedelser och med en redan stadgad praktisk erfarenhet han (1897) tog ledningen av det akademiska musiklivet i Lund. Som kapellmästare har han framträtt för offentligheten ej endast såsom ledare av den solenna musiken vid akademiens stora fester utan även som tonsättare, varom ett flertal kantater, preludier och festmarscher erinrar. I övrigt faller hans verksamhet på detta område mera inom ramen för universitetets dagliga gärning.

Emellertid hade B., redan innan hans bana som musiker var bestämd, såsom anförare för Lunds studentsångförening hunnit passera de första stadierna på sin väg till berömdhet. Föreningens stolta traditioner från skaparens, Otto Lindblads, dagar hade väl bevarats under Gustav von Sydows och Henrik Möllers trogna vård, men det blev B. förunnat att på nytt föra Lundasångens baner fram i solen. Egendomligt var att se, hur snabbt han här fann sin »kallelse». Med intuitiv skarpblick trängde han med ens in i arten av det sydsvenska sångarkynnet; det blev Lundagårds egna toner, han väckte upp, han fick dem att klinga fulltoniga som förr, och genom sin smittande entusiasm betvang han en var, som råkade inom trollkretsen från hans taktstav. Allt talrikare fylkade sig också sångarna kring »Fader Berg», som den nye hövdingen populärt började benämnas. Ett år blott, och han hade sin första sångarfärdskör rustad, ännu ett par årsskiften, och han hemförd» »faelleskonserternas» lager från det musikaliska Köpenhamn. Visserligen följde nu en kortare skilsmässa — tiden för B:s utländska studievistelse — men när banden vid hemkomsten återknötos, skedde detta för livet. Härmed börjar på allvar Lundasångens nya guldålder. Snart nog kunde dess ledare under utställnings- och jubileumsåret 1897 i Stockholm visa fram en utvald sångartrupp, som i öppen tävlan med Nordens studentkörer överträffade dem alla, vid detta tillfälle till och med det frejdade O. D. Under flera större, väl genomförda turnéer i Norge, Danmark och Sverige befäste B. sitt och sin körs rykte och styrde så ut på svenska studentsångens dittills största härnadståg, sångarfärden till Amerika 1904 med John Forsell som solist. Denna färds ära är oupplösligt knuten till »Fader Bergs» namn, och lika väl som Lundasången för de månghundra sjungande svenskamerikanerna alltjämt står som den eggande förebilden, lika högt värdesättes även därute den eminente ledaren, »champion of the world» enligt deras språkbruk. — Många följande större och mindre sångarfärder har B. lett, och ännu fortfar han att med obruten ungdomshåg vara Lunds studentsångförenings anförare. En viktig uppgift, som han härunder fullföljt och utvecklat, har varit sammanförandet av nordiska studentkörer till större gemensamma konserter. Förutom med det närbelägna Köpenhamn (1894, 1913) ha dylika gästbesök och sångarmöten utväxlats med både Kristiania (1899) och Uppsala (1905), och sommaren 1920 deltog B. med sina gossar i konserterna vid Den norske studentersangforenings 75-årsfest. — Glömmas bör ej heller i detta sammanhang hans egen betydande tondiktning på studentsångens område.

»Fader Bergs» namn som sånganförare hör till de erkänt stora. Det har mer än en gång sagts, att nyckeln till hans enastående framgång som ledare ligger i hans personlighets rika utrustning. Som få förstår han ungdomen. Han är den borne mästaren att spela, på det känsliga instrument, som heter en studentkör; varje stämma följer villigt hans minsta vink, återspeglar hans eld och temperament, åt. alla ger han i en blink sin egen stämning. Själv känner han impulsivt, djupt och äkta. Han söker i sin konst det sant naturliga, därför når hän så högt och riskerar aldrig förkonstling. »Intelligent deklamation med besjälade röster under tillgodoseende av de krav, musiken bjuder», är ett omdöme om Lundasången under hans tid. Ett annat ord talar kortare och mera direkt, det nämner honom »den andre Otto Lindblad».

Författare

J. Th. Lundbladh.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Alfred Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18532, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Th. Lundbladh.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18532
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Alfred Berg, urn:sbl:18532, Svenskt biografiskt lexikon (art av J. Th. Lundbladh.), hämtad 2024-04-19.