Klas Hugo Bergendahl

Född:1851-11-28 – Borås församling, Älvsborgs län
Död:1920-04-04 – Stengårdshults församling, Jönköpings län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Vice häradshövding


Band 03 (1922), sida 452.

Meriter

Bergendahl, Klas Hugo, f. 28 nov. 1851 i Borås, d 4 apr. 1920 i Hultafors. Föräldrar: grosshandlaren Klas Georg Bergendahl och Maria Kinlund. Avlade mogenhetsexamen i Vänersborg 15 juni 1871; student i Uppsala 18 sept. s. å.; jur. fil. kand. 19 apr. 1873; inskrevs i jur. fakulteten 7 maj s. å.; avlade examen till rättegångsverken 28 maj 1880. E. o. notarie i Göta hovrätt 20 aug. 1880;"tf. domhavande tidvis 1881—85; v. auditör i Älvsborgs regemente 1 maj 1882—1885; v. häradshövding 20 maj 1882; tf. borgmästare i Borås sammanlagt nio månader under åren 1883 —85; sekreterare hos stadsfullmäktige i Borås 1884; borgmästare i Strömstad 24 apr. 1885; sekreterare i fattigvårdsstyrelsen i Strömstad 1888; ledamot av Göteborgs och Bohus läns landsting s. å.; borgmästare i Växjö 20 mars 1891; tillika magistratssekreterare och notarius publicus; ledamot av hälsovårdsnämnden från 1891 (slutligen ordförande); ordförande i byggnadsnämnden s. å., i styrelsen för Växjö-Virserums järnväg 1895 och i styrelsen för andra distriktets dövstumskola och förskolan för blinda i Växjö 1896; ledamot av styrelsen för Växjö hospital 1900 och för Växjö lasarett s. å.; ordförande i styrelsen för Kronobergs läns sparbank 1902; ledamot av riksdagens andra kammare för Växjö stad 1903—06 samt av dess första kammare för Kronobergs län 1907—12 och var därunder bl. a. ledamot i lagutskottet 1909—12; ledamot av Kronobergs läns landsting 1904—09; statens förlikningsman i arbetstvister i östra distriktet 1 jan. 1907—1908; ordförande i styrelsen för Kronobergs länsavdelning av Nationalföreningen mot emigrationen 1909; ledamot av Nationalföreningens mot emigrationen centralstyrelse s. å.; v. ordförande i Värends egnahems-a.-b. 1910; ledamot av styrelsen för Bergska stiftelsen Mariahemmet 1912; v. ordförande i styrelsen för Östra Värends järnvägs-a.-b. 1914; ordförande i styrelsen för Skandinaviska kredit-a.-b: s avdelningskontor i Växjö 1919. RVO 1895; RNO 1908.

Gift 23 juli 1885 med Davida Maria Lindgren, f. 15 aug. 1857, d 25 febr. 1912, dotter till bankdirektören David Lindgren.

Biografi

Under de nära trettio år, varunder B. var borgmästare i Växjö, utförde han en betydelsefull livsgärning, icke blott som en högt skattad domare utan även genom sin medverkan på så gott som alla områden av offentligt liv inom staden och länet. Ett för all framtid bestående resultat av hans arbete är verkställandet av de värdefulla donationer, som av rådmannen J. E. Berg gjordes till Växjö stad. Bland de samhällsfrågor, för vilka B. särskilt nitälskat, böra framhållas egnahemsrörelsen och antiemigrationsrörelsen. Hans starkt utpräglade sociala sinne i förening med hans rättskänsla gjorde honom också väl kvalificerad för posten som statens förlikningsman i arbets tvister, vilken han under ett par år beklädde. Det politiska livet tillhörde B. under ett decennium (1903—12), därav fyra år i andra och sex år i första kammaren. Om han än ej under denna tid framstod som en ledande politiker, utförde han dock ett dugande och värdetfullt arbete, särskilt under flera år som ledamot i lagutskottet och sakkunnig i lagfrågor, varvid hans övertygande, logiska framställningskonst var ägnad att skaffa honom gehör. Hans politiska ståndpunkt kan karaktäriseras såsom i ordets egentliga och hasta mening samhällsbevarande. »Mot hatet måste vi sätta rättvisa, men en rättvisa, som straffar lagtrotset och på det sättet söker förverkliga sig i samhällslivet, att allas berättigade intressen bliva tillgodosedda och de små och svaga i samhället bliva bisprungna» — i dessa ord ligger nog en god del av B:s samhällsäskådning innesluten; de fälldes i ett yttrande till förmån för den 1906 ifrågasatta lagstiftningen mot den antimilitaristiska agitationen. Oviljan mot den från visst socialistiskt håll drivna agitationstaktiken, vari B. såg en allvarsam kulturfara, dikterade också en av honom vid 1908 års riksdag väckt, på sin tid mycket uppmärksammad motion om ändring i tryckfrihetsförordningen, avseende skärpt straff för brytande av kvarstad avtryckt skrift. Men lika kraftigt reagerade B. även åt annat håll mot vad han ansåg såsom samhällsskadliga tendenser; sålunda uttalade han sig 1909 med skärpa mot förändring av jordbruksfideikommiss till penningfideikommiss, vilket senare för honom »rentav var en styggelse, ty genom inrättandet av ett sådant skapar man för mottagaren en arbetslös inkomst och tager bort sporren till samhällsnyttig verksamhet». B: s sociala intresse var övervägande positivt. Han förordade statslån för att bereda arbetare tillfälle att på landsbygden förvärva egnahem (1904) och statslån till ekonomiska lantmannaföreningar (1905), han motionerade för användandet av en del av arbetarförsäkringsfonden till egnahemslån (1910), han var anhängare av planen på inrättandet av ett enhetligt socialt departement (1907) och av förslaget, om kollektivavtal mellan arbetsgivare och arbetare (1911). En yttring av hans intresse för antiemigrationsrörelsen var undertecknandet av en motion om utvandringslag (1912). I rösträttsfrågan var B. en varm anhängare av de proportionalistiska regeringsförslagen 1904 och 1905; vid sistnämnda riksdag var han med om motionen för proportionellt valsätt även till första kammaren, »Påbodaförslagets» föregångare. 1911 talade han för kvinnans politiska rösträtt, dock med en viss begränsning. B. visade sig för övrigt alltid som en vän av kvinnans strävanden till ökade rättigheter, särskilt i ekonomiskt avseende; 1908 väckte han ett par dithän syftande motioner, som dock icke hade framgång. Sistnämnda fråga var nog icke den enda, där B. avvek från dem, som i allmänhet voro hans meningsfränder. Hans välmenande, rättrådiga sinnelag förbjöd honom att låta tvinga sig in under partiprogrammets snäva former, och han tillhörde en typ av politiker, som under partiväsendets allt strängare åtstramning mer och mer försvunnit ur det aktiva politiska livet.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksdagens prot.; samtida tidningar.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Klas Hugo Bergendahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18574, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-09-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18574
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Klas Hugo Bergendahl, urn:sbl:18574, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-09-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se