Meriter

Berggren, Johan Erik, f. 12 sept. 1843 i Grums, d 11 dec. 1918. Föräldrar: hemmansägaren Johannes Johansson och Anna Katarina Jansdotter Bergman. Avlade mogenhetsexamen vid Karlstads h. elementarläroverk 2 juni 1868; student i Uppsala 14 sept. s. å.; teol. fil. kand. 29 maj 1869; avlade dimissions-examen 31 jan. 1871; teol. kand. 31 maj 1878; företog såsom Guthermuthsk stipendiat studieresa till Tyskland, Österrike, Schweiz och Italien apr. 1884—jan. 1885. Vik. adjunkt vid Karlstads h. elementarläroverk läsåret 1871 —72; lärare vid Fjellstedtska skolan i Uppsala 1873—75 och vid Uppsala h. elementarläroverk för flickor 1878 —82; predikant vid Sätra hälsobrunn 1874—76 och vid Uppsala centralhospital 24 aug. 1878—12 juni 1880; docent i exegetisk teologi vid Uppsala universitet 22 dec. 1880; förestod upprepade gånger professur (i dogmatik och moralteologi samt i exegetik); medlem av examenskommissionen för de praktiskt-teologiska övningarna 1881—86; prästvigd 27 apr. 1884; adjungerad ledamot av Uppsala domkapitel 1888; e. o. professor i dogmatik och moralteologi samt kyrkoherde i Hagby och Ramsta prebende-församlingar 6 apr. s. å.; professor i samma ämnen samt kyrkoherde i Gamla Uppsala prebendeförsamling 23 jan. 1891; ledamot av Uppsala domkapitel s. å.—1909; ledamot av kyrkomötet 1898 (vald av Uppsala domkapitel i anledning av förfall för ärkebiskopen), 1903 och 1908; förste teol. professor och domprost i Uppsala samt kyrkoherde i Vaksala 14 apr. 1899; inspektor för Uppsala folkskoleseminarium 1900 och för Prins Gustavs folkskola; erhöll 10 febr. 1905 aV K. M: t uppdrag att som deputerad för svenska kyrkan närvara vid den nya domkyrkans i Berlin invigning 27 febr. s. å.; uppförd å andra förslagsrummet till biskop i Karlstad 23 jan. 1907; erhöll avsked från professuren och domprostbefattningen 16 apr. 1909. Erhöll ur Oskar Ekmans Gustav-Adolfsdonation premium för apologetiskt författarskap 6 nov. 1887; teol. doktor 6 sept. 1893; LNO 1898; KN02kl 1907.

Gift 23 'mars 1893 med Sigrid Fredrika Ericson, f. 22 nov. 1862, d 27 jan. 1907, dotter till kommissionslantmätaren Olof Ericson.

Biografi

B: s intresse drog honom ursprungligen starkast till exegetiska studier, särskilt på nya testamentets område, och han uttalade själv någon gång, att han såsom universitetslärare endast med saknad utbytt exegetiken mot den systematiska teologien. Även för de systematiska problemen hyste han emellertid ett livligt intresse och ägde ur flera synpunkter, i sin skarpa dialektiska begåvning och sin synnerligen omfattande teologiska och humanistiska beläsenhet, framstående förutsättningar för systematikerns uppgift. Sin betydelsefullaste verksamhet torde B. hava utövat såsom akademisk föreläsare, I sina egna omdömen iakttog han, här såsom eljest, stor varsamhet och återhållsamhet; huvudvikten lades på det exakta referatet och den inträngande analysen av representativa teologiska åskådningar och religiösa idésammanhang. Framställningen var utmärkt av synnerlig noggrannhet, skärpa och precision i begreppsbestämningar och distinktioner samt ett utpräglat sinne för den karaktäristiska detaljen och det anekdotiska smådraget. Samma egenskaper känneteckna ock B:s från trycket utgivna skrifter. Att beklaga är, att han aldrig fick tillfälle att fullborda sin på omfattande forskningar stödda framställning av Arnauld's och Pascal's moral teologiska strid med jesuiterna. — B., som i sin ungdom måst arbeta sig fram under stora svårigheter och umbäranden, hade under nästan hela sitt liv att lida under en sjuklighet, som väl ej hindrade honom att med ständigt vaket intresse följa den teologiska och religiösa utvecklingen och med yttersta samvetsgrannhet fullgöra alla honom anförtrodda uppdrag men som säkerligen i viss mån utövade ett hämmande inflytande på hans produktivitet.

Författare

B. BlLLING.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En kongress för söndagens rätta firande (Teol. tidskr. Arg. 17, 1877, s. 127—129; undert. J. E. B.). — Några ord rörande Matteus-evangeliets uppkomst (ibid. Arg. 19, 1879, s. 153—161). — Om apostlarnes och församlingens i Jerusalem förhållande till Paulus och de hedningkristne enligt Galaterbr. 1:11—2:14 och Apostlag. 15:1—31. Upps. 1880. 56 s. (Akad. avh. f. docentur; även i UUÅ 1881.) — Pauli omvändelse (Tidskr. f. kristl. tro o. bildn. Arg. 2, 1884, s. 112—131, 161—182). — Om den nyligen återfunna skriften: »De tolf apostlarnes lära» (Teol. tidskr. Arg. 24, 1884, s. 200—206). — Resebref från Tyskland (ibid. Arg. 24, 1884, s. 362—391; Årg. 25, 1885, s. 30—58). .— De tyska katolikernas generalförsamling i Amberg (ibid, Årg. 25, 1885, s. 138—145). — Den evangeliska kyrkans i Österrike närvarande ställning (ibid, s. 214—225, 280—286). — Ett papyrusblad och ett spörsmål för evangeliekritiken (ibid, s. 387—389). ¦— ' Om moralstatistiken och hennes förhållande till den kristliga lifsåskådningen (Tidskr. f. kristl. tro o. bildn, Årg. 4, 1886, s. 125—146). — Om tolkningen af Filipperbr. 2:5—11 (Teol. tidskr, Årg. 26, 1886, s. 169—178, 249—261). — En tidsbild från Jerusalems forna dagar. Betraktelse öfver Jer. 2:1—13 (ibid, s. 325—335). — Om den kristliga fullkomligheten. Upps. 1887. 79 s. (UUÅ 1887.) — Den nya tron sådan hon framställes af D. F. Strauss (Tidskr. f. kristl. tro o. bildn, Årg. 8, 1890, s. 20—42, 205—224, 273—293). — De s. k. nattvardsföreningarna bedömda efter den Heliga skrift och den äldsta kyrkans praxis (Förhandl. vid d. 4:e allm. sv.-luth. prestkonferensen i Stockholm 1890, Sthm 1890, s. 130—144; föredrag). — Om Antoine Arnaulds och Blaise Pascals moralteologiska strid med jesuiterna, H. 1*. Upps. 1890. 74, (1) s. — Robert Kiibel. Theodor Kliefoth (Kyrkl,' tidskr., Årg. 2, 1896, s. 17—36, 73—94; nekrologer). — Olaus Petris reformatoriska grundtankar. Upps. 1898. 77 s. (UUÄ 1899). — Torsten Ruden-schölds tankar i den sociala frågan (Minnen från Vestergötland, .Upps. 1900 , 4: o, s. 58—63). — A. N. Sundberg (Kyrkl. tidskr., Årg. 6, 1900, s. 515—534; nekrolog). — Om folkbildningens väåen och uppgift (Tidskr. f. folkundervisn., Årg. 20, 1901, s. 136—144; föredrag). — Hvad är trons grund och hvarför tro vi på Kristus? (Kyrkl. tidskr., Årg. 7, 1901, s. 241—269). — Minnesord öfver ärkebiskopen m. m. dr Anton, Niklas Sundberg... (Prot. o. handl. rör. prästmötet i Uppsala 1902, Upps, 1903, [Handl.] s. 89—108). — Till minnet af Christoph Ernst Luthardt (Kyrkl. tidskr., Arg. 9, 1903, s. 48—58, 153—166). — Om kristendomens väsen (Förhandl. vid d. 8:e allm. sv.-luth. prästkonferensen i Stockholm 1903, Sthm 1903, s. 15—31; föredrag). — Om kärleken till Gud enligt jesuitisk, jansenistisk och qvietistisk åskådning (Skrifter i teol. o. kyrkl. ämnen tillägn. C. A. Torén, Upps. 1903, s. 1—29). — Biskop Emile Bou-gaud's tankar om påfven och kyrkan (Kyrkl. tidskr., Årg. 11, 1905, s. 240 —255). — Ar religionen en privatsak (ibid., Årg. 12, 1906, s. 319—342). — Hvad innehöll den trosbekännelse, som drottning Kristina af lade vid sin offentliga öfvergång till den romerska kyrkan? (Kvrkohist. årsskr., Arg. 10, 1909, s. 23—28; föranledde ett meddelande av' C. Bildt, ibid.,. Arg. 11, 1910, s. 229—230, varpå följde 'Några ord' med anledn. av detta meddelande av B., ibid., Årg. 12, 1911, s. 90—91.) — De tvenne senaste, påfvarnes ställning till bibelstudiet och bibelkritiken (Bibelforskaren, Årg. 27, 1910, s. 147—162, 291—308; undert. J. E. B.). — Påfvedömets framtid enligt prof. Baldassare I.abanca (Kyrkl. tidskr., Årg. 17, 1911, s. 237—269). — Till frågan om läseriet i sydvästra Värmland under 1850-talet (En bok om Värmland, D. 1, Upps. 1917, s. 331—356).

Predikningar, religiösa betraktelser och griftetal. — Talrika granskningar och anmälningar i Bibelforskaren, Nord. revy, Tidskr. f. kristl. tro o. bildn., Kyrkl. tidskr., Teol. tidskr., Wäktaren och Kyrkohist. årsskr.

Medverkat vid redig, av Nord. revy, Årg. 1—2, 1883/84—1884/85.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 22 febr. 1907 (meritförteckn.); Uppsala univ. matrikel 1916; N. J. Göransson, Johan Erik Berggren (Bibelforskaren, 1919).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Erik Berggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18599, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BlLLING.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18599
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Erik Berggren, urn:sbl:18599, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. BlLLING.), hämtad 2024-04-16.