Meriter

Pehr Berggren, f. 8 nov. 1792 å Lervik i Färnebo församling, d 14 juli 1848 i Stockholm. Föräldrar: brukspatronen Petter Berggren och Maria Katarina Bergroth. Åtnjöt konstundervisning av P. E. Limnell; elev vid Konstakademien 1814; innehade akademiens större målningsstipendium 1821—22; biträdande lärare i akademiens principskola 1838. AgréFrKA 1825. — Ogift.

Biografi

B. var som konstnär en regelrätt akademiker, vilken händigt och flitigt men utan djupare inspiration arbetade med ett vedertaget formspråk. Hans studietid inföll under den livlösa period i svensk konsthistoria, då en man som Fredrik Westin av en över konsttillståndet i landet entusiastisk kritik hart när jämställdes med Rafael och Correggio. Inom akademien gällde B. för en av de mest lovande eleverna och hugnades med icke mindre än nio medaljer samt det större målningsstipendiet. Redan tidigt visade han intresse för de nationella strävanden, som genom det 1811 stiftade Götiska förbundet och det 1814 grundade Sällskapet för konststudium fått program och arbetsfält utstakade. År 1817 erhöll han i en av Götiska förbundet anordnad tävlan »för dem bland Sveriges och Norges konstnärer, som ur den nordiska mytologien hämta ämnen för sina framställningar i bildande konst», andra priset för en teckning »Frej överlämnar sitt svärd åt sin tjänare Skirnir», vilken teckning jämte kopior efter Correggio, Guido Reni och Van Dyck utställdes å en av förbundet året därpå, delvis i opposition mot akademien, arrangerad exposition. Även åren 1819 och 1821 prisbelönades B. av göterna för arbeten med nordiskt-mytologiska motiv. År 1822 deltog han å utställningen i Konstakademien, som nu försonats med opponentrörelsen, bl. a. med målningen »Heimdal», som av B. von Beskow skänktes till Uppsala universitet och som är B: s mest prisade verk. Någon specifikt nordisk anda har det dock icke lyckats konstnären att ingjuta i denna nyklassiska figur, som, omfladdrad av ett draperi, med lur i handen tronar på ett molnberg. Målningen hälsades med mycket bifall. En kritiker (i Argus) anmärkte dock på det »vidriga» i att konstnären syntes ha »porträtterat sin modell i stället för att måla ett ideal». — Göticismen blev en tämligen kortvarig episod i B: s konstnärskap; ännu 1831 utställde han dock på Konstakademien en Ingeborgs klagan »utur Frithiofs saga». I fortsättningen anlitades han i allmänhet för enklare uppdrag. Så målade han altartavlor för landskyrkor i en stil, som rönt ett visst inflytande från de tyska nasarenerna, vilkas formprinciper blivit kända i Stockholm på 1820-talet särskilt genom G. Hasselgrens kompositioner. Av B : s arbeten av denna art må nämnas »Kristi uppståndelse» (i V. Emterviks kyrka, 1825) och »Kristus i Getsemane» (i Gårdeby kyrka, 1841). I början av 1830-talet utförde han kopior efter Carraccierna och Guido Reni i orangeriet å Finspång. Han försökte sig även med medelmåttigt resultat som porträttmålare. 1832 fick han till och med äran att måla Karl XIV Johan. Ett prästporträtt av hans hand ingick i Kr. Eichhorns samling, och bilder av brukspatron Per G. Berggren och hans maka, född Geijer, finnas hos fru E. Kjellberg, Djursholm. Under de sista levnadsåren inskränkte sig B: s konstutövning huvudsakligen till kopiering och renovering.

Författare

Gunnar Mascoll Silfverstolpe.

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av rektor P. G.. Berggren; Akademiens f. de fria konsterna matriklar och handl.; Argus den andre 1822; Förteckning öfver de... på Götiska förbundets inbjudning utställda konstarbeten 1818; Konstakademiens expositionsförteckningar; P. G. Berggren, Värmländska släkten Berggren (1908); J. Bottiger, Bengt Erland Fogelberg (1880); R. Hjärne, Götiska förbundet och dess hufvudmän, 1 (1878); L. Looström, Den sv. konstakademien 1735—1835 (1887); G. Nordensvan, Sv. konst och sv. konstnärer (1892).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Pehr Berggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Mascoll Silfverstolpe.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18601
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Pehr Berggren, urn:sbl:18601, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Mascoll Silfverstolpe.), hämtad 2024-04-25.