Meriter

Berglind, Jeanette Apollonia, f. 21 aug. 1816 i Stockholm, d 14 sept. 1903 därstädes.

Biografi

Erhöll, tidigt föräldralös, troligen i mitten av 1820-talet ett hem på Manilla hos dövstumundervisningens grundläggare i vårt land, Per Aron Borg, som var en avlägsen släkting till hennes mor; hade efter Borgs död, 1839, under ett tjugutal år plats i olika hem i landsorten, oftast som lärarinna men även som sällskap, hushållerska o.. d.; var därefter under ett par år biträde i dövstumläraren löjtnant K. A. Klingspors familj å Manilla; stiftade år 1860 »Tysta skolan» i Stockholm, vilken hon förestod till i sept. 1882; erhöll vid sin avgång 500 kr. i pension av statsmedel (beviljade 1880) samt en tilläggspension å 500 kr. av skolans kassa, varjämte skolans styrelse från 1886 tilldelade henne en årlig gratifikation å 250 kr. Erhöll vid sitt avskedstagande K. M: ts medalj i guld av åttonde storleken med inskrift »För medborgerlig förtjänst»; hedersledamot i Dövstumföreningen i Stockholm 1882.

Under sin vistelse vid Manilla, som uppgives ha varat sammanlagt femton år, började J. B. snart, ehuru ej anställd vid institutet, att med vaket intresse deltaga i de dövstummas vård och undervisning och lyckades på så sätt förvånansvärt fort sätta sig in i deras tanke- och känsloliv samt inhämta grunderna för den då vid .undervisningen uteslutande använda skrivteckenmetoden. Hon greps redan tidigt av tanken att upprätta ett litet skolhem, där dövstumma barn förutom undervisning även kunde komma i åtnjutande av moderlig omvårdnad. Av sina små löner sparade hon det mesta för sin påtänkta skola, men först 1860 — vid fyrtifyra års ålder — kunde hon sätta sin plan i verket. Med ett kapital av blott 400 kr. hyrde hon, sannolikt 1 apr. ovannämnda år, en anspråkslös lägenhet på tre rum och kök i huset n:r 33 vid Norrlandsgatan, anskaffade bohag och undervisningsmateriel samt anställde en f. d. elev vid Manilla som lärare. Från denna tid räknar man Tysta skolans begynnelse. J. B: s eget kapital tog snart slut, men gåvor och donationer inströmmade, särskilt sedan Fredrika Bremer genom sitt varmhjärtade upprop »En motion utanför riksdagen» nyårsafton 1862 riktat även landsortens uppmärksamhet på skolan. Bland de vänner och gynnare, som J. B. med sin anspråkslösa och varmhjärtade personlighet vann, valdes en styrelse, och denna lyckades (28 apr. 1866) för skolan förvärva den rymliga egendomen Norrtullsgatan 51—57 (förut 25), Tack vare ej minst understöd av skolans beskyddare Karl XV och drottning Lovisa övervurmos de ekonomiska vanskligheter, som till en. början förorsakades av detta djärva köp, och vid konungens, frånfälle, 1872, hade J. B. glädjen att se företaget i det närmaste skuldfritt. Att upprättandet av hennes skola fyllde ett verkligt behov, ser man därav, att 1863 mer än sjuttifem sökande måste nekas inträde. Meddelelsemedlen vid skolan voro skrift och åtbörder; Redan så tidigt som 1868 omtalas dock, att J. B. gjort försök med talundervisning, men det hade visat sig, »att tid och möda fåfängt bortkastades». Införd i dövstumundervisningen genom P. A. Borg, teckenmetodens förste förkämpe i vårt land, ansåg J. B. alltjämt denna metod vara den bästa. Ännu under sina sista år uttryckte hon ganska oförbehållsamt sitt missnöje över att skolan blivit talskola efter hennes avgång, 1882. För sina elever var hon den ömmaste mor. Att hon vann goda resultat med dem, framgår därav, att ej mindre än tre sedermera erhöllo anställning som lärarinnor vid statens skolor för överåriga dövstumma. Sedan hon lämnat sin befattning vid Tysta skolan, levde hon ännu tjuguett år ett stilla och tillbakadraget liv i Stockholm.

Författare

Erik Hanson.

Källor och litteratur

Källor: Utlåtande angående Tysta skolans framtida verksamhet jämte redogörelse, Tysta skolans uppkomst och utveckling åren 1860—1912 (1913); O. Ahlner, Matrikel över sv. dövstumskolan 1809—1918 (1918), nekrolog av A. A. i Nord. tidskr. f. döfstumskolan, 1903 N-o 11

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jeanette A Berglind, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18627, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Hanson.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18627
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jeanette A Berglind, urn:sbl:18627, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Hanson.), hämtad 2024-04-19.