Meriter

Bergman, Johan, f. 6 febr. 1864 i Tydje. Föräldrar: hemmansägaren Nils Fredrik Andersson öch Ingegärd Sofia Engelbrektsdotter. Intogs i Uppsala h. allmänna läroverk ht. 1877 : avlade mogenhetsexamen därstädes 22 maj 1882; student vid Uppsala universitet ht. s. å.; fil. kand. 13 dec. 1884; fil. lic. 14 nov. 1888; disp. 27 maj 1889; fil. doktor 31 maj s. å.; har företagit ett betydande antal utländska studieresor. Vik. adjunkt vid Uppsala h. allmänna läroverk ht. 1886; genomgick provar därstädes 1887—88; vik. lektor vid norra latinläroverket i Stockholm vt. 1889; e. o. lektor därstädes ht. s. å.; medarbetare i Aftonbladet 1 jan.—1 okt. 1890; lärare vid Repetitionskursen till studentexamen (Philp och Hellgrens privatgymnasium) 1890—91; medutgivare av Internationale monatsschrift zur bekämpfung der trinksitten 1891; vik. lektor vid högre lärarinneseminariet vt. s. å.; rektor vid Djursholms läroverk s. å.—1892; lektor i latin och grekiska vid Vänersborgs h. allmänna läroverk 18 dec. 1891 och i modersmålet och latin vid Norrköpings h. allmänna läroverk 30 dec. 1895; huvudredaktör och utgivare av Östergötlands dagblad 19 sept. 1896—30 sept. 1897; lärare vid Norrköpings h. läroanstalt för flickor 1897—1900 och 1902—03; utgivare av Nordens ungdom sept. 1899—maj 1900; lärare vid Norrköpings nya läroverk för flickor vt. 1900; uppförd å tredje förslagsrummet till e. o. professor i klassiska språk vid Lunds universitet 11 maj 1901; tf. lärare och föreläsare vid Stockholms högskola under sammanlagt åtta år 1901—11; utgav Mimer 1902—19; redaktör av kalendern Nornan 1903—07 och av Östergyllen 1905; erhöll kompetensförklaring till professuren i klassiska språk, med undervisningsskyldighet i latin, vid Göteborgs högskola 1907 och till professuren i romersk vältalighet och poesi vid Lunds universitet 1912; lektor i latin och grekiska vid h. allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm 13 juni 1908; ledamot av riksdagens första kammare 1918—19; professor i latinska språket och klassisk arkeologi vid universitetet i Dorpat 12 aug. 1919. RNO 1908; innehar utländsk orden.

Gift 28 juni 1891 med Kristina Henriksson, f. 2 dec. dotter till arrendatorn Johan Henriksson.

Biografi

B. har såsom vetenskapsman, akademisk lärare, läroverkslärare, populär föreläsare och författare utövat en trägen, omfattande och i vida kretsar högt skattad verksamhet i den humanistiska, isynnerhet den antika bildningens tjänst. Minst framträdande, om också kvantitativt betydande har denna verksamhet varit på det rent vetenskapliga området. Här må framhållas B: s medarbetarskap (sedan 1895) i det stora, av flera utländska akademier utgivna historiska lexikonet över latinska språket »Thesaurus linguae latinse» samt framför allt hans forskningar och editionsarbeten rörande den kristne romerske skalden Prudentius. Efter att ha utgivit en edition av dennes dikt »Psychomachia» (1897) erhöll B. (1900) av Vetenskapsakademien i Wien i uppdrag att för den av akademien utgivna samlingen »Corpus scriptorum ecclesiasticorum latinorum» ombesörja en textkritisk upplaga av Prudentius' samtliga verk. Av denna upplaga hade endast vissa delar hunnit uppsättas, då världskriget vållade! ett troligen mycket långvarigt avbrott i dess utgivande. Förarbetena till detta verk, som framlagts i ett par avhandlingar, gåvo emellertid betydelsefulla resultat i form av värdefulla handskriftsfynd och handskriftsundersökningar. För sina Prudentiusforskningar har B. av den sakkunniga kritiken vunnit större erkännande än för sina tidigare filologiska arbeten. Redan som ung student uppbar B. i flera år vid Uppsala universitet det Tranérska stipendiet, avsett för studerande, som visat framstående anlag för latinsk skaldekonst, och ett odelat bifall har också kommit hans latinska originaldikter samt hans översättningar från latinsk poesi till del. Genom hans Prudentiustolkningar ha bl. a. fornkristna hymner blivit på svenskt språk tillgängliga. Såsom anordnare av och delvis ledare för de huvudsakligen för läroverkslärare avsedda arkeologiskt-historiska feriekurserna i Rom och Pompeji (ett flertal somrar mellan 1898 och 1913) har B. gjort en viktig insats för ökandet av kännedomen om antiken i vårt land, och efter världskriget har han i Dorpat funnit tillfälle till fast och självständig akademisk lärarverksamhet.

Såsom populärvetenskaplig författare har B. utvecklat sällsynt stor produktivitet. Hans arbeten »På klassisk mark» (1896) och »Pompeji» (1900) äro frukter av självsyn i den antika kulturens hemländer, Grekland, Mindre Asien och Italien. Mest känd bland B: s för den stora allmänheten avsedda arbeten är antagligen »Världshistorien berättad för svenska folket», som han utgivit tillsammans med Emil Svensén och varav han författat de band, som behandla antiken, och medeltiden ävensom — i fjärde upplagan — det stora världskriget och dess bakgrund (1919—21). B. utmärkes som populärhistorisk skildrare av ett medryckande framställningssätt, friskhet och rörlighet i uppfattning och synpunkter samt förmåga att draga paralleller, men i sin överflödande produktivitet och sin benägenhet att aktualisera framställningen genom att införa dagspolitiska synpunkter som förklaring och karaktäristik har han ej alltid undgått en viss ytlighet i källforskning och bedömande.

Ej minst känd har B. blivit såsom en av vårt lands ivrigaste förkämpar för nykterhetsrörelsen. Redan under sin studenttid i Uppsala var han med om att stifta Uppsala blåbandsförening (1887), Studenternas helnykterhetssällskap (1888) och Nykterhetsvännernas studenthem (1889). Ur den förstnämnda föreningen utträdde han sedermera och ingick i Goodtemplarorden (1892). Inom denna har han utövat en nitisk och inflytelserik verksamhet: såsom studierektor (1894), ledamot i den permanenta litteraturkommittén (1898), ledamot i storlogens verkställande råd och vice ordenstemplare (1897). Även i det internationella nykterhetsarbetet har han spelat en stor roll. Sålunda har han såsom Sveriges storloges representant deltagit i en rad internationella antialkoholkongresser (sedan 1895); 1897 valdes han till rådgivare i världsstorlogens styrelse, 1900 till medlem i en skandinavisk kommitté, som skulle verka för att alkoholfrågan upptogs till officiellt studium av regeringarna, 1907 blev han ordförande i styrelsen för internationella byrån mot alkoholismen i Lausanne och 1911 världsstorlogens »electoral superintendent»; dessutom är han medlem i de officiella antialkoholkongressernas permanenta organisationskommitté. Han har ivrigt verkat för religiös neutralitet inom goodtemplarorden, och det var väsentligen på grund av hans agitation, som storlogemötet 1906 beslöt att hos världsstorlogen väcka motion om rätt för storlogerna att införa fullständig sådan, en framställning, som också vann världsstorlogens beaktande (1908). Ett annat huvudintresse för B. har varit åstadkommandet av en ordnad nykterhetsundervisning; en frukt av denna strävan var det 1900 grundade Centralförbundet för nykterhetsundervisning och de i samband därmed stående föreläsningskurserna i nykterhetsfrågan, av vilka den första organiserades av B. (1901). Själv har B. under årtionden varit en av de oftast hörda nykterhetstalarna vid fester, möten, demonstrationer, diskussioner och föreläsningar. Utomordentligt talrika äro också hans bidrag till nykterhetslitteraturen: artiklar i den av honom alltifrån dess startande (1902) redigerade tidskriften Mimer, smärre agitationsskrifter och tal samt större historiska framställningar, t. ex. »Den svenska nykterhetsrörelsens historia» (1893) och »Nykterhetsrörelsens världshistoria» (1900). B:s ståndpunkt i nykterhetsfrågan har varit totalförbudet, och han har med outtröttlig energi och stor polemisk skärpa bekämpat andra åskådningar; särskilt har den moderatistiska uppfattningen, representerad vid 1890-talets mitt av prosten H. D. Janson och i senare tid (från 1909) av doktor Ivan Bratt, varit föremål för hans skarpa angrepp, vilka emellanåt lett till mycket uppmärksammade »dueller». Under den korta tid (1918—19), B. tillhörde riksdagen, togo nykterhetsfrågor och folkbildningsfrågor huvudparten av hans intresse. I politiskt hänseende har B. städse tillhört det liberala partiet, till vars vänstra flygel han nog i de flesta frågor kunnat räknas.

Författare

G. Jacohson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De Tibulli codice Upsaliensi cum reliquis comparato. Upps. 1889. 58 s. (Gradualavh.) — Giordano Bruno, en tankefrihetens martyr. Sthm 1889. 24 s. 3: e uppl. Sthm 1907. 28 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 18; även på finska Hfors 1908.) — Carmina latina. Sthm 1890. (4), 48 s. (Konsist.-avh, Visby.) Ed. altera auctior. Leipz. [tr. Upps.] 1898. VIII, 94 s. — Nova carmina latina. Sthm 1891. 23 s. (Konsist.-avh, Kalmar.) — Huru Schliemann lärde sig grekiska (Pedag. tidskr, Årg. 29, 1893, s. 52—55). — Quasstiones Prudentianae, 1 (Nord. Tidsskr. f. Filol, R. 3, Bd 2, 1894, s. 116—120). — Specimen lexici Prudentiani prolegominis instructum. 1. Upps. 1894. 4: o (2), XXXII s, 40 sp. (Redogör, f. Vänersborgs h. allm. lärov. 1893/94.) — Dikter. Gtbg 1894. 100 s. — Den latinska diktningen i Sverige. Kortfattad historik jämte några anmärkningar beträffande C. E. A. Söderströms skaldskap (C. E. A. Söderström, Valda dikter, 1, Nyköping 1895, s. XLI—LXV; även sep. Nyköping 1895, 24 s. och på latin Nyköping 1895. XVI s.). — På klassisk mark. Studier och minnen från ett års vandringar i den antika kulturens länder. Sthm 1896. XII, 307, (1) s. [Ny utvidg. uppl.] 1. Italienska minnen. Sthm 1906. (4), 154 s, 31 pl. 2. Grekiska och orientaliska minnen. Sthm 1908. (4), 143 s, 24 pl. — Slafveriet i antiken. Ett blad ur arbetsklassens historia. Sthm 1896. 24 s. 2: a uppl. Sthm 1905. 28 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 57.) — Neue Prudentiushandschriften von höhem Wert und Alter (Eranos, Vol. 1, 1896, s. 111-—116). — En snart fyrahundraårig tvistefråga inom den klassiska filologien. (När och af hvem är den berömda skriften »Dialogus de oratoribus» författad?) Historisk framställning jämte ett förslag till lösning. Norrköping 1897. 4: o 22 s. (Redog. f. allm. lärov. i Norrköping... 1896/97.) — De P. Herennio Dexippo et Gothorum illa in Atticam incursione quid scriptores et inscriptiones doceant. Sthm 1897. 4: o 37 s. (Ibid. 1897/98; appendix: Dexippus. Poema suecanum Victoris Rydberg.) — Onödig, onyttig, orättvis. Hvad våra motståndare säga om rösträttsreformen. Sthm 1898. 12 s. (Sv. folkets öreskrifter, N:o 29.) — Dikter. Ny samling. Sthm 1899. 120 s. ¦— Från en färd till munkrepubliken på Atos i Makedonien (Vintergatan, Arg. 6, 1899, s. 200—241). — Tria carmina latina. Accedit elegia graecis versibus composita. Norrköping 1899. 4: o VIII s. (Redogör, f. allm. lärov. i Norrköping ... 1898/99.) — Pompeji, dess förstöring genom Vesuviuseruptionen år 79 e. Kr. och dess återuppståndelse i nyare tid. Sthm [tr. Norrköping] 1900. VIII, 304 s. 2: a rev. o. utvidg. uppl. Sthm 1915. (8), 328 s. — Upptäckterna i Boscoreale vid Pompeji. Sthm 1901. 40 s. (Sv. humanist, förb. skrifter, 5.) — Die geistigen Strömungen in der schwedischen Intelligenz (Deutsche Worte, 1901, s. 129—140). — Världshistorien berättad för folket. Bd 1. Den äldsta forntiden och Hellas. Sthm 1901—02. VIII, 544 s, 2 kartor. Bd 2. Hellenismens tidsålder och' det romerska världsväldet. Sthm 1903—04. VIII, 541 s, 1 karta. Bd 3. Medeltidens historia. Sthm 1904-05. VIII, 562, (2) s. (Bd 4—6 författade av E. Svensén; Bd 1—2 även under titel: Antikens historia. Sthm 1901—04.) 4:e uppl. Bd 1—7. Sthm [tr. Gtbg] 1919—21. Bd 8. Den stora världsbrandens tid. Sthm 1921. VIII, 784 s. (Tills, med E. Svensén.) — Anders Fryxell, Sveriges populäraste häfdatecknare. Sthm 1902. 31 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 108.) — De senaste årens fynd i Pompeji (Ord o. bild, Arg. 11, 1902, s. 129—139). — Theodor Mommsen (ibid., s. 659—665). — En modärn påfves lifsgärning (Nornan, Arg. 31, 1904, s. 147—163, 1 portr.). — De interpolationibus codicum Prudentianorum. Norrköping 1905. 21 s. (Redogör, f. allm. lärov. i Norrköping . .. 1904/05.) — De codicibus Prudentianis. P. 1*. Sthm 1906. 4: o 82 s. (Ibid., 1905/06.) [Ny utvidg. uppl.] Sthm 1910. (4). 174 s. — Antiken. Essayer. Sthm 1906. (6), 192 s. — Sagan om Odyssevs, hans äventyr och irrfärder på hav och land och i dödsriket. Sthm 1906. 4: o (6), 104 s. — Valda adresser och tal på latinska språket. Gtbg 1906. 4: o 16 s. — Vetenskapens fariséer. Kätterska meditationer af en veten-skåpens publikan. Sthm 1906. 15 s. (Nord. öresbiblioteket, 1906, N:o 3.) — De codicum Prudentianorum generibus et virtute. Wien 1908. 64 s., 3 pl. (Sitzungsberichte d. K. Akad. d. Wiss., Phil.-hist. CL, Bd 157, Abh. 5.) —¦ Antikens och medeltidens historia. Kortfattad, hufvudsakligen kulturhistorisk öfversikt för gymnasier och högre flickskolor. 1—2. Sthm 1909. (6), 182 s., 3 kartor, 2 pl. 2: a rev. uppl. 1—2. Sthm 1914. V, 187 s., 3 kartor, 2 pl. — Svenska folket 1809 och svenska folket nu. En politisk och social återblick. Sthm 1909. 152 s. (Kulturbiblioteket, 8.) — Ur folkens historia. Valda kulturbilder ur »Världshistorien berättad för svenska folket». Sthm 1910. (8), 288, 350 s. (Tills, med E. Svensén.) — Ett missförstått Xenofon-ställe (Eranos, Vol. 10, 1910, s. 203—204): — Roma. Sthm 1911. 7 s. — Emendationes Prudentianas (Eranos, Vol. 12, 1912, s. 111 — 149). — Saga och sång. Nya dikter. Tredje samlingen. Sthm 1912. 100 s. — »Romersk elokvens och poesi». Akademiska aktstycken rörande tillsättningen av professuren i romersk vältalighet och poesi vid universitetet i Lund 1913. Med inledning och kommentarier. Sthm 1914. (4), 252 s. — Om valet av latinsk prosalitteratur i det nya gymnasiet (Pedag. tidskr., Arg. 50, 1914, s. 303—309). — Napoleon och världskriget för 100 år sedan. En maktpolitikers saga berättad för svenska folket. Sthm 1915. 192 s. 2: a uppl. Sthm 1921. 192 s. — Latinsk grammatik. Sthm 1916. VIII, 272 s. (Tills, med N. Lundqvist.) — Vredens dag. Inledningsord vid skandinaviska fredsveckan. Sthm 1916. (4) s. (Skrifter utg. av Sv. freds- och skiljedomsfören., N: o 47.) ¦— Roms och Förenta staternas väg till världsfreden. Sthm 1917. 8 s. (Fredsskrifter, utg. av Sv. freds- och skiljedomsfören., N:o 41.) — Den siste kämpen. Några ord om orsakerna till Karl XII: s dragningskraft på folkfantasien. Tal... Sthm 1918. 19 s. — Mer eller mindre latenta latinska Tån i svenska språket (Studier tillägn. Es. Tegnér, Lund 1918, s. 325 —336). — Världskrigets historia. En öfversikt öfver dess förutsättningar, dess förlopp och dess utgång. Sthm [1916—]1919. IX, 632, XII. s. (Tills, med E. Svensén; även utg. som Världshistorien berättad för svenska folket, Bd 8 under titel: Den stora världsbrandens tid.) — Quaestiunculae Horatianae. Dorpat 1921. 16 s. (Acta et commentationes univ. Dorpatensis, B., Humaniora, 1:5.) — Aurelius Prudentius Clemens. Der grösste christliche Dichter des Altertums. 1. Dorpat 1921. 127, (1) s. (Ibid., B, 11:1.) — Dessutom smärre broschyrer, grundlinjer till föreläsningar vid sommarkurser m. m., besvärsskrifter, ett stort antal dikter på latin och svenska, artiklar i Nord. tidskr., Ord o. bild, Pedag. tidskr., Verdandi, Social tidskr. m. fl. tidskrifter och i tidningar. Den svenska nykterhetsrörelsens historia från forna tider till våra dagar. Kortfattad framställning. Östersund 1893. IV, 282, (3) s., 2 pl. 3:e omarb. o. utv. uppl. Sthm 1913. VIII, 302 s., 21 pl. — Den svenska nykterhetsrörelsen. Kort historisk framställning. Sthm 1893. 39 s. 3:e uppl. Sthm 1913. 56 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 47.) — Nykterhetssaken och uppfostran. Föredrag. Vänersborg 1894. 12: o 12 s. (Skrifter utg. af Nord. lärarnes helnykterhetsfören., Sv. afd., 1.) —• P. Wieselgren. En minnesteckning. Vänersborg 1894. 31 s., 1 pl. 5:e uppl. Sthm 1912. 117, (1) s., 2 pl. — Hvad vill den modärna nykterhetsrörelsen? Prisbelönad uppsats. Gävle 1895. 16 s. Sthm 1916. 16 s. — Är ett rusdrycksförbud i vårt land önskvärdt och utförbart? Studier i en viktig social fråga. Östersund 1895. VII, 184 s. 2: a uppl. Sthm T908. 159, (1) s. — Om ny och gammal nykterhet eller om naturvetenskaplig och asketisk uppfattning af nykterhetsfrågan. Ett svar på generaldirektör S. Wieselgrens broschyr »Ar den moderata nykterhetsverksamheten föråldrad?» Sthm [tr. Norrköping] 1896. 36 s. ¦—¦ Den bildade ungdomens ställning till våra dagars nykterhetsrörelse. Föredrag (Tre föredrag f. studenter, Sthm 1899, s. 5—19). — Modärn kultur och modärn nykterhetsrörelse. Föreläsning. Sthm [tr. Köping] 1900. 16 s. (Även på danska Aalborg 1902 och på engelska London 1903.) — Nykterhetsrörelsens världshistoria. En framställning af nykterhetsrörelsens utveckling från äldsta tider till våra dagar med särskild hänsyn till föreningsväsendet. Sthm [tr. Norrköping] 1898—1900. 622 s. (Även på tyska Hamburg 1903—04. XV, 458 s.) — Goodtemplarordens historia (1851—1901). Ett femtioårsminne. Sthm 1901. 48 s. •— Se upp mot både vänner och fiender 1 Ett ord om nykterhetsvännernas närmaste uppgifter. Sthm 1902. 16 s. (Nykterhetspolit. spörsmål, 2.) — Historiens lärdomar i alkoholfrågan. Högtidstal... Sthm 1906. 16 s. — Nykterhetsrörelsens historiska utveckling. Kort översikt. Upps. 1909. 16 s. (S. S. U. H:s Studiehandbok, H. 1.) — Den Brattska linjen. Ett svar till Ivan Bratt med anledning av hans båda broschyrer »Kan nykterhetsfrågan lösas utan totalförbud?» och »Nykterhetspolitiska utvecklingslinjer». Sthm 1911. (2), 39 s. — D:r Bratts kamp mot förbudslinjen. Några ord om de fem läkarnes skrift »Alkoholen och samhället». Sthm 1913. 8 s. — »Vägen till folknykterhet.» Debatten Bratt—Bergman ... 1913. Sthm 1914. 32 s. (Tills, med I. Bratt.) — TJet nykterhetspolitiska läget. Ett föredrag... Sthm 1914. 16 s. — Kort översikt över viktigare punkter i avseende på nykterhetslagstiftningen jorden runt 1911 —1914. Sthm 1914. 22 s. -— Förbudsledningens kapitulation för d:r Ivan Bratt. Några ord om dess historia och dess konsekvenser. Sthm 1915. 108 s. — Oktoberkommittén. Hur den tillkom, vad den vill och vad den sagt. Sthm 1915. 16 s. (Anon.) —• Direkt förbudsaktion. Föredrag (Mimer, Årg. 13, 1915, s. 193—207; även sep. Sthm 1916, 16 s.) — Varför vi böra gå förbudsvägen. Ett svar till dr Ivan Bratt med anledning av hans senaste skrift »Varför vi icke böra gå förbudsvägen». Sthm 1921. 62 s. — Smärre broschyrer i nykterhetsfrågor, uppsatser i Mimer, Reformatorn, Unga krafter, Blå bandet m. fl. tidskr. o. tidningar.

Översatt: E. J. Stagnelius, Vladimir magnus... liber tertius. Sthm [1890]. 14 s. — Aurelii Prudentii dementis Hymni duo suethicis versibus expressi. Sthm 1891. 33, (1) s. (Konsist.-avh, Sthm.) — Aurelii Prudentii Clementis Hymnus omnis horae suethicis versibus expressus. Sthm 1891. 28, (1) s. (Konsist.-avh, Skara.) — J. J. Rousseau, Emil eller om uppfostran. Gtbg 1892. XII, 364 s. — A. Prudentius Clemens, Forn-kristna hymner i svensk tolkning och med historisk inledning. Gtbg [tr. Sthm] 1894. 132 s. 3:e uppl. Sthm 1916. X, 170 s. (Prisbelönt av Sv. vetenskapsakademien.) — Ur medeltidens poesi. Ett urval ur medeltidens latinska lyrik i svensk tolkning jämte därtill hörande litteraturhistoriska studier. Sthm [tr. Norrköping] 1899. VI, 191 s. — Plinius den yngre, en kulturskildrare från romerska kejsartiden... i svensk tolkning. Sthm 1904. 102, (2) s. (Klassiska biblioteket, 2.) -— Ur forntidens sång. Ett urval ur antikens diktning, företrädesvis den lyriska, i svensk tolkning. Sthm 1908. 106, (1) s, 7 pl. — Vergilius' skildring av helvetet (Aeneis VT, 548—627). Lund 1911. 7 s. — Seneca, Om lifvets korthet. Om lifslycka. Om själens ro. Valda bref. Sthm 1912. 110 s, 2 pl. (Berömda filosofer, 2.) — Platon. Två dialoger. Sthm 1918. 87 s. (Ibid, 10.) — Johannes Brovallius, Den första biografien öfver Linné. Curriculum vitae Caroli Linnaei. Sthm 1920. 39, (1) s. — Vergilius, Sagan om Aeneas. (»Aeneiden.») Svensk tolkning jämte inledning och anmärkningar. D. 1. Sångerna 1—6. Sthm 1921. (7), 194 s. — Dessutom stycken ur de Homeriska dikterna, Horatius sjätte satir samt Ovidius Pyramus och' Thisbe (i Världslitteraturen i urval o. översättning, Ser. 1, 1902) samt nykterhetsskrifter, såsom A. Forel, Alkohol som njutningsmedel (1890) och G. Bunge, Alkoholfrågan (1896 o. senare).

Utgivit: Från Fyris strand. Dikter och berättelser af Upsalastudenter. Upps. 1888. (4), 99 s. (Anon.) — Q. Horatii Flacci Carmina selecta. Horatii oden i urval. Sthm 1892. 152 s. —¦ Cornelii Taciti Germania. Med inledning, förklaringar, etymologiskt namnregister och karta. Gtbg [tr. Vänersborg] 1894. IV, 90 s. — Aurelii Prudentii Clementis Psychomachia, rerum et verborum copia explicata, codicibus Casinensi 374 et Vaticano Reginensi 2078 in lucem prolatis. Upps. 1897. XLI, (1), 78 s. (Akad. avh.; även uppl. med variation i titel, Upps. 1897, XLI, (1), 86 s..) — Es. Tegnér, Skoltal utg. med förklaringar till läroverkens tjänst. Sthm 1897. VI. 164 s. — Aurelii Prudentii Clementis Carmina. Lund 1900. 46 s. (Omslagstitel: Tria carmina Prudentiana.) — Euripides, Kyklops. Satyrspel, Skolupplaga. Sthm 1903. 4: o 36 s, 1 pl. (Redogör, f. allm. lärov. i Norrköping... 1902/03; även sep. Sthm 1903. 8:o 88 s.) — Klassiska biblioteket. Valda klassiska'författare från antiken i svensk tolkning. 1—3. Sthm 1904—06. — J. Olsson, Bråna-smedens dikter. Ny uppl, i urval utg. Sthm 1908. XV, 159 s. (Tills, med G. Bergman.) — 18: e Congres universel de la paix ä Stockholm du 1 : er au 5 aout 1910. Sthm 1911. XXXIII, 388 s, 5 pl. — Aurelii Prudentii Clementis Contra orationem Symmachi liber prior. Sthm 1911. 4: o XLIV s. (Redogör, f. h. allm. lärov. å Södermalm 1910/11.) — Gaius, De iure personarum (Gai Institutionum liber primus). Sthm 1914. VIII, 55 s. — C. Plini Caecili Secundi Epistularum delectus. Ett urval av Plinius den yngre brev med förklaringar. Sthm 1915. VIII, 100 s. — Latinska källskrifter till Sveriges äldsta historia. Några antika och medeltida texter av svenskt-kulturhistoriskt intresse. Med förklaringar. Sthm 1918. VI, (1), 64 s. — Suecia latina. Valda prov på svensk medeltidslatinsk och nylatinsk litteratur. Med förklaringar. Sthm 1918. VIII, 158 s. — Dessutom utgivit Redogörelse f. Vänersborgs arbetarinstituts verksamhet 1892/93—1894/95, redigerat Östergötlands dagblad 1896 19/9—1897 s%, Nordens' ungdom 1899—1900, Minier 1903—1919, Nornan 1903—07, Östergyllen 1905.

Källor och litteratur

Källor: Handl ror. tillsättandet af professuren i latinsk vältalighet och poesi vid Lunds universitet (1912-13); riksdagsprotokoll; tidningar: J. Bergman, Den sv. nykterhetsrörelsens historia (1913); Förteckning över Johan Bergmans av trycket utgivna skrifter (1914); E. Kölgren & C.G. Tengström, Läroverks- och seminariematrikel (1915); V. Millqvist, Publicistklubbens marikel vid 20: e århundradets början (1901); N. Norden, Sv. nykterhetsbibhografi 1878-1905 (1916); W. Skarstedt, Nykterhetsrörelsens banerförare (1903).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Bergman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18644, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacohson.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18644
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Bergman, urn:sbl:18644, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacohson.), hämtad 2024-04-26.