Meriter

2. Bengt Jakobsson Bergqvist, f. 5 okt. 1860 i Lund. Föräldrar: kyrkoherden Jakob Otto Henrik Bengtsson Bergqvist och Olofina Morin. Lärjunge vid Lunds h. allmänna läroverk ht. 1873;. avlade mogenhetsexamen därstädes 30 maj 1879; student i Lund 5 sept. s. å.; fil. kand. 30 maj 1881; fil. lic. 15 sept. 1883; disp. 9 apr. 1884; fil. doktor 31 maj s. å.; erhöll dispens från avläggande av teologiska examina för inträde i prästämbetet 20 maj 1892; har sedan 1894, delvis med statsunderstöd, företagit ett stort antal utrikes resor. E. lärare vid Lunds h. allmänna läroverk 1881—82; vik. adjunkt vid folkskollärarseminariet i Lund ht. 1883—ht. 1884; tf. konsistorienotarie under längre och kortare tider åren 1883—97; e. o. konsistorieamanuens i Lunds domkapitel 17 okt. 1883; konsistorieamanuens 3 sept. 1884; adjunkt vid Lunds folkskollärarseminarium! 5 nov. s. å.; lärare vid Lunds privata elementarskola vt.—ht. 1888; vik. rektor vid Lunds seminarium tidvis under åren 1890 och 1891; lektor vid Lunds h. allmänna läroverk 29 apr. 1891; vik. rektor därstädes ht. 1893; föreståndare för den teoretiska prövårskursen i Lund 6 juli 1895—1899; ledamot av läroverkskommittén 4 juni 1897-—30 apr. 1898; skolrådsledamot i Lund 1897—99; rektor vid h. allmänna läroverket i Kristianstad 22 juni 1899—vt. 1904; studierektor vid elementarläroverket för flickor 1899—1904; föreståndare för småskoleseminariet och skolrådsledamot 1900—04 samt stadsfullmäktig 1901—04, allt i Kristianstad; sakkunnig för utarbetande av instruktion för läroverks-överstyrelsen och av ny läroverksstadga 27 maj—31 dec. 1904; läroverksråd och ledamot av läroverksöverstyrelsen 28 okt. s. å.; ledamot av Stockholms folkskoledirektion 1 jan. 1907 (ordförande i dess byggnadsnämnd s. d.); överdirektör och chef i läroverksöverstyrelsen 5 maj 1908; sakkunnig vid tillsättande av professur i pedagogik vid universitetet i Uppsala 1 mars 1909 liksom vid tillsättande av professur i pedagogik och psykologi vid universitetet i Lund 21 febr. 1911; ledamot av katekesnämnden 24 mars 1911 —5 okt. 1912 samt i folkundervisningskommittén för utarbetande av förslag till skolväsendets centrala ledning 13 mars 1912—2 febr. 1913; sakkunnig för utarbetande av proposition angående en skolöverstyrelse mars—dec. 1913; skolrådsledamot i Stockholm 1913—20; tf. chef för folkskolöverstyrelsen 2 nov. s. å.; överdirektör och chef för densamma 16 okt. 1914; ordförande bland sakkunniga för kompetensbestämmelser för teol. lektorer 27 maj -—31 juli 1915; inspektor för h. latinläroverket å Norrmalm 1917; ledamot av direktionen för gymnastiska centralinstitutet 30 juni s. å. (ordförande 5 mars 1919) och av direktionen för Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande 1917; sakkunnig rörande omorganisation av skeppsgosseskolorna 24 aug.—10 dec. s. å.; ordförande bland sakkunniga rörande omläggning av upplysnings- och undervisningsverksamheten för nykterhetens främjande m. m. 30 okt. s. å.—19 okt. 1918 samt sakkunnig för utarbetande av proposition angående praktiska ungdomsskolor nov. 1917—febr. 1918; sekreterare hos riksdagens statsutskott febr.—maj 1918 vid behandling av frågan om de praktiska ungdomsskolorna; ordförande bland sakkunniga rörande vissa frågor angående praktiska ungdomsskolor och de tekniska läroverken 6 juni s. å.—30 sept. 1919; generaldirektör för skolöverstyrelsen 21 juni 1918; ordförande bland sakkunniga beträffande centrala ledningen av de till allmänna skolväsendet hörande undervisningsanstalter 26 juli—9 dec. s. å.; sakkunnig beträffande befälskurser för fänrikar vid flottan 26 sept. s. å.—28 maj 1919; ordförande bland sakkunniga rörande spridande av kunskap om könssjukdomarnas natur och smittfarlighet m. m. 25 okt. 1918—7 febr. 1919; ledamot av skolkommissionen 31 dec; 1918—16 mars 1922 (ordförande 1 nov. 1919 till statsrådsutnämningen 27 okt. 1920, varefter han ej deltagit i kommissionens arbeten); sakkunnig beträffande undervisningen i marinens korprals- och underofficersskolor 16 maj 1919 och för omorganisation av flottans skolor 1920; statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet 27 okt. 1920—13 okt. 1921; Sveriges ombud vid skolhygieniska kongresser 1904, 1907, 1910 och 1914 samt svensk ordförande vid nordiska skolmöten 1905, 1910 och 1920. RNO 1903; KN02kl 1913; KNO1kl 1917; teol. hedersdoktor i Lund 30 sept. 1918; HedLÖS 1919; innehar dessutom flera utländska ordnar.

Gift 1) 9 juni 1886—13 apr. 1898 med Konstance Flensburg, f. 5 aug. 1863, d 14 juni 1910, dotter till biskopen Vilhelm Flensburg ; 2) 17 dec. 1899 med Hilda Charlotta Nyström, f. 9 okt. 1860, dotter till stadskassören Ludvig Nyström.

Biografi

B, har utfört ett vittspännande arbete inom den svenska skolans olika verksamhetsfält, och hans namn är nära förbundet med mycket av det nya, som de senaste decenniernas rastlösa utveckling på detta arbetsområde framskapat. Innan han nådde tram till en ledande ställning, hade han samlat, praktiska erfarenheter som seminarielärare, läroverkslektor, ledare av den teoretiska provårskursen i universitetsstaden Lund och rektor för ett högre allmänt läroverk. I läroverksöverstyrelsen inträdde han vid dess inrättande efter att ha tagit del i utarbetandet av de nya läroverksförfattningarna av år 1905, och då han efter att ha nått chefsposten i nämnda styrelse år 1913 i samma egenskap övergick till folkskolöverstyrelsen, tillkom i främsta rummet honom uppgiften att tillrättalägga och förläna organisatorisk fasthet åt en nyinrättad administration med vittomfattande arbetsuppgifter, vilka ännu mer vidgades, då 1918 en avdelning för yrkesskolorna och följande år den förut självständiga läroverksöverstyrelsen förenades med folkskolans högsta ledning till ett enda stort ämbetsverk med B. som chef. B. har sålunda under det betydelsefulla fortgående arbetet på organiserandet av en central ledning för det svenska skolväsendet mer och mer trätt i förgrunden som den ledande kraften, en ställning, som han med stor energi, auktoritet och klokhet uppburit. Han har därjämte vid sidan av sin egentliga ämbetsmannagärning tagits starkt i anspråk för viktiga skolorganisatoriska utredningsarbeten. Vid förarbetena för åstadkommande av en skolväsendets centrala ledning, anslöt han sig bestämt till yrkandet på en för olika skolformer gemensam överstyrelse, och vid utarbetandet av den omfattande och betydelsefulla K. propositionen till 1918 års riksdag om de praktiska ungdomsskolorna uppdrog han riktlinjerna för den nya organisationen. I den stora skolkommissionen övertog han efter V. Rydéns avgång ledningen men fick ej slutföra detta arbete, enär han hösten 1920 inträdde i den De Geerska ämbetsmannaministären som ecklesiastikminister och sedermera i denna egenskap fungerade även under O. von Sydows statsministertid. B: s insatser på denna post fingo företrädesvis betydelse på det kyrkliga området. Sålunda stadfästes under hans statsrådstid ny evangeliebok och ny koralbok, varjämte den brännande psalmboksfrågan fick en provisorisk lösning. Denna lösning, vilken väsentligen torde få tillskrivas B: s personliga insats, innebar, att jämte den gamla Wallinska psalmboken skulle vid gudstjänsten tills vidare brukas ett tillägg, upptagande de inemot 200 nya psalmer, som inrymts i det av 1920 års kyrkomöte antagna förslaget till ny psalmbok, samt att detta senare psalmboksförslag i sin helhet tills vidare endast genom utgivande från trycket skulle underställas den intresserade allmänheten. På skolans område förelågo under B: s statsrådstid inga större frågor färdigberedda för avgörande. Emellertid förtjänar särskilt erinras om B: s insats i den från kyrkligt och religiöst intresserat håll iscensatta striden med anledning av den nya undervisningsplanens bestämmelser rörande kristendomsämnet och särskilt den starka begränsningen av timtalet. Sedan även inom riksdagen en stark opinion mot denna inskränkning framträtt, påbjöd K. M: t genom en utfärdad supplementsförordning, att den lokala skolstyrelsen ägde att efter omprövning utöka timtalet för kristendomsämnet till tre i folkskolans båda högsta klasser. Bland övriga viktigare ärenden, som under B: s statsrådstid genom riksdagsbeslut fördes fram till lösning, må särskilt nämnas överflyttandet av kammararkivets förvaltning till riksarkivet samt upprättandet av ett institut för rasbiologisk forskning, den första vetenskapliga institutionen i sitt slag. Från statsrådsämbetet avgick B. i okt. 1921 vid det då inträffade ministärskiftet.

Jämsides med sitt administrativa arbete på skolorganisationens område har B. ägnat stark uppmärksamhet åt moderna pedagogiska tankeströmningar och verksamt sökt främja de uppfostringsideal, som han med huvud och hjärta omfattat. Sedan sina tidigare lärarår entusiastisk anhängare av Pestalozzi's idéer har han särskilt intresserat sig för främjandet av personlighetsutvecklingen hos lärjungar och lärare. Från sin far fick han i arv intresset särskilt för två uppfostringsområden, nära berörande lärjungarnas personlighetsutveckling, nämligen kristendomsundervisningen och den fysiska fostran. På det förra området har han arbetat för undervisningens orientering efter praktiskt-etiska synpunkter på biblisk grund och för vidgande av de religiösa begreppen genom religionshistorisk belysning. Bland annat har han (tillsammans med O. Ahnfelt) utgivit en lärobok i teologi för gymnasierna, i vilken de etiska inslagen voro för sin tid tämligen nya, varjämte kursplanerna i kristendomsämnet för realskola och gymnasium i anslutning till 1905 års läroverksreform äro av honom fattade i pennan. Intresset för fysisk fostran har burit frukt bl. a. i de från hans hand härstammande delar av 1905 års läroverksstadga, som beröra detta område. Även som Sveriges ombud vid flera skolhygieniska kongresser och utställningar, samt senare som ordförande i styrelsen för gymnastiska centralinstitutet har B. haft tillfällen att positivt främja hithörande intressen. I sistnämnda styrelse insattes under hans statsrådstid den första kvinnliga ledamoten.

Från senare år föreligga som uttryck för B:s pedagogiska åskådning flera tal och uppsatser, i vilka han från olika sidor belyst personlighetspedagogikens krav och konsekvenser. Han hävdar här betydelsen för lärjungarna av ett aktivt, produktivt arbete, av samling och koncentration i studierna, och han betonar i anslutning till Georg Kerschensteiner vikten av att redan i skolan väcka och främja de sociala instinkterna. Han framhåller betydelsen av skolans levande kontakt å ena sidan med hemmet, å andra sidan med livet därute: »skolan skall för att kunna fylla sina uppgifter vara en andlig friluftsskola, där fläktarna från det goda hemmet kunna spela in och där man har känning även av den vind, som blåser ute i livet». Han har med starkt eftertryck framhållit vikten av lärarens egen personlighetsvård, vikten av att läraren genom vaken självtukt, genom fortsatta studier och aktivt intresse för det, som lever och rör sig i tiden, behåller andens friskhet och förhindrar personlighetens förtorkande och förstelnande i pedantiska maner. Icke minst har det legat honom om hjärtat, att tendenserna till avgränsning och skråanda inom skilda lärargrupper måtte tillbakatryckas och skolans folk förenas i fruktbringande inbördes samverkan. Denna önskan har i ej ringa grad varit drivkraften i hans strävanden för de skilda skolformernas sammanförande under gemensam ledning, liksom den även torde varit det personligt betonade huvudmotiv, som gjort honom till principiell anhängare av enhets- eller bottenskolan.

Författare

K. Nordlund.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studier öfver den konditionala satsfogningen i forn-svenskan. Lund 1884. 103 s. (Gradualavh.) — Biblisk historia för folkskolor och småskolor. Lund 1888. (2), 145 s., 1 karta. N:o 1. 4:e omarb. uppl. Sthm 1918. (2), 160 s. N:o 2. 3:e uppl. Sthm 1914. (2), 164 s, 1 karta. — Välläsningslära i sammandrag för skolor och sjelfstudium. Lund 1889. 36 s. — Bibliska berättelser för småskolor. Lund 1890. 40 s. (Stereotyp, uppl., flera gånger omtryckt.) — Om uppkomsten af den gammaltestamentliga sabbaten. Lund 1891. 146 s. (Avh. f. lektorat.) — Några ord om läroplanen för kristendomsundervisningen i de allm. läroverkens fyra högsta klasser (Pedag. tidskr, Årg. 29, 1893, s. 445 —453). — Några ord med anledning af skollagskommitténs senaste förslag till kristendomsundervisningens ordnande vid de allm. läroverken (ibid, Årg. 30, 1894, s. 200—204). — Om tro och vetande. Några ord till vägledning. Lund 1894. 40 s. — Den kristna tros-och sedeläran. 1—2. Lund 1894—95. VI, 167, (7) s. 7:e uppl. Lund 1918. IV, 169 s. (Tills. m. O. Ahnfelt.) — Några äfven i pedagogiskt afseende betydelsefulla rön i fråga om hjärnans byggnad och funktioner (Pedag. tidskr, Årg. 33, 1897, s. 1—12). — Frågans formulering vid undervisningen ur psykologisk, logisk och språklig synpunkt. Lund 1898. (1), 102 s. 4: e uppl. Lund 1916. (Pedag. skrifter, H. 2.) — Läroverksreformen och kristendomsundervisningen. Granskning och förslag. Lund (tr. Kristianstad) 1903. 64 s, 1 tab, (3) s. — Den nya svenska läroverksstadgans ledande tankar angående undervisning och uppfostran (Beretn. om det 9:e nord. skolemöde, Köpenh. 1906, s. 131—148; på engelska i The school 1906). — Om ämnes-och klasskonferenser vid de allmänna läroverken (Förhandl. vid- rektorsmötet i Sthm, Sthm 1906, s. 29—38; även sep. Sthm 1906, 11 s.). — Bibliska berättelser till urval för realskolor och flickskolor. Sthm 1906. 148 s. — Några ord i anledning af lektor Beckmans artikel »Läroverksreformen III, Flickskolan och realskolan» (Verdandi, Årg. 24, 1906, s. 65—70). — Ny undervisningsplan i kristendom inom realskolan. Underdånigt förslag. 1906. — Ny undervisningsplan i kristendom inom gymnasiet. Underdånigt förslag. 1907. — Några subjektiva tidsmått i svenskan och tyskan (Studier i modern språkvet., 4, 1908, s. 241—253). — Världsspråkstanken, dess utveckling och närvarande ståndpunkt (Esperantistén, Årg. 3, 1908, s. 164—169, 183—187). — Huru skall skolan ställa sig till tiden och de kraf, som denna gör gällande? (Redogörelse för statens samskola i Trälleborg 1909—10, s. 3—9; även sep. Östersund 1910. 4: o 7 s.). —¦ Die Reform des Religionsunterrichts an den höheren Lehranstalten Schwedens 1908 (Monatsblätter f. d. evang. Religionsunterricht, Jahrg. 2, 1909, s. 8—14). — Metod och personlighet vid undervisningen (Verdandi, Årg. 27, 1909, s. 17—26; även i Hjem og Skole, Vejle 1908). —Något om Sveriges allm. läroverk under år 1908 (Vor ungdom, 1909, s. 97—115). — De allmänna läroverkens uppgifter i fråga om ungdomens sociala uppfostran. Tal... (Redog. f. h. reallärov. å Östermalm 1910—11, s. 45—54; även i Det nya Sverige, Arg. 5, 1911, s. 92 —106). — Yrkesutbildning och personlighetsvård. Två synpunkter för ett" seminarieprogram. Tal (Sv. läraretidn, Årg. 30, 1911, s. 867—870; även sep. Sthm 1911, 19 s.). — Religionsundervisningen i realskolan. Huru den nya undervisningsplanen kom till och huru den verkat (Minnesskrift tillägn. Fridtjuv Berg, Sthm 1911, s. 18—30). — Läroverkslärarnas ställning i disciplinärt afseende (Pedag. tidskr. Arg. 48, 1912, s. 415—431). — Bibliska berättelser till urval. 1—2. Sthm 1912—13. 90; 90 s. 2: a uppl. Sthm 1918. 104; 90 s. (Tills, med S. Herner.) — Fördragsamhet (tolerans). Föredrag vid Odd-Fellow-mötet i Malmö. Sthm 1914. 28 s. — Tankar om undervisning och undervisare. Fyra skoltal. Sthm 1914. (2), 95 s. — Folkskoleseminarierna förr och nu. Tal... (Tidskr. f. folkundervisn, 34, 1915, s. 95 —-1101. — Kristendomsundervisningen i folkskolan enligt folkundervisningskommitténs förslag (Kristendomen o. vår tid, Årg. 10, 1915, s. 45—85). — Kvinnan som lärarinna (Sv. läraretidn. Arg. 34, 1915, s. 270—271; även sep. Sthm 1915, 16: o 15 s.). — Natur och onatur i vårt skolarbete (Verdandi, Arg. 33, 1915, s. 232—256). — Skolans båda gränslinjer. Tal... (Sv. läraretidn. Arg. 35, 1916, s. 74—79; även sep. Sthm 1916, 16: o 31 s.). — Lancaster eller Pestalozzi. Tal... (Folkskoleseminariet i Uppsala, Redogörelse 1916—17, s. 1—27; även i Sv. läraretidn. Arg. 36, 1917, s. 245 —249, 259—261; även sep. Sthm 1917, 16: o, 48 s.). — Ett sextioårsminne. Tal... Sthm 1918. 36 s. — De nya praktiska ungdomsskolorna. Kort redogörelse för riksdagens beslut den 8 maj 1918. Sthm 1918. 110, (1) s. — Vad är Oddfelloworden? En fråga inför hundraårsminnet den 26 april 1919. Lund 1919. — Folkskolans uppgift inom det svenska skolsystemet. Föredrag... (Berättelse öfver 16: e allm. folkskollärarmötet, Göteb. 1920, s. 78 —92). — Berättelser ur Bibeln för folkskolan. Sthm 1920. XV, 176 s. (Tills, med S. Herner.) — Tal vid nordiska folkhögskolemötet, Molkom 2/9 1921. (Tidskr. f. h. folkhögskolan, Arg. 2, 1921, s. 175—181). — Dessutom sakkunnigutlåtande vid tillsättandet av professuren i pedagogik i Uppsala (1910) och professuren i psykologi och pedagogik i Lund (1911); kantat vid invigningen av Lunds läroverkshus (Lunds h. allm. lärov :s redogörelse 1896/97); smärre artiklar och recensioner i tidskrifter och tidningar.

Utgivit: Lunds stifts matrikel maj 1886. Lund 1886. X, 332 s. Ny uppl, utg. i maj 1893. Lund 1893. 10, (2), LXXVI, 272 s. — Handlingar rörande stipendie-donationer och andra stiftelser vid Kristianstads högre allmänna läroverk (Redogörelse f. allm. lärov. i Kristianstad och Engelholm 1901/02, 4: o 29 s.) — Nya läroverksstadgan med flera nya författningar rörande rikets allm. läroverk jämte aflöningstabeller. Sthm 1905. VII, 232 s. — Undervisningsplan för realskolan med flera författningar rörande rikets allm. läroverk jämte öfverstyrelsens cirkulär. Sthm 1906. VI, 215 s. — Författningshandbok angående rikets allmänna läroverk. D. 1—2 jämte Supplement. Sthm 1910—17. VIII, 530; XI, 445; X/339 s. (Tills, med A. Nord-felt.) — Redogörelser för Kristianstads högre allmänna läroverk 1899/1900 —1903/04. .

Översatt och bearbetat: Th. Elsenhaus, Grundlinjer till psykologien. Lund 1895. 50 s. — Th. Ziegler, Pedagogikens historia i dess allmänna grunddrag. Lund 1898—1900. 370 s. (Tills. m. J. Kjederqvist.)

Källor och litteratur

Källor: Personliga meddelanden. — G. Aulén, Inbjudning till teologie doktorspromotion vid Lunds univrs tvåhundrafemtioårsfest (1918); E. Kölgren & C. G. Tengström, Läroverks- och seminariematrikel 1914—15 (1915); Till Bengt J:son Bergqvist den 5 okt. 1920 (1920).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bengt Jakobsson Bergqvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18652, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18652
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bengt Jakobsson Bergqvist, urn:sbl:18652, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. Nordlund.), hämtad 2024-04-23.