Meriter

Arent Persson till Granhammar och Ornäs, död senast 1548. Föräldrar: Peder Eriksson till Granhammar, enligt gängse källtolkningar riksråd och väpnare, död omkr. 1510, och Karin Arentsdotter.

Gift med 1) Barbro Stigsdotter; 2) Sigrid Klasdotter (Kyle) död 1571.

Biografi

A., som genom sitt gifte med den förmögne bergsfogden Stig Hanssons dotter erhållit Ornäs, omtalas icke i några källor tidigare än i sammanhang med Gustav Vasas besök på hans gård och flykt därifrån. Händelsen, som i sina huvuddrag berättas av Peder Svart, stämmer väl överens med förhållandena i Dalarna vid denna tid. A:s svåger var konung Kristierns fogde i Dalarna, och hans svärfader synes ha varit en av Gustavs ivrigaste vedersakare. Det var då naturligt, att A. begagnade tillfället att söka gripa en av de många uppviglarna mot den nyss upprättade ordningen, till vilken han och hans släkt anslutit sig. Ornäsepisoden i Gustavs dalaäventyr har sedermera av folktraditionen, som i detta fall kan spåras till 1600-talets mitt men i sin nu kända form är ännu yngre, utsmyckats med flera delvis otillförlitliga detaljer, som på ett okritiskt sätt utnyttjats av författare på 1700-talet till fantasirika och värdelösa bidrag till A:s biografi. Om A:s hållning under befrielsekriget känner man intet, men att han på ett eller annat sätt blivit tagen till nåder av Gustav, är tydligt. Han deltog i Västerås och Strängnäs riksdagar, bidrog 1529 att förebygga oroligheter i Dalarna, fick samma år Konungsbyn i Iresta socken i förläning och är troligen identisk med den »Arend Persson väpnare», som år 1536 tillhörde domstolen uti myntmästaren Anders Hanssons sammansvärjning. På äldre dagar var han bosatt på fädernegården Granhammar, i Västra Ryds socken i Bro härad, varest han 1534 erhöll häradshövdingedömet. År 1548 omtalas han som död, och även senare finner man hans namn i samband med arvstvister mellan hans fränder.

Författare

S. Samuelsson.

Källor och litteratur

Källor: Bidrag till Skandinaviens historia, utg. af C. G. Styffc, 4—5 (1875, 84); Diplpmatarium Dalekarlicum, utg. af C- G. Kröningssvärd och ']. Liden (1842—53); Gustaf I:s registratur; Peder Swart, Kon. Gustaf I: s krönika, utg. af N. Eden (1912); C. A. Klingspor och B. Schlegel, Uplands herregårdar (1877—81). — Se i övrigt: S. Samuelsson, Källorna för Gustaf Vasas äfventyr i Dalarna (1910).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arent Persson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18775, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Samuelsson.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18775
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arent Persson, urn:sbl:18775, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Samuelsson.), hämtad 2024-04-20.