Meriter

1. Abraham Arfwedson, f. 1698 i Stockholm, d 10 apr. 1779 därstädes. Föräldrar: handlanden Anders Arfwedson och Katarina Abrahamsdotter. Borgare som grosshandlare i Stockholm 28 nov. 1727; bildade därefter jämte den yngre brodern, Jakob A., handelsfirman Abraham och Jakob Arfwedson & compagnie; uppsade sitt burskap 29 juni 1776.

Gift 1) 25 apr. 1734 med Maria Elisabet Pauli, f. 9 dec. 1715, d 9 apr. 1743, dotter till silkesstrumpfabrikören Kristoffer Pauli; 2) 10 maj 1744 med Anna Maria Dahlström, f. 1723 (döpt 9 jan.), d 7 febr. 1777, dotter till handlanden Anders Dahlström.

Biografi

A. fortsatte och utvidgade den av fadern bedrivna kattunsfabriken vid Hornsgatan och upprättade bland andra företag även en dosfabrik. Men sin egentliga framgång vann han som handelsman, och den av de båda bröderna startade handelsfirman, som bedrev en icke obetydlig förlagsrörelse, blev huvudstadens mest ansedda under århundradet. Särskilt var A. en synnerligen idérik man i tidens stil och en stor patriot; han hade även teoretiskt-merkantilt intresse, vilket tog sig uttryck i ett något välmenande projekt mot växelkursens stegring, som han inlämnade till regeringen. Mest bekanta blevo de båda bröderna och deras firma genom de handelskompanier, som av dem igångsattes. De erhöllo 12 aug. 1745 privilegium på tjugu år för sill- och torskfisken samt valfiske och sälfångst i Nordsjön och Östersjön, och för den fiskerisocietet, som skulle finansiera verksamheten, utfärdades regler 13 jan. 1746. Stora förhoppningar knötos vid företaget, och kronprins Adolf Fredrik blev dess beskyddare; portugisiska judar erhöllo tillstånd att inflytta i riket och slå sig ner i Stockholm eller Göteborg, om de understödde societeten med kapital; bröderna Arfwedson voro dess ständiga direktörer. Ehuru man från 1747 kan räkna en lång och givande sillfiskperiod vid Västkusten, kom societetens verksamhet ej att få någon större omfattning; antalet av dess fiskefartyg översteg aldrig fyra. Med V. F. Palmblad får man därför i de rika fångstmöjligheterna söka den egentliga orsaken till den uppryckning av det svenska havsfisket, som kan räknas från denna tid, även om bröderna A., genom sin verksamhet därvid ha knutit sitt namn. Privilegiet väckte ovilja inom borgarståndet, och på dess besvär resolverades 3 febr. 1748, att det endast avsåge fiske med s. k. buysar och på det »holländska sättet». Genom det 8 apr. 1754 utfärdade reglementet för havs-och skärfiskerierna i riket inskränktes societetens monopol, varför den upplöstes i juli 1757. — Den 2 dec. 1745 utfärdades för firman, privilegium på att bilda ett västindiskt kompani, vilket erhöll monopol under tjugu år från 1 maj 1746 på all handel och sjöfart, »på alla de afrikanska och amerikanska hamnar, orter och strömmar, varest antingen andre nationer hava en fri och öppen, handel eller ock ingen annan europeisk nation sig ännu inrättat», och även för detta företag hoppades man kunna intressera utländskt kapital. Men på grund av spanske ministerns energiska protest vågade kompaniet aldrig sätta i gång med någon verksamhet, och bröderna A. avgåvo därför en skriftlig avsägelse av privilegiet, vilken upplästes inför Stockholms skeppsredande borgerskap 25 okt. 1746. Innan tiden för det sedan 1731 verksamma ostindiska kompaniet utlupit, 1746, hade firman slutligen 24 sept. 1745 mot stora löften erhållit regeringens resolution på att få övertaga dess privilegium. Även nu förespeglades utländskt kapital och rika portugisiska judars inflyttande i riket, men då representanter för dessa i maj 1746 anlände, kunde deras vederhäftighet icke styrkas. Då det även ansågs vådligt, om vinsten av det blomstrande företaget skulle gå i främmande händer, och Arfwedsönerna därtill icke kunde erbjuda annan borgen än sin firmas, erhöll det gamla kompaniet förnyad oktroj; de båda brödernas erbjudande att förena sig med detta tillbakavisades även. — A. blev en efter tidens förhållanden mycket rik man, som åtnjöt stort anseende i huvudstaden, en verklig storborgare. För partipolitiken visade han mindre intresse och mottog liksom sina ättlingar aldrig inval i borgarståndet.

Författare

Ivar Simonsson.

Källor och litteratur

Källor: Stockholms borgerskaps prot., Stockholms stads arkiv; G. R. Modée, Utdrag utur... publique handlingar, 3, 4 (1749, 54); J. Hellstenius, Bidrag till sv. ost-indiska compagniets historia 1731—1766 (1860); J. F. Nyström, De sv. ostindiska kompanierna (1883); [W. F.] P[almblad], Historisk blick öfver den sv. näringsflitens utveckling (Skandia 1834—35). — Se i övrigt ovan under släktöversikten anförd litteratur.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Abraham Arfwedson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Simonsson.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18784
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Abraham Arfwedson, urn:sbl:18784, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ivar Simonsson.), hämtad 2024-04-25.