Meriter

1. Johan Petter Arrhenius, f. 27 sept. 1811 i Järeda socken, d. 5 sept. 1889. Föräldrar: lantbrukaren Gustav Isak Arenius och Anna Rebecka Bremer. Genomgick Eksjö skola och Linköpings gymnasium; student i Uppsala 1 okt. 1830; disp. 30 maj 1835 (Diss. symb.-dogm. doctrinam ecclesise Romano-Catholicad et Evangelico-Lutheranse de justificatione diversam tractans, p. III, pres. A- E. Norbeck); fil. kand. 18 juni 1839; disp. 26 okt. s. å. (Ruborum Svecise dispositio monographicocritica, p. I, pres. E. Fries); fil. magister 14 juni 1842. Företog upprepade studieresor i Sverige 1829–44, till Danmark och Tyskland 1845 (med statsanslag), 1846 och 1848 samt till Frankrike, England och Skottland 1854. Docent i botanik vid Uppsala universitet 14 jan. 1840; innehade vid olika tillfällen förordnande som professor i ekonomi; sekreterare i kommittén angående Ultuna lantbruksinstitut 1841–44; brukade arrendegårdarna Lilla Sunnersta och Gottsunda vid Uppsala 1841–62; idkade förläggarverksamhet för skol- och lantbrukslitteratur 1842–82; sekreterare i kommittén angående organisation av stamholländerier i riket juni 1845–20 febr. 1846; e. o. adjunkt i praktisk ekonomi 8 apr. 1846; sekre- terare hos Uppsala läns hushållningssällskap 1846–56; föreståndare för Ultuna lantbruksinstitut samt lärare i allmän lanthushållningslära och agronomi 3 okt. 1846 (tillträdde 1 okt. 1847); sekreterare vid första, andra och sjunde allmänna svenska lantbruksmötena 1846, 1847 och 1855; erhöll professors titel 6 apr. 1850; avgick från sin befattning vid Ultuna 1 okt, 1862; sekreterare i lantbruksakademin 1862–81 och vik. sekreterare därstädes 1883–84; lärare vid lantmäterikursen i Stockholm 1863–89; ledamot av kommittén för tryckfrihetens vård 1866–84; ledamot av riksdagens första kammare för Kalmax län 1867–72 och var därunder ledamot i bevillningsutskottet 1870 och 1871; ledamot ay kommittén angående ny fiskeristadga 22 jan. 1881–3 mars 1883; föredragande i lantbruksakademin 1881–89. LLA 1845; RVO 1854; LVS 1858; RNO 1860; LVA 1862; KVO1kl 1874; HedLVVS 1878; KNO1kl 1881; HedLLA 1882; hedersledamot av de flesta hushållningssällskap i riket.

Gift 1) 16 juli 1841 med Elsa Maria Berg, f. 14 juli 1813, d. 29 juli 1855, dotter till lantbrukaren Karl Berg; 2) 9 okt. 1859 med Sara Katarina (Karin) Eufrosyne Bergenström, f. 1 jan. 1826, d. 28 apr. 1906, dotter till lantmätaren Karl Johan Bergenström.

Biografi

Redan under sin vetenskapliga verksamhet som docent i botanik synes A. ha börjat särskilt intressera sig för jordbruksekonomin, vartill ock ämnenas sammankoppling vid universitetet gav anledning, och detta hans intresse stärktes ytterligare genom den verksamhet som praktisk jordbrukare, vilken han började för sin utkomst, sedan han redan som ung docent ingått äktenskap. Genom denna verksamhet ådrog han sig landshövding Robert v. Kræmers uppmärksamhet och blev dennes medhjälpare vid hans kraftiga arbete för lantbrukets befrämjande. Så kom det sig, att han togs i anspråk vid utarbetandet av planen för lantbruksinstitutet vid Ultuna, statens första institution av denna art, samt blev dettas förste föreståndare. Under de femton år, han verkade på denna post, intog han en dominerande ställning ej blott genom befattningens art och sitt läroämnes, den allmänna lanthushållningslärans, centrala betydelse utan även genom sin framstående undervisningsförmåga samt den organisatoriska talang och rådighet, genom vilken han lyckades hålla läroanstalten vid makt och anseende trots dess ytterst bekymmersamma ekonomi — för upprätthållande av detta statsläroverk med fem ordinarie lärare och inemot sjuttio lärjungar fanns ett statsanslag, som under de första fyra åren utgick med endast 6,000 rdr och under de följande med den dubbla summan; i övrigt var man hänvisad till elevavgifterna samt den obetydliga inkomst, som kunde erhållas från den ännu ej upparbetade, med fallfärdiga ekonomibyggnader försedda kungsladugården Ultuna. Att A. i främsta rummet var den, institutet hade att tacka för sin utveckling under sin första period, bevisas bäst av det förfall och den desorganisation, som rådde vid läroanstalten under en följd av år, sedan han år 1862 lämnat densamma. Under sin Ultunatid medhann A. även en omfattande litterär verksamhet, vilken framför allt genom den av honom utgivna mycket förtjänstfullt redigerade »Tidskrift för landtmanna- och kommunal-ekonomien» samt den »Handbok i svenska jordbruket», som sedan i 6 upplagor under 40 år blev den allmänt använda handledningen i jordbrukslära, förskaffade honom anseende som en av landets främste lantbruksförfattare.

Då sekreterarbefattningen vid lantbruksakademin år 1862 blev ledig, var A. så gott som självskriven till densamma. Akademin var vid denna tid ej blott landets centrala samfund för främjandet av lantbrukets utveckling utan handhade även genom sin förvaltningskommitté under civildepartementet ledningen av statsförvaltningen av lantbruksärendena. Som sekreteraren var akademins verkställande ledamot, kunde A:s stora förmåga på denna post göra sig i hög grad gällande, och under de tjugu år, han innehade sekreterarbefattningen, blev detta också fallet, till stor båtnad för såväl akademins anseende och inflytande som lantbrukets utveckling. Han var landets obestritt främste auktoritet på lanthushållningens område, och först sedan han lämnat befattningen som lantbruksakademins sekreterare, framkommo på allvar de yrkanden på överlämnandet av lantbruksförvaltningen till ett särskilt centralt ämbetsverk, vilka samma år, A. dog, ledde till inrättandet av lantbruksstyrelsen. Hans betydelse och snart sagt oumbärlighet för lantbruksakademins verksamhet framgick även därav, att han efter sitt avskedstagande under ett år efter efterträdarens död vikarierade som akademins sekreterare och intill sitt dödsår var föredragande på akademins lantbruksavdelning.

Den framgång, som följde A:s verksamhet, och den stora auktoritet, han förvärvade, berodde väl huvudsakligen på hans klara uppfattning om lantbrukets utvecklingsmöjligheter och de lämpliga medlen för deras förverkligande samt den praktiska läggning, som var utmärkande för hans talrika skrifter. Men därtill bidrog också hans urbana, tillmötesgående och sällskapliga väsen, som förde honom i nära, av personligt vänskapsförhållande präglad beröring med de på lantbrukets område ledande männen såväl som med en stor krets av lantbrukets utövare i landets olika delar.

Författare

H. Juhlin-Dannfelt.

Arkivuppgifter

— Vetenskapsakademin, äger ett mindre antal brev från A. till samtida naturvetenskapsmän.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om naturalhistorien såsom undervisningsämne vid Svteriges gymnasier (Skandia, Bd 9, 1837, s. 123—178; undert. A.) — Ruborum Suecias dispositio monographico-critica. P. I—IV, Upps. 1839. (8), 64 s. (Diss., p. I pro gradu philos., praes. El. 'Fries.) Även med särsk. titel: Monographia Ruborum Sueciae. Upps. 1840. 64 s. — Anteckningar öfver fornverldens flora (Frey, 1841, s. 33—48). [Även på tyska med titel: Die Flora der Urwelt, i Magazin f. d. Literatur d. Auslandes, 1843.] — Utkast till wäxtrikets terminologi. H. 1—2. Upps. 1842, 43. (4), 235 s. [Jämte:] Atlas öfver wäxtrikets terminologi; Ritad af J. A. Schagerström. Upps. 1843. 4: o 8 s., 8 pl. — Wexelbrukets grunder med ledning af äldre och nyaste wextfysiologiska undersökningar (Tidskr. f. flamdtmanna- och kommunal-ekono-mien, H. 12, N:o 1, 1844, s. 10—35; ävien sep. Upps. 1844. 28 s.). 2: a tillökta uppl. Upps. 1844. -37 s. [Ingår även i Upsala läns K. landthushålln.-sällsk. handl., H. 26, 1845, s. 51—88, samt i flera av hushållri.-sällskapens tidskrifter.] — Landtbruksmötet på Sätuna Ar 1844. Upps. 1844. 108 s. (Bihang till Upsala läns K. landthushålln.-sältsk. handl.; prot., undert. av* A., s. 1—76.) — Berättelse om landtbruksmötet på Sätuna d. 2 och 3 juli 1844 (Tidskr. f. landtmanna- och kommunal-ekonomien, Arg. 4, 1844, s. 177—229; även sep. Upps. 1844. 53 s.). — Elementarkurs i botaniken. Upps. 1845. (8), 295 s. { [Med Atlas ritad av J. A. Schagerström.] 3: e omarb. uppl. Upps. 1857. (6), 388 s. [Med Atlas ritad av J. A. Schagerström och E. P. Fries.] 5:e .uppl. Sthm 1865. (8), 346 s. [Atlas även särtik. Sthm 1863.] — Berättelse öfver förhandlingarne vid det ,l:a allm. sv. landtbruksmötet i .Stockholm 1846. Sthm [tr. Upps.] 1847. VI, 373 s., 1 pl. — Berättelse öfver förhandlingarne vid det 2: a allm. sv. landtbruksmötet i Stockholm 1847. Sthm [tr. Upps.] 1848. 429 s. — Underrättelser om Ultuna ländt-bruks-institut. Upps. 1848. 7 s. (Anon.) Tillök, uppl.: Promemoria öfver Ultuna landtbruks-institut. Sthm 1848. 2:a uppl. Upps. 1851. — Relation om Finlands 3: e allm. landtbruksmöte år 1852 på Mustiala. Upps. 1852. 48 s. (Även i (Tidskr. f. landtmanna- oc!h kommunal-ekonomien, Årg. 12, 1852, s. 193—220; Arg. 13, 1853, s. 1—16.) — Faktiska upplysningar rörande det begärda anslaget till ladugårds- och mejeribyggnad vid Ultuna landtbruksinstitut. Upsala 1854. 16 s. — Underrättelser om Ultuna landtbruks-. institut, dess organisation och verksamhet... Till utdelning åt 7:e allm. sv. landtbruksmötets medlemmar... Upps. 1855. 22 s. — De svenska och latinska botaniska konstorden, med hänvisning till deras förklaring uti J. Arrhenii botaniska elementar-kurs. Upps. 1855. 24 s. 2: a uppl. s. å. — Berättelse öfver förhandlingarne vid det 7:e allm. sv. landtbruksmötet i Upsala år 1855. Upps. 1856. ..III, 322 s., 1 pl. — Om egofriden. Upplys- ningar och råd med anledning af Kongl. Maj: ts nåd. förordning af d. 21 dec. 1857, om egors fredande emot skada af annans hemdjur samt om stängselskyldigheten. Upps. 1858. 25 s. (Anon.) [Omtr. i serien Smärre samlade skrifter i landthushållningen, se nedan.] — Botanikens första grunder, för elementar-läroverkens lägsta klasser framställde. Upps. 1859. (4) 32 s., 3 pl. 5: e uppl. Sthm [tr. Norrköping] 1882. 39 .s. — Handbok i svenska jordbruket. D. 1—3. Upps. 1859—61. X, 283; XII, 303; XII, 392 s. (Prisbel. av LA med dess stora medalj i guld.) 3: e omarb. uppl. D. 1—2. Sthm 1874. XIV, 399; XVI, 440 s. 5:e öfvers. o. tillök, uppl. D. 1—2. Sthm [tr. Norrköping] 1888. XXIII, 427; 478 s. 6:e öfvers. o. delvis omarb. uppl., utg. af Jonas Alströmer. D. L—2. Sthm [tr. Norrköping] 1894. VIII, 408; 465 s. — Jordbrukslärans hufvudgrunder. Sthm 1866. XII, 289 s. (Landtbruks-praktika af J. Arrhenius och C. A. Lindqwist, D. 1.) [Även i finsk övers. 1868.] 6:e omarb. uppl. Sthm [tr. Norrköping] 1892. XVI, 352 s. 7: e uppl., omarb. af J. F. Hallenborg. Sthm 1894. XXIV, 478 s. 11 :e uppl. Sthm 1908. XXVI, 403 s. — Institutions agricoles de la Suéde. Sthm 1872. 26 s. Ny 'uppl. Sthm 1883. 32 s. — JSforderus matsvampar, deras odling och användning. Efter W. Robinson, fri bearbetn. med ändr. och tillägg. Sthm 1874. (3), VII, (3), 168 s. 2: a uppl. Sthm 1881, (4), IX, (2), 168 s. — Om svenska boskapsskötseln, dess utveckling och framtid. Sthm 1881. 9 s. — Vårt jordbruk och dess framtid. Skildringar. Sthm 1886. (4), 148 s. — Följande särskilda skrifter i den' av A. utg. serien Smärre samlade skrifter i landthushållningen: 1. Om egofriden jemte anvisning att anlägga lefvande häckar samt att uppföra annan ändamålsenlig stängsel. Upps. 1858. 25 s. [Omtr. av ovanstående särsk. utg. skrift av s. å.] 3:e uppl. Sthm 1866. 28 s. — 2. Om stallgödseln, dess rätta behandling och användning; å olika jordmåner samt för olika växtslag. Upps. 1858. 54 s. 4:e omarb. uppi. Sthm [tr. Norrköping] 1878. 55 s. — 4. Om hvitmossarna, deras nytta och tillgodogörande för vårt landtbruk jemte anvisning om fördelaktiga sätt för användande af bättre mossar och kärrtrakter, som ej kunna afdikas. Sthm 1865. 51 s. (Av K. patriot, sällsk. prisbel. tävlingsskrift.) .2: a uppl. Sthm 1866. 40 s. — 5. Vårt bästa guld eller Några ord till landtmannen uti en för jordbruket synnerligen vigtig fråga. Sthm 1866. 41 s. 3:e omarb. uppl., med tillägg... Sthm [tr. Norrköping] 1878. 54 s. — 7. Om odlingen af humle samt dess rätta behandling till vinnande af en för våra bryggerier fullgod handelsvara. Efter J. von Bischoffshauseti, med förord* och tillägg. Sthm 1868. 56 s. — 8. Om odlingen af sockerbetor. Sthm 1868. 48 s. 4: e uppl., med tillägg. Sthm 1870. 58 s. — 10. Om husdjurens utfodring i missväxtår. Sthm 1868. 58 s. —¦ 16. Om de konstgjorda gödningsämnena. Deras värde och användning för bibehållande och förökning af den odlade jordens bördighet... Sthm 1875. 58 s. 3:e omarb. uppl. Sthm [tr. Norrköping] 1882. 94, (1) s. — 17. Om landtbrukets hjelpmedel samt huru Iandtbrukaren bör behandla pch använda de ämnen, som tjena till jordens gödning. Efter Edv. Heiden. Öfvers. af Ch. Jakobson, med uteslutn., ändr. och tillägg af J. Arrhenius. ,Sthm 1876. (8), 173: s. — 48. Den svenske fröodlaren och frösamlaren. ¦ Meddelanden till Sveriges landtbrukare ¦och trädgårdsodlare. Sthm 1877. 72 s. 2:ä öfvers. och tillök, uppl. Sthm 1883. 72 s. — 19. Landtbruksåret samt verksamheten under detsamma, eller erinringar om de 'arbeten och sysslor, som under årets olika tider böra vid landtbruket utföras. Sthm -,[tr. Norrköping] 1880. 109 s. — 23. Om potatissjukan och medlen att förekomma densamma. Meddelanden. Sthm 1884. 52 s. — 24. Om mossar och andra vattendränkta marker, deras odling och vidare behandling. Meddelanden. Sthm 1884. 69 s. 2: a öfvers. uppl. Sthm 1884. 70 s. — 26. Våra skogars värde och vård. Erinringar. Sthm 1885. 91 s. — 27. Om foderväxtodling och ängsskötsel. Deras betydelse och ändamålsenliga handhafvande. Meddelanden. Sthm 1885. 102 s. [Flera av dessa smärre skrifter även i dansk, norsk, finsk och rysk övers.] — Ars-berättelser om jordbrukets framsteg i LA Handl. och tidskr. åren 1863, 1865 —79 samt 1881. — Därjämte ett mycket stort antal uppsatser i nedannämnda av A. utgivna tidskrifter (i Tidskr. f. landtmanna- och kommunal-ekonomien även under åren 1840—44) samt i Sv. literaturfören. tidskr. (1836—39), Eos (1839), Bot. notiser (1840—42), Frey (1842—46), Tidskr. f. sv. landtbruket (1855, 56) m. fl. och i dagspressen. Utgivit: Upsala läns Kiongl. landthushållnings-sälkkaps handlingar, H. 27 —37 (1845—54). — Tidskrift för landtmanna- och kommunal-ekonomien, 1845 —61 (1845—46 tills, med F. W. Edelswärd). — Smärre samlade skrifter i landthushållningen, 1—29 (1858—86). — Handlingar rörande landtbruket och dess binäringar. Ny följd, 1—15 (1861—76). — K. landtbruks-akademiens tidskrift, 1862—76 (1862—64 tills, med C. Juhlin-Dannfelt) samt dess handlingar och tidskrift, 1877—81, 1883—84. — Landtbrukskalender, 1873—90.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Petter Arrhenius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18847, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin-Dannfelt.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18847
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Petter Arrhenius, urn:sbl:18847, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Juhlin-Dannfelt.), hämtad 2024-04-26.