Meriter

Aspling, Samuel Marcus Herman, f. 26 nov. 1822 i Lofta, d 20 dec. 1910 i Svennevad. Föräldrar: prosten Samuel Aspling och Katarina Charlotta Kinnander. Student i Uppsala 9 okt. 1838; disp. 10 apr. 1841 (Detfacobo, epistolse scriptore, et ejus cum Paulo consensu, pres. P. J. Emanuelsson); fil. kand. 16 dec. 1845; disp. 13 juni 1848 (Giordano Bruno, d. 6, pres. E. A. Schröder); fil. doktor 16 juni s. å.; företog med statsunderstöd en utrikes resa i pedagogiskt syfte sommaren 1865. Duplikerande lärare 30 jan. 1847–ht. 1848, v. apologist 17 jan. 1849, apologist 18 maj s. å., v. rektor 9 apr.–8 okt. 1856 samt rektor sistnämnda dag, allt vid Norrköpings skola; förordnad som rektor vid den då på reallinjen till fullständigt läroverk utvecklade skolan från ht. 1858 och, sedan läroverket med ht. 1862 erhållit även klassisk linje, ytterligare förordnad till dess rektor 30 jan. 1863, vilket förordnande sedan på olika terminer förnyades; tillika lektor vid samma läroverk 19 maj 1880; frånträdde rektoratet 1 juli s. å.; erhöll avsked från lektoratet med pension 8 aug. 1888. RNO 1871.

Gift 29 maj 1851 med Eva Sofia Odalinda Eriksson, f. 1 mars 1826, d 4 febr. 1904, dotter till stadsläkaren i Norrköping professor Gustav Eriksson.

Biografi

A. var en rikt begåvad, ädel och mångsidigt bildad personlighet, ovanligt öppen för intryck och böjd för att eldigt omfatta de idéer, som fängslat hans själ. Hans religiositet var icke matt och dådlös utan en sporre till verksamhet. Sin religiösa riktning erhöll han genom komminister P. Carlsson Hammar i Norrköping, vilken gjorde sig känd som en nitisk väckelsepredikant. A. bröt plötsligt med societetslivet, inom vilket han tack vare sina talanger, bland annat som skicklig violinist, varit mycket eftersökt. De förhållanden, under vilka han mottog sin väckelse, bidrogo att giva honom en lågkyrklig ståndpunkt. Såsom en alltmera utpräglad religiös personlighet närde han en varm längtan att få bidraga till vårt folks förbättring i fysiskt, moraliskt och religiöst hänseende. Uttryck härför gav han i sin kamp mot tobaken och mot alltför ymnigt köttätande samt i det nykterhetsintresse, som framför allt är betecknande för senare skedet av hans liv. Han deltog i stiftandet av Östergötlands nykterhetsförening, vars ordförande han var, men övergick på grund av denna förenings tilltagande splittring till goodtemplarorden. Själv reste han, så mycket hans tid medgav, omkring och förkunnade den absoluta nykterheten, och vid svenska nykterhetssällskapets möte i Uppsala 1877 hembar han seger åt de absolutistiska grundsatserna. Hans brinnande nit och fängslande föredrag förfelade ej att göra verkan. — A. gick alltmera upp i nykterhetsarbetet, så att detta till och med kom att tära på intresset för rektorsgöromålen, för vilka han eljest ägde goda förutsättningar, och även hans lärarverksamhet rönte inflytande därav. Hans betydelse ligger därför ej främst på skolmannens område utan beror mera på hans filantropiska verksamhet på kristlig grund.

Författare

G. Westling.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några reflexioner öfver disciplin inom elementarläroverken (Inbjudning till åhörande af... examen och slutredogörelse för läsåret 1858—59 vid Norrköpings elem.-lärowerk, s. 3—24). — Några drag ur Norrköpings elementarläroverks forntid (ibid., s. 25—54). — Norrköpings elementarläroverks förhoppningar för framtiden (ibid., s. 71—74). — Om fördelarna och farprna af den synthetiska methoden vid den elementära språkundervisningen (Redogörelse f. Norrköpings högre elem.-läroverks verk:-samhet under läseåret 1859—60, s. 3—18). — [Anm. av] W. E. Lidforss, Tysk grammatik för elementarundervisningen. Örebro 1860 (Tidskr. f. Sveriges läroverk, 1859—61, s. 299—320). — Vermischte Bemerkungen iiber deutsche Idiotismen, durch Sprachproben beleuchtet (Inbjudning till åhörande af... examen och slutredogörelsen för läseåret 1861—62 vid Norrköpings högre elem.-lärowerk, s. 3—58). — Observations sur la grammaire francaise,. accorh-pagnées d'exemples tirés des écrivains (Redogörelse för Norrköpings... elem.-läroverk läseåret 1864—65, s. 3—36). — [Om lärare-kandidaters handledning under profåret. Utdrag ur en reseberättelse] (Pedag. tidskr., Arg. 2, 1866, s. 186—191; meddelat såsom bihang till en uppsats av L. Aulin). — Anteckningar om språkundervisningen vid tyska läroverk. (Ur en reseberättelse) (ibid., s. 229—237). — [Några anmärkningar med anledning af Kongl. Maj:ts nåd. kungörelse af d. 12 maj 1865 med dess väsentliga ändringar af 1859 års läroverksstadga] (Redogörelse för Norrköpings ... elem.-läroverk läseåret 1866—67, s. 3—11). — Tal vid Linköpings stifts bibel- och missions-sällskapers årshögtid d. 10 maj 1867 (Berättelse om Linköpings stifts bibel-sällskaps 35: e allm. sammankomst d. 10 maj 1867, s. 81—120). — Traité des propositions subordonnées dans la langue francaise. 1: e partie,* contenant les propositions subordonnées regimes directs. (Redogörelse för elem.-läroverken i Norrköping.. . under läseåret 1867—68, s. 3—52). — Bidrag till Norrköpings skolas yttre historia ([Inbjudning] att bivista invigningen av Norrköpings nya elem.-läroverks hus ... d. 1 sept. 1868, s. 3—31 + 1 pl). — Om erfarenhetens vigt och betydelse vid undervisningen. Försök i allmän pedagogik, med tillämpning på svenska förhållanden (Redogörelse för elem.-läroverken i Norrköping... under läseåret 1873—74, s. 3—38). — Tal (Handl. rör. prestmötet i Linköping d. 11, 12 och 13 aug. 1874, Afd. 2, s. 39—59). — Om den sedliga bevekelsegrunden vid uppfostran (Pedag. tidskr., Arg. 12, 1876, s. 342—362, 381—400): — Om spritdryckernas egenskaper och deras werkningar på menniskan. Föredrag. Falun 1878. 19 s. 5:e uppl. Falun 1879. 16 s. (Även i Tidskr. f. Sveriges nykterhetsvänner, Årg. 2, N:o 4, 15 mars 1878.) — Spritdryckerna och kassan. Spritdryckerna och helsan. Spritdryckerna och friden. Prisbel. nykterhetsskrift. Kristinehamn 1878. .23 s. 2: a uppl. s. å. — Huru kan och bör qwinnan werka för nykterhetssaken? Föredrag. Kristinehamn 1878. 12: o 22 s. — Några små bidrag till undervisningskonsten, hämtade ur den Heliga skrift (Redogörelse för allm. läroverken i Norrköping... under läseåret 1879—80, s. 12—31). — Om uppfostran genom skolläraren (icke genom skolan). Tal (Pedag. tidskr., Arg. 17, 1881, s. 315—326). — Några ord i fattigvårdsfrågan (Teol. tidskr., Arg. 21, 1881, s. .373—378). — Ger absolut eller moderat nykterhetsverksamhet bästa resultatet för nykterhets-sakens framgång bland den stora allmänheten?... Sthm 1882. 18 s. — Arbetet och nöjet i Guds ords ljus; eller huru vi böra bedrifva våra nöjen, för att så mycket bättre sköta vårt arbete. Kristinehamn 1882. 16 s. — Ett försvar för den absoluta nykterheten och goodtemplarismen af en goodtemplare. Vänersborg 1883. 20 s. (Anon.) — Skolan och samhället. Föredrag (Berättelse om 9:e allm. sv. folkskoleläraremötet i Uppsala d. 8, 9 och 10 aug. 1883, Upps. 1883, bil. 3, s. 184—201). — Af det lilla kan bli det stora. Föredrag. Sthm 1883. 16: o 16 s. (Sv. good templars bibliotek, N: o 4.) — Några ord om de s. k. »medeltingen» eller »adiaphora» (Rom. 14; 1 Kor. 8 samt 10, 23—33) (Teol. tidskr., Arg. 24, 1884, s. 300— 312). — Ett gästabud i Galileen (Ansgarius. Kalender, utg. af P. Waldenström, Arg. 4, 1885 [tr. 1884], s;. 62—79). — Oförgripliga betraktelser i anledning af biskop Landgrens bannlysningsbulla mot goodtemplarne (Biskop Landgrens bannlysningsbulla mot goodtemplarorden och absolutismen samt svar derpå, Sthm 1885, s. 6—11; 3:e uppl. Sthm 1886, s. 10—15). — Några kännetecken på en rättskaffens goodtemplare. Sthm 1885. 12: o 24 s. — Om det sinnligas betydelse vid uppfostran (Läsning för uppfostrare, 3, s. 35—48; Folkskolans vän, 1885, N:o 12 B). — Goodtemplarorden och samhället. Tvänne ... prisbel. täflingsskrifter. Sthm 1886. 52 s. (Tills, med P. Nymansson.) — Sker en verklig nyfödelse i och genom det kristliga dopet? (Teol. tidskr., Arg. 26, 1886, s. 428—437). — Om andlig klemighet (ibid., Arg. 27, 1887, s. 36—41). — Alkohol och fri vilja. Lindesberg 1889. 16: o 13 s. 3:e uppl. Gävle 1893. 8: o 8 s. — Alkoholen och samhället. Lindesberg 1891. 23 s. — Hvilken är din nästa? En hjärtefråga till nykterhetsverksamhetens motståndare. Lindesberg 1891. 23 s. — Våra tyranner (Tankar, saml. af Wivi Nordberg, 1*, Sthm 1892, ,s. 5—14). — Wår politik (Jönköpings läns nykterhets-förbunds årsberättelse för 1894, s. 3—8). — Ord till ungdomen (S. S. U. H. Unga krafter. Arsskr. 1903, s. 83—88). — Dessutom artiklar i Nordstjernan (1879—80), Reformatorn, Blå bandet m. fl.

Översatt: E. W. Hengstenberg, Frimureriet och det evangeliska presta-embetet. Norrköping 1860. 56 s. (Anon.) — Guds ord för hwar dag i året. Urval ur M. Christian Scrivers själaskatt. Öfvers. fr. 3:e tyska uppl. Sthm 1894. XXVII, 756 s.

Utgivit: Program för läroverket i Norrköping [fr. o. m. läsåret 1862—63 för läroverken i Norrköping, Söderköping och Vimmerby] läsåren 1858/59 —-1879/80. — [Inbjudning] att bivista invigningen af Norrköpings nya elementarläroverkshus ... d. 1 sept. 1868. Norrköping 1868. 4: o 32 s., 2 pl.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 29 juni 1888 (meritförteckn.), RA; Redogörelse för allm. läroverken i Norrköping, Söderköping och Wimmerby under läseåren 1880—81, 1888—89; N. Norden, Sv. nykterhetsbibliografi 1878—1905 (1916).'

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S M Herman Aspling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18898, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Westling.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18898
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S M Herman Aspling, urn:sbl:18898, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Westling.), hämtad 2024-04-19.